Annika Berglund delar en semla med en vän.
Foto: Camilla Arvidsson

Kärlekens väg

Jag strosar längs Gågatan i ett vintrigt Boden. Ser människor passera. Jag småsjunger på sången från Nils Karlsson Pyssling: ”Vad det är bra att jag har dig. Vad det är bra att vi har oss, och jättebra är det förstås; att vi får träffas varje dag och va´ tillsammans du och jag. För ingen, nej ingen vill va´ ensam”.

Sången har dröjt kvar i mitt hjärta efter söndagens familjegudstjänst. Jag får en förnimmelse av Guds kärlek och varje människas längtan efter att ge och få kärlek. Inget känns så bra som att göra något gott för någon annan, och det är så skönt när någon visar omsorg om mig. Det är kärlekens väg och den har en mångfald av uttryck. Varför inte ta tillfället i akt och dela en semla med någon du inte har sett på ett tag - eller kanske med en främling? För ingen vill vara ensam.

/Annika Berglund, diakon