Internationella kontakter ingår en biskops uppdrag och när Eva Nordung Byström summerar sitt år är besöken i vänstiften speciella minnen.
– Eftersom det inte finns några kvinnor som är biskopar varken i Slovakien eller Sydafrika märker jag att det betyder mycket för många församlingsbor och präster att se mig som kvinna i den rollen, säger hon.
– Särskilt känslostarkt blev det under besöket i Slovakien när min resväska kommit bort på flyget. Jag fick låna en slovakisk biskopsskrud under gudstjänsten och en sådan hade aldrig tidigare burits av en kvinna. Skruden såg för övrigt inte alls ut som den jag är van att bära.
En annan stark upplevelse var Lutherska Världsförbundets generalförsamling i Namibia.
– Delegater från hela världen firade gudstjänster och hade bibelstudier men diskuterade också mänskliga rättigheter, rättvise- och jämlikhetsfrågor och det politiska läget i världens länder.
– Att det ligger i den lutherska kyrkans identitet att ta ansvar för det som vi har gemensamt i samhället fick jag tydligt bekräftat under de här dagarna. Konferensen resulterade i en mängd uttalanden kring förtryck, sexuella förbrytelser, fattigdom, klimatförändringar och om flyktingsituationen i världen.
De internationella utblickarna till trots. Det är barn och ungas tro, liv och uppdrag i Svenska kyrkan som ligger Eva Nordung Byström varmast om hjärtat. Hon medverkar regelbundet i olika samlingar och möten med organisationen Svenska Kyrkans Unga eller i stiftets utbildning för unga ledare.
– Det sägs ofta att barnen är vår framtid. Jag säger att de är vår nutid. Det är oerhört viktigt att vi som har inflytande ser allt det som de unga kan tillföra kyrkan, de måste ha möjlighet vara med och forma församlingslivet, säger hon.
I en summering av 2017 måste så klart 500-årsminnet av reformationen nämnas. Martin Luthers teser som påstås ha spikats upp på kyrkporten i Wittenberg formade den världsvida lutherska kyrkan. Det har uppmärksammats under hela året, men inte enbart som en historisk händelse.
– Det behövs en ständig reformation, konstaterar Eva Nordung Byström.
En biskops kalender är som regel fulltecknad och det handlar inte enbart om spännande resor och stämningsfulla gudstjänster. Än mer förekommande är olika sammanträden, arbetsmöten och enskild vägledning.
– Av någon anledning är det Guds vilja att jag ska ha det här uppdraget. Den tron ger mig uthållighet även när det känns som att det händer för mycket, säger Eva Nordung Byström.
2017-12-31
Kajsa Åslin
