I en undersökning från Myndigheten för civilsamhälle och unga gjord 2025 lyfts hur ungas attityder och värderingar förändrats när det gäller demokrati och viktiga samhällsfrågor. Enligt den här undersökningen säger nästan alla unga att de värderar demokrati högt och att man har ett ansvar att veta hur landet styrs.
Dock har intresset för politik och samhällsfrågor minskat. Det framkommer också att skillnaden mellan hur unga män och unga kvinnor ser på vissa frågor har ökat ganska mycket. Det gäller bland annat jämställdhet, värderingsfrågor gällande integration, mångkulturellt samhälle och homosexualitet.
Men vad säger då ungdomarna i Tidaholm? Församlingspedagog Lisa träffar många unga människor i olika grupper och en av de saker man ofta jobbar med är värderingsfrågor. I dessa samtal har Lisa märkt av en förändring i attityder under de år hon jobbat med unga. För att belysa de här frågorna och få en bild av hur unga kan se på de här frågorna stämde jag och Lisa träff med Aron, Axelina och Ted. Detta är vad de tycker...
Media påverkar mycket upplever ungdomarna, särskilt sociala medier. Där ser man ofta att det är okej att trycka ner andra. Kränkande ord används ofta och har blivit normaliserade.
– Det är jätteviktigt men svårt att säga ifrån, man vill ju vara med i gruppen. Det är jobbigt att sticka ut. Mod är så svårt men också så viktigt.
Speciellt vanligt är det med rasistiska och sexistiska påhopp. Vissa ord har blivit så normaliserade att man till exempel kan använda ”n-ordet” om vem som helst.
De som framför allt utsätts är olika minoriteter som människor med annan hudfärg, hbtqia-personer, romer och judar, berättar ungdomarna och ser också att det blivit vanligare att ”jude” används som ett skällsord när Israel/Palestina-konflikten har eskalerat.
Ungdomarna berättar också att det är ovanligt att man kollar på traditionell media som till exempel SVT, läser dagstidningar eller lyssnar på Sveriges Radio. Därför är det svårt att ta till sig oberoende information. Mycket av samhällsinformationen man får är färgad av vad du ser och lyssnar på via sociala medier.
Fördomar har alla, det är de unga eniga om och de påverkar hur man ser på andra i hög utsträckning. De gör också att man inte försöker lära känna varandra och då späs fördomarna på ytterligare.
Samtalet fortsätter och det kommer in på hur det står till med jämställdheten. Enigheten är stor om att den borde vara bra och att det i Sverige är goda möjligheter för de flesta att få jobb, gå i bra skolor, få bra sjukvård med mera. Men i samtalet kommer det också fram att det kanske inte är så. Vilken hemsituation du har påverkar mycket liksom ekonomiska möjligheter. Aron menar att det är en klassfråga och lyfter att det kan bli en ond spiral om man råkar vara född i ”fel familj” och ”på fel plats.” Speciellt svårt, tror ungdomarna, att det är för ensamstående föräldrar som ska få både tid och pengar att räcka till.
Samtidigt tror både Axelina, Aron och Ted att man i Sverige är ganska bra på att inkludera andra jämfört med många andra länder. Här finns många grundläggande rättigheter som är bra. Man har rätt att säga vad man vill, rätt att rösta i val och påverka sin framtid.
Därför är det viktigt att rösta och försöka skaffa sig kunskaper för att göra ett klokt val.
– Ibland kan det bli lite av en trend att säga att man röstar på ett visst parti för att vara cool. Det är viktigt att man förstår att alla val har konsekvenser och att man försöker se helheter istället för enskilda frågor.
Demokratifrågor är viktiga och ungdomarna tycker inte att man får särskilt mycket utbildning om det i skolan. De berättar att det på låg- och mellanstadiet var ganska vanligt med klassråd och elevråd. Deras uppfattning är att det är väldigt sällan eller aldrig som det finns på högstadiet och gymnasiet.
– Många människor upplever/säger att demokrati tar för lång tid. Men det är ju det som är viktigt, säger de.
– Men det behöver få ta tid så att man tar rätt beslut för alla. Vi alla, unga och vuxna har ett otroligt stort ansvar för att jobba med demokratin, annars kan det bli väldigt farligt. Det finns ju en del länder där det verkligen går åt fel håll.
Vad är det då som gör det här med medmänsklighet och demokrati så svårt?
– Ett hinder är förstås okunskap och en rädsla för allt som är nytt, säger Axelina och de andra håller med.
– Det är lätt att vara tunnelseende och bara se det som finns i min lilla del av samhället. Det är viktigt att vi vågar möta våra rädslor så att jag kan få ett nytt perspektiv på det jag själv upplever skrämmande.
Ett annat hinder, menar ungdomarna, är att det är svårt att ta till sig objektiva berättelser om samhället och världen. Eftersom mycket av nyhetsflödet går via sociala medier och är styrt av vad man kollat på och gillat tidigare.
Avslutningsvis leds samtalet in på vad och hur man kan arbeta för att skapa en bra värld att leva i för alla. Ordet empati lyfts som ett starkt värdegrundsord och som borde styra människan i högre utsträckning än vad den gör idag. Solidaritet, det är alla tillsammans som kan göra något. Respekt för varandra och medmänsklighet är andra delar de vill lyfta i det gemensamma samtalet. Ted tänker att ansvar kan vara lite viktigare än frihet.
– Om jag tar ansvar för människor och miljö och allt det jag har omkring mig får jag frihet att leva i ett bra land och en bra värld, säger han.
Text: Maria Nilsson
