Sigtuna stads tidiga historia

Staden Sigtuna är en av Sveriges äldsta och viktigaste städer och beräknats ha grundats av kung Erik Segersäll på 900-talets slut.

Den ursprungliga platsen för Sigtuna stad (fornsigtuna) var den vikingatida kungsgården som låg på den plats som idag heter Signhildsberg. Erik Segersäll behövde en ny plats för handel efter Birka, som under 900-talet hade förlorat sin status. Området vid fornsigtuna lämpade sig inte för att etablera en stadsbebyggelse. Därför flyttar kung Erik Kungsgården till den plats som numer är Sigtuna stad. Vi vet inte om kung Erik var kristen eller inte, men han förstod att en modern kung i Europa i början av 1000-talet måste anpassa och ansluta sig till Kristendomen. Sigtuna blir den nya kristna enklaven för Erik Segersäll som här samlar sina trogna stormän omkring sig. Som belöning för att de följer kung Erik, får de en bit mark i stadsområdet där de kan bygga sina stadsgårdar. Dessa stormannafamiljer är troligen de som nämns på kristna runstenar runt om i Uppland.

Kung Erik lägger ut en regelbunden stadsplan

På stadstomterna som Erik delar ut, tar nu en intensiv byggnadsperiod vid och stadsplanen läggs ut i ett enda svep. Den moderna staden Sigtuna har fortfarande samma stadsplan. Det vi ännu kan se är regelbundna kvarter i ”revbensmönster” som följer strandlinjen och Stora gatan. Strandlinjen låg under 1000-talet ca 50 meter längre upp än dagens Mälarstrand och kulturlagren i staden är på sina håll mellan 3-5 meter tjocka.

Sigtuna – en trästad

Stadsbebyggelsens högsta punkt är platsen där idag Sigtuna Museum & Art och Systembolaget ligger. Här låg Kungsgården och bredvid den en biskopskyrka.

I kungsgårdsområdet låg också Sveriges första mynthus, där Erik Segersälls son och arvtagare Olof Skötkonung låter mynta de berömda mynten från 1010-1020. Platsen för mynthuset är idag utgrävd och låg alldeles framför Stadshotellet. De svenska mynten blir så småningom viktiga i handeln, men till en början hade de endast en symbolisk funktion. De var hedersgåvor som kung Olof Skötkonung lät prägla och som han gav bort till de stormannaätter som han, likt sin far Erik, ville knyta till sig. De familjer som fick mynt av detta slag, kom att tillhöra kungens inre krets. På kungens mynt stod det: "Olef dei Situn" – ungefär ”Olof (konung) i Guds Sigtuna”. Detta är första gången vi i Sverige gör egna mynt.

Sigtuna blir aldrig en stenstad. Endast stadens många kyrkor byggs i sten. Längs Prästgatan i Sigtuna, den s.k. kyrkliga processionsvägen, daterad till 1000-talets slut, fanns ett pärlband av kyrkor, från S:t Olof i öster till S:t Per i väster. Det är dock bara ruinerna efter S:t Per, S:t Lars och S:t Olof som idag är synliga. Så sent som 2016 fann man genom en georadarundersökning ytterligare en kyrka utefter denna processionsväg. Den är även den inte synlig ovan mark, men antalet kända medeltida stenkyrkor i Sigtuna har därmed vuxit till sex stycken.

Här nedan kan du läsa mer om Sigtunas spännande kyrkliga historia!