Men den intensiva skötseln är enbart cirka 70 år gammal. På 1950-talet introducerades den första motordrivna gräsklipparen och begravningsplatsernas utseende förändrades.
Innan dess hade begravningsplatserna ofta blommande grönytor som sköttes likt jordbrukets ängar eller utmarker.
I Svenska kyrkans färdplan för klimatet är ett av effektmålen att vara klimatneutrala 2030, för att nå målet behöver begravningshuvudmännen till viss del ändra sina skötselmetoder på delar av begravingsplatserna.
Klimatsmarta skötselmetoder
Sveriges begravningsplatser har en intensiv skötsel som ger negativ klimatpåverkan. Idealet har under en tid varit kortklippta gräsmattor med rygghäckar och välkrattade gångar.
Förändrad skötsel under höst och vinter
En mycket intensiv period på året för begravningshuvudmännen är veckorna när löven börjar falla fram till mitten eller slutet av november. Perioden styrs av arbetet som ibland kallas ”att jaga löv”. Begravningsplatserna städas frenetiskt med olika verktyg och maskiner för att löven ska försvinna. Under den tidiga perioden kan det vara enkelt att mulcha ned löven med gräsklipparen på gräsmattorna men desto mer löv som faller ned, tjockare lager med löv, ju svårare blir det. Ibland finns en förväntan att begravningsplatsernas gräsmattor ska vara gröna året om. Det finns några enkla tips som begravningshuvudmännen kan börja med för att minska den intensiva skötseln med maskiner.
- Låt de färgglada löven ligga kvar lite längre, för att påbörja en förändring i hur begravningsplatserna ska se ut under hösten
- Mulcha ned löven under en längre period, låt gräsmattan vara lite brun under vintern, ta enbart de tjockaste lagren av löv
- Blås in eller räfsa in en del av lövet under buskar, häckar eller i perennplanteringar för att få förmultna och återföra näring till jorden
- Försök att kompostera de upptagna löven så nära begravningsplatsen som möjligt och återanvänd komposten året därpå
-