Den kristna segerfanan är en vanlig utsmyckning i svenska barockkyrkor från 1600- och 1700-talet. Precis som i Kungälvs kyrka gestaltas alltid fanan högst upp på altaret, ofta på en stav och fäst med en tvärslå i överkanten för att hålla flaggan på plats. Korset på flaggan symboliserar Jesu död och uppståndelse och den röda färgen representerar blodet och martyrskapet. Ofta förekommer Guds lamm (Agnus Dei) på flaggan, men i fallet i Kungälvs kyrka håller ju Kristus själv i fanan och det är ju Kristus som är lammet som offrade sig för mänskligheten. Den här versionen kallas ofta Sankt Göranskorset och kommer från legenden om Sankt Göran och draken. Flaggan förekommer i olika versioner genom historien och återfinns på exempelvis Englands, Georgiens och Schweiz flaggor, för att inte tala om fotbollslaget Inter Milans bortatröjor.
Enligt Maria Lagerqvist, konservator och expert på kyrkokonst är det många som idag tar miste när de ser fanan.
- Gemene man har inte samma kunskap om religionshistoria idag som man hade när kyrkan byggdes. Det är inte den danska flaggan och det visste människorna som kom till kyrkan på den här tiden. Man visste att det var ett teologiskt språk, säger hon och berättar att många ändå valde att måla om flaggan till en svensk flagga senare, särskilt i gränstrakter. Detta brukas dock återställas vid renoveringar. Även i Kungälvs kyrka målades flaggan och hela altarsatsen vit under 1800-talet då frikyrkligheten spred sig och med den en vurm för det asketiska och avskalade. Detta återställdes under 1930-talet då Kungälvs kyrka renoverades och el sattes in.
- Från början är segerfanan inspirerad av korsfararnas flagga som var vit med ett rött kors med lika långa korsarmar. Det var också denna flagga som senare kom att bli den engelska flaggan, säger hon och poängterar samtidigt att den kristna segerflaggan inte är landsförknippad.