Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Ackordsymboler och ackompanjemang i handboken

Melodierna i kyrkohandboken kommer från olika tider och traditioner. De gregorianska melodierna sjöngs ursprungligen utan ackompanjemang medan mycket av den nyskrivna musiken förutsätter ett ackompanjemang. Beroende på musikgenren finns det olika förhållningssätt till ackompanjemanget. I genomkomponerad musik med konstmusikalisk grund vill oftast kompositören att just de toner som står noterade skall spelas. I musik med gospel-, jazz- och folkmusikalisk anknytning finns en frihet för den utövande musikern att sätta sin egen, personliga prägel på ackompanjemanget.

Generalbas under barocken

Under barocktiden användes oftast generalbas för ackompanjemang. Generalbasen var en praxis där man anger ackord i relation till en given basstämma. Genom improvisation på grundval av baslinjen och (vanligen) tillfogade siffror och tecken formades spelet. Generalbasen förutsatte en kunskap hos den utövande musikern att kunna lägga klanger och ackord på ett för stycket lämpligt sätt. Här fanns frihet att spela på ett enkelt och stramt sätt alternativt på ett utbyggt och fantasifullt sätt utan att för den skull göra våld på kompositörens intentioner. Bach, Händel och Telemann skrev ofta med generalbas.

Det finns flera aspekter och likheter mellan ackompanjemanget utifrån generalbas och ackompanjemanget utifrån ackordsymboler.   

Att spela med ackordsymboler är det vanligaste sättet inom gospel, jazz, folkmusik och vispop-genrerna. I jazzmusik finns ofta en noterad melodi och komplexa, täta ackordsföljder. Inte minst bland unga gehörsmusiker är färdigheten i ackordspel ofta betydligt högre än att spela efter noter. Men även klassiskt utbildade musiker med god notläsningsförmåga tar ibland hjälp av ackordsymboler som skrivs in i genomkomponerade ackompanjemang.  

Ackorden efterfrågas

Att kunna spela efter flerstämmiga noter har tidigare varit den givna förutsättningen för den liturgiska musiken. I tidigare kyrkohandböcker har också orgeln varit förstahandsinstrumentet. Den äldre musiken har i ackompanjemanget alltid förutsatt orgeln.

Idag, när nya genrer tillkommit, finns behovet av fler instrument. Piano, gitarr, bas och rytminstrument är lämpliga att använda till en hel del av det nykomponerade materialet. På senare år har ackorden efterfrågats från många håll till den liturgiska musiken vilket avspeglades i arbetet med den nya handboken.

I handboken finns nu två sätt att beskriva musiken för ackompanjatören;

Noter
Ackords-symboler  (ackordsanalys)

Ackordsymboler finns till alla melodier där det finns ett noterat ackompanjemang.
Noterna och ackordsymbolerna ska överensstämma med varandra i största möjliga mån. De båda sätten att beskriva musiken kan berika varandra. En gitarrist ska kunna spela utifrån ackordsymbolerna samtidigt som en organist spelar den noterade satsen. Kanske ackorden kan vara en ingång för ackordspelande musiker till kyrkans liturgiska musik överhuvudtaget? I dagens brist på kyrkomusiker kan det vara bra att göra den liturgiska musikskatten mer tillgänglig för fler musiker. Kanske också den notspelande musikern kan inspireras till att förhålla sig mer fritt till det noterade och likt en generalbas-spelare göra improvisationer och varierade omläggningar av ackorden.

Den klingande musiken är alltid nummer ett. De tre sätt vi här talar om; noter, generalbas och ackordssymboler, är bara olika sätt att beskriva musiken.
Varje sätt har sina för och nackdelar men de olika metoderna kan komplettera varandra. En kombination av de olika sätten kan i den musikaliska tanken skänka en fördjupning och förankring till godo för det klingande resultatet.   

Gudstjänstmusik A  

Här finns det mesta av den traditionella liturgiska musiken. Tidsmässigt spänner musiken här från den äldsta gregorianiken till 70-talets visartade sånger.

De ackordiska satserna i t.ex. Kristusrop 1:A1, “Herre, du blev vår broder”, Kristusrop 2: A2 “Du evigt strålande morgonsol”, Lovsången 1, 697:2 , eller Lovsången 9, “Måne och sol” lämpar sig alla utmärkt för piano eller gitarr förutom orgeln.  De reformatoriska melodierna från 1500-talet har ofta många ackordbyten, inte sällan på varje meloditon t.ex. Lovsången 4, Sv ps 18 ”Allena Gud” eller Lovsången 6, Sv ps 543 “Ära ske Gud”. Dessa lämpar sig bäst för orgel. De gregorianska melodierna, t.ex. prefationerna, som från början varit helt
a cappella, har rottrådar i gehörstraderade traditioner från Mellanöstern och Byzans med relativt stor frihet för liturgen att smycka ut melodierna utifrån textens innehåll. Långt senare lades orgelackompanjemanget till. Ackompanjemanget blir här ett förslag på något som kan hjälpa liturgen men det ursprungliga är a cappella-sången. Om det önskas ackompanjemang kan lugna arpeggio-klanger utifrån ackordsymbolerna också läggas på piano eller gitarr.

Gudstjänstmusik B

Detta är genomkomponerad musik som fungerar bäst med orgel eller piano. Dock kan de jazz-inspirerade ackorden i Kristusropet och O Guds Lamm med fördel spelas av en jazz-gitarrist.

Gudstjänstmusik C

Musiken i dessa satser är ackordisk och står nära den sjungna körsatsen. Kristusropet 4 och O Guds Lamm 3 sjungs ofta flerstämmigt. Satserna är fullt användbara både för orgel, piano och gitarr.

Gudstjänstmusik D och E

I dessa musikserier finns inspiration från genrerna gospel, vispop och folkmusik. Här kan kanske påstås att musiken i första hand hör ihop med ackordsymboler och först i andra hand med exakt nedskrivna noter. Noterna kan ses som ett förslag att utföra ackompanjemanget men genren ger i sig frihet för musikern att utifrån ackorden forma spelet. Piano, gitarr och ev. bas samt rytminstrument kan med fördel användas för ackompanjemang till dessa melodier, men orgel går också bra.