Drottning Hedvig Eleonora har satt sina spår i Solna församling på ett högst påtagligt sätt. Hon kom till Sverige från furstendömet Holstin Gottorp 1654 för att gifta sig med Karl X Gustav. Tyvärr blev inte äktenskapet långt på grund av att kungen avled 1660 i sviterna efter en lunginflammation.
Drottningen blev alltså änka redan vid 23 års ålder med den femårige sonen Karl vid sin sida. Kungen hade ett stort förtroende för sin hustru och hade bestämt att hon skulle bli ordförande och regent i förmyndarregeringen för sonen Karl XI. Hon lär ha varit en bestämd dam och höll maktens trådar i sin hand under hela sitt långa liv som varade till 1715. Hennes anknytning till Solna består i att hon bodde både på Ulriksdals slott och på Karlbergs slott, som båda ligger i Solna församling.
Kulturellt intresserad
År 1669 köpte Hedvig Eleonora Ulriksdals slott. Hon ägde och bebodde det till 1684, då hon skänkte slottet till sin gudson prins Ulrik, som tyvärr avled endast ett år gammal 1685. Drottningen återtog slottet och behöll det fram till sin död 1715. Hon satte sina spår där genom att skänka nattvardskärl till slottskapellet, som då hette Helga Trefaldighets kapell.
Kalken är av delvis förgyllt silver och troligen utförd av Andreas Heims i
Elbing under 1600-talets första hälft. Kalken bär drottningens monogram och är dekorerad med fruktklasar och bladornament. Patén och oblatask tillverkades på 1690-talet. I Solna kyrka, som drottningen
ofta besökte, finns spåren av henne i form av två vapensköldar samt de nattvardskärl, som hon skänkte till kyrkan.
Skänkte nattvardskärl
Hedvig Eleonora engagerade sig mycket i Solna församling och hade en varm relation med kyrkoherde Abel Koch. När han låg för döden vårdades han av hennes livläkare. Kungens och drottningens vapen hänger på korets högra sida och består av dubbelvapnet Pfalz-Holstein-Gottorps vapen. De är snidade i trä och bemålade. Ursprungligen satt dessa vapen på de två främsta bänkarna, som användes av kungafamiljen på Ulriksdal.
Nattvardskärlen skänkte drottningen 1708 och de är tillverkade i silver som förgyllts. De är enkla och rena samt bär drottningens monogram och används än idag vid de stora högtiderna.
Kyrkoherde Abel Koch
I Solna kyrka tjänstgjorde kyrkoherde Abel Koch, som Karl X Gustav utnämnt till hovpredikant. Det berättas att han ”under denna tid förvärfvat sig H. Kongl. Maj:ts Drottning Hedvig Eleonoras besynnerliga nåd” och att han 1660 blev överhovpredikant. Kyrkoherde Koch ansågs vara en mycket god predikant med ”Gudelige och Hiertrörande Predikningar”. ”Hans stil pryddes med utmärkt väckande och rörande föreställningar, dock ville han ej utgifva predikningarna på trycket, ehuru ofta han derom blev anmodad.” Drottningen skaffade sig dem genom avskrifter och förvarade dem i sin privata bönekammare. Vid hans sista sjukdom vårdades han av hennes livläkare, som varje dag fick avge rapport om hans hälsotillstånd. Han avled 21 februari 1668, endast 41 år gammal och begravdes i Jakobs kyrka.
Text: Anders Isacsson