Marionett-Madonna
Foto: Ingrid E del Castillo

Marionett-madonna mottas

Nyhet Publicerad Ändrad

Leksands kyrka föräras den 23 juli kl 13:00, 2020 med en ovanlig gåva – en ”Marionett madonna” av marionett tillverkaren Mikael Meschke. Kyrkoherde Christina Engqvist tar emot gåvan av Elisabeth Beijer Meschke .

Mikael Meschkes madonna som nu får en särskild plats i Leksands kyrka är en slags rekonstruktion av marionettens ursprung inom den kristna traditionen och en senkommen hyllning till marionetteaterkonsten och Mariabilden. Själva ordet docka undviker Mikael Meschke. Han föredrar att använda begrepp med fokus på själva speltekniken. ”Avsikten med rörliga figurer är att skapa känsla av liv i död materia” skriver Mikael. Förebilden är madonnaskulpturen  från Viklau kyrka på Gotland med anor från 1100-talet och som numera finns att beskåda på Historiska Museet

Paret Meschke med madonnan
Paret Meschke med madonnan

Sommaren 2018  framfördes Himlaspelet som en marionetteater här i Leksand i samband med ett större kulturprojekt* med några av bygdens skolor. Mikaels fru Elisabeth Beijer Meschke lärde ut docktillverkning och spelteknik. Därmed kan man säga att  Leksand redan då som ort fick en särställning inom marionett konsten. Nu förlänas Leksand ytterligare med madonnan som överlämnas i Leksands kyrka den 23 juli 2020.

 

Ursprung i kyrkokonsten

Mikael Meschkes madonna är inte sprungen ur  marionett teaterns berättargrepp utan mer ett resultat av  marionett tillverkarens egna efterforskningar av marionett konstens historiska rötter inom den kristna kyrkokonsten. Själva ordet marionett härleds från italienska sammanställningen av orden Maria och netta d.v.s. Lilla Maria och syftar till madonnaskulpturer i altarskåp från italienska landsortskyrkor.

Skulpturer med rörliga delar har använts i kyrkokonsten inte bara i medeltida  mysterie- och passionsspel och processioner, utan även vid olika högtider till slutet av 1500-talet.  Att madonnaskulpturer, som blev allt mer blev utstyrda och profana i sin detaljutformning, mirakulöst rört på sig inför hänförda församlingsbor skulle kunnat vara från början munkars drastiska knep att ”hjälpa Gud på traven” under den mörka medeltiden då behovet av tröst och mirakel var stort. ”Miraklen” blev så populära att det i vissa kyrkor förbjöds.  Marionettens religiösa existens ebbade ut och blev så småningom en mer folklig underhållningsform som spreds med hjälp av vandrande trubadurer mellan Provence och Flandern.

* Himlaspelet marionetterna var ett projekt under 2018 som stöddes av Allmänna arvsfonden