En bibel för alla

Text: Anna-Maria Stawreberg
Foto: Elliot Elliot

Texten är en artikel från församlingstidningen LIVET nr 4, 2026.

BIBELNS INFLYTANDE PÅ både vår kultur och vårt språk går nog inte att överskatta. För Bibeln fungerar fortfarande som något av ett rättesnöre och som en form av referensram för de flesta av oss, oavsett om vi är troende eller inte.

– Men att komma nära Bibeln kan vara krävande. Den är ju ursprungligen skriven både på ett annat språk och i en annan tid, säger Dan Nässelqvist, stiftsteolog i Linköping och docent i Nya Testamentets exegetik, det vill säga tolkning av texterna, och en av de ansvariga bakom det gedigna översättningsarbetet med Nya Testamentet.

I tio år har arbetet med att översätta Nya Testamentet pågått. Ett arbete som inledningsvis inneburit provöversättningar och andra förberedande uppgifter innan själva grundprojektet tog vid på allvar 2021 i samband med att Svenska Bibelsällskapet 

godkände provöversättningen. Teologer, översättare och stilister har tillsammans vridit och vänt på en rad ord. Ett uppdrag som Dan Nässelqvist beskriver som det roligaste han gjort under hela sitt profes-sionella liv.

– För mig har det här helt klart varit en dröm, även om jag inte vågat uttala det högt, säger han och skrattar.

ETT UTMANANDE UPPDRAG som har gått ut på att behålla Nya Testamentets innehåll och tilltal samtidigt som det skulle stöpas om till ett språk som när-made sig sin samtid och att göra den mer inkluderande. Ett exempel på det är att istället för att enbart använda ordet ”bröder” istället skriva ”bröder och systrar” i sammanhang där både män och kvinnor ingår. Och att just göra Bibeln mer inkluderande har varit en del av Svenska Bibelsällskapets direktiv.

– Vi i arbetsgruppen har plöjt och inventerat samtidslitteraturen utifrån vissa knäckfrågor för att hitta exakt tonalitet i vissa uttryck, berättar han.

Ett exempel på ord som har diskuterats är huruvida ordet ”salig” skulle ersättas av ”lycklig” (något som resulterat i att Bergspredikan fortfarande inleds med ”saliga”), om uttryck som ”dock” och ”ty” skulle få vara kvar (”ty” har försvunnit, ”dock” finns kvar på några få ställen, konstaterar Dan Nässelqvist som älskar just ordet ”dock”).

Ett annat exempel är när Paulus kallade sig själv för Jesus slav, eftersom ordet ”slav” krockar med vår kulturella kontext, och huruvida det istället skulle stå ”tjänare”. Ett annat exempel är när uttryck som ”hora” och ”horeri” förekommer, och som föran-ledde att vi tog hjälp av den feministiska teologen Hanna Stenström som gjorde en utredning. Något som slutade med staden Babylon fortfarande är en hora, men att kvinnan Rahab istället omnämns som prostituerad.

VISSA BESLUT HAR varit svåra att fatta, andra har varit enklare.

– Vi vill landa så nära originalet som möjligt, vi vill ha kvar det högtidliga språket, men det får inte vara högtravande, förklarar Dan Nässelqvist.

Det innebär att det finns vissa stilistiska skillnader i den nya översättningen. För, som Dan Nässelqvist säger, Markusevang-eliet ska vara skrivet på ett rappt, enkelt och vardagsbetonat språk, samtidigt som Johannesevangeliet ska ha en högre litterär kvalitet och läsas långsamt. ◆