Har du fått brev om gravstenssäkring?

Är du ensam gravsrättinnehavare återlämnas gravrätten till kyrkogårdsförvaltningen och registreras som återlämnad i gravboken. Eventuell plantering tas bort och ersätts med gräs.

En bedömning av kulturvärdet avgör om stenen får plockas bort eller inte. Här tas bland annat hänsyn till stenens ålder och placering på kyrkogården. Gravsten/gravvård kan vanligen plockas bort om den är från 1940 eller senare och inte bedöms ha ett högt kulturellt värde. Om stenen får plockas bort kan du själv välja att föra bort den, i dialog med kyrkogårdsförvalningen, alternativt lämna ansvaret till förvaltningen.

Är ni flera gravrättsinnehavare och någon väljer att behålla gravrätten är det denne som har ansvaret.

Inget händer med stoftet i graven, gravfrid råder oavsett vem som är innehavare.

Är ni flera gravrättsinnehavare till en grav får samtliga var sitt brev. Alla som får brevet behöver skicka in ett svar för att kyrkogårdsförvaltningen ska vet hur ärendet ska hanteras.

För att ge besökare och anställda på kyrkogården en säker vistelse och arbetsmiljö. Gravvårdar/gravstenar högre än 0,30 meter testas för att klara ett tryck och drag på 35 kg – detta ska kontrolleras löpande, minst vart femte år. Gravstenarna skall vara dubbade med korrekta dubb och lutningen måste hålla sig inom vissa ramar. Vi följer Centrala Gravvårdskommitténs riktlinjer för gravstenssäkerhet.

Upprinnelsen till dessa krav kommer sig av en olycka på en kyrkogård i Bollebygd, där en liten flicka förolyckades då hon fick en gravsten över sig.

Stenen måste klara ett tryck och drag på 35 kg utan att tippa och stenen får inte heller luta för mycket. För mer information hänvisar vi till Centrala Gravvårdskommitén (CGK). Här kan du läsa mer  

Så här står det i Begravningslagen §§ 30 och 31.

Ändringar på gravplatsen

30 §
Upplåtaren får göra ändringar på gravplatsen bara om gravrättsinnehavaren medger det.
Ändringar som är nödvändiga för att tillgodose kraven på miljöskydd, hälsoskydd och arbetarskydd får dock genomföras, även om gravrättsinnehavaren motsätter sig ändringen.

31§
Om skador måste förebyggas, har upplåtaren rätt att genast genomföra nödvändiga åtgärder på gravplatsen. Gravrättsinnehavaren skall snarast därefter underrättas om åtgärderna.

Ansvaret för att hålla gravplatsen i ordnat och värdigt skick samt att se till att gravstenen är säkert förankrad ligger  hos dig som gravrättinnehvare. Förvaltningen ordnar med tillfällig förankring för att kyrkogården ska vara en säker plats att vistas på för såväl besökare som för de som har det som sin arbetsplats.

Det finns en mängd faktorer som kan påverka. Några exempel är: Allt från förankringsmetoder som inte visat sig hålla i längden och som inte tagigt hänsyn till lokala markförhållanden, för korta eller skadade dubbar, till tidens tand.

Planen för fortsatt kontroll ser ut så här: 

2026: Sånga, Överlännäs, Graninge, Junsele och Ramsele kyrkogårdar
2027: Boteå, Gålsjö, Helgum och Edsele kyrkogårdar.

Då betyder det att du är gravrättsinnehavare till flera gravar, kanske till och med på flera kyrkogårdar. 

Upprinnelsen till de ökade säkerhetskraven kom i samband med en tragisk olycka på en kyrkogård i Bollebygd i början av 2010-talet. Efter det kontrolleras stenar regelbundet.

Om du som gravrättsinnehavare ignorerar utskicket och inte åtgärdar gravvården kommer ett föreläggande om vanvård på gravrätten. Det i sin tur innebär att pastoratet kan återta gravrätten.

En gravplats måste inte ha en gravsten, gravrätten kan därför behållas även om gravstenen avlägsnats. Plantering och annan utsmyckning behöver inte tas bort.