- Att arbeta som präst
Är du intresserad av att veta mer om vad det innebär att arbeta som präst i Svenska kyrkan kan du läsa om detta under Arbeta som präst här nedan. Du kan också söka upp någon som arbetar som präst i en församling i Svenska kyrkan och få mer information. Kontaktpersonen på stiftet (se nedan) kan hjälpa dig att hitta en präst i din närhet som du kan samtala med. - Fackutbildning
För att bli präst krävs en fackutbildning från högskola eller universitet omfattande minst 255 hp inkluderande en magisterexamen i teologi/religionsvetenskap. Utbildningen ska innehålla vissa specifika kurser och ämnen. Du kan läsa om behörighetskraven i faktarutan här bredvid. Här finns också de övergångsregler som gäller för den som har påbörjat utbildningen till präst före höstterminen 2013. Information om innehållet i den teologiska/religionsvetenskapliga utbildningen samt om möjligheten att kombinera olika kurser för att få ut en magisterexamen får du av studievägledare på respektive utbildningsinstitution. Observera att examensreglerna kan variera mellan olika högskolor och universitet. - Praktik och kontakt med ett stift i Svenska kyrkan
För att bli präst krävs att du gör praktik och vissa utbildningsdagar i ett stift i Svenska kyrkan. I det stiftet ska du också genomgå en antagningskonferens, oftast efter en första praktikperiod. Den som håller i detta och kan ge vägledning och råd när det gäller dessa delar av utbildningen arbetar på stiftskansliet och kallas stiftsadjunkt eller stiftsrekryterare. Du hittar kontaktuppgifter till dessa här. - Svenska kyrkans pastoralteologiska utbildning - prästprogrammet
När du är antagen som prästkandidat i ett stift och har läst minst 30 hp teologi/religionsvetenskap går du den pastoralteologiska grundkursen (PG). Upplägget av PG är anpassat för att du ska gå kursen tidigt i din utbildning. Den ges på halvfart och samplaneras med kursen Svenska kyrkans liv som ges på universiteten i Göteborg, Lund, Umeå och Uppsala. När du har gjort klart PG, din fackutbildning och de stiftsförlagda momenten går du ett avslutande år på prästprogrammet på Svenska kyrkans utbildningsinstitut, i Lund eller Uppsala. Information om den pastoralteologiska utbildningen får du av programchef Elisabet Pettersson. Utbildningsplan, kursplaner och litteraturlistor finns på vår hemsida, här. - Ansökan, antagning, behörighetsregler och dispens
Information om ansökningsförfarandet, behörighetsregler samt dispensmöjligheter får du av utbildningsinstitutets utbildningssamordnare Henrik Rubin som du når via mail till kyrkokansliet.studievagledning@svenskakyrkan.se. Mer om dispensansökan och behörighetsprövning kan du läsa här.
Studievägledning präst
Att bli präst
För att bli präst krävs att du har en magisterexamen i teologi eller religionsvetenskap och att du antas som prästkandidat i ett stift. Därpå följer ett års avslutande studier vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut.
Att vara präst är en av Svenska kyrkans vigningstjänster. Det innebär att du måste bli antagen som prästkandidat av biskopen i ett av Svenska kyrkans tretton stift innan du kan ansöka till prästutbildningen vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut. Du tar själv kontakt med det stift där du önskar prästvigas.
Efter att du blivit antagen av ett stift går du pastoralteologisk grundkurs, PG. Kursen ges på havlfart under 20 veckor vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut, läsår i Uppsala och Lund och vissa terminer även i Göteborg och Umeå.
För att få tillträde till den pastoralteologiska grundkursen krävs
- 30 hp i ämnet religionsvetenskap, baskurs/grundkurs/översiktskurs
- Att du är antagen som prästkandidat i ett stift
Innan du kan påbörja det avslutande pastoralteologiska slutåret krävs att du i stiftet har genomfört:
- Åtta veckors församlingspraktik
- Mötesplats mellan stift och student under åtta till tio dagar
Efter avslutad utbildning vigs du till präst i ett av Svenska kyrkans stift. Där tjänstgör du sedan under ett års tid som pastorsadjunkt.
Fackutbildning vid universitet och högskola
För tillträde till pastoralteologiskt slutår krävs:
- Lägst magisterexamen med huvudområde inom kunskapsområdet teologi/religionsvetenskap 240 hp (180hp+60 hp)
- Ytterligare högskolepoäng inom området teologi/religionsvetenskap (15 hp)
- Godkänd pastoralteologisk grundkurs (PG)
I de akademiska studierna behöver följande ingå:
- Religionsvetenskap, baskurs/grundkurs/översiktskurs1 30 hp
- Bibelvetenskap, där minst 30 hp i åtminstone det ena av Gamla eller Nya testamentets exegetik ska läsas med språklig inriktning 60 hp
- Tros- och livsåskådningsvetenskap/Systematisk teologi 30hp
Kursen Svenska kyrkans tro och liv 15 hp
För blivande präster som påbörjat sin fackutbildning innan hösten 2013 finns särskilda övergångsregler.
Sammanställning akademiska meriter inför ansökan till slutåret prästprogrammet
Studiesammanställning som behöver fyllas i och bifogas vid ansökan till prästprogrammet, slutår
Att arbeta som präst
I församlingen är gudstjänsten centrum och det som ger pulsen. Här sker ett möte mellan Gud och människor. Som präst ger du vidare och gör Guds ord levande. Du leder gudstjänster och andakter på egen hand eller tillsammans med kollegor och andra i församlingen. Att döpa, konfirmera, viga och begrava hör till prästens unika uppgifter.
Samtalet i fokus
I prästyrket möter du människor i alla åldrar och från alla delar av samhället. Du samtalar med dem och delar lek, allvar, glädje och sorg. Hur kan vi göra världen mer rättvis och bygga en hållbar framtid? Vad ger glädje och mening i livet? Just att samtala med andra är en stor del av att vara präst. Enskilda samtal är en av prästens själavårdande uppgifter. Som präst har du absolut tystnadsplikt, något som är en stor trygghet för de du möter.
Ge vidare tron på Gud
Att vara präst är mer än bara ett yrke, det är ett kall som handlar om livshållning och personlig tro. Präst är du hela tiden. Det är inte en funktion som upphör när arbetsdagen är slut. Du undervisar konfirmander och andra grupper i församlingen om kristen tro, livstolkning och livsfrågor.
Strategisk och varierande roll
En präst är verksam i en församling men kan också arbeta utomlands, på sjukhus, militärförläggningar, fängelser, skolor, universitet eller andra arbetsplatser. Möjligheterna är många.
I rollen som kyrkoherde är prästen arbetsledare och chef med en hel del administrativa uppgifter. I samråd med församlingens styrelse, kyrkoråd eller församlingsråd, arbetar kyrkoherden med planering, ekonomi och med strategier för framtiden.