Hon tar plats vid den stora vita flygeln i församlingsgården, rättar till några notblad och sedan fylls rummet med musik. I 20 års tid har Lena Engvall lett den kör som hon också var med om att starta i september 2000. Och hon talar med värme om de år som har gått.
- Det är en glädje att få göra det här. Genom åren har vi också svetsats samman så i dag är körmedlemmarna även mina väninnor. Jag kan slappna av och vara mig själv och det är väldigt skönt, säger hon.
Mellan sångerna hinner de småprata lite innan det är dags för nästa stycke. Anna-Kari Eklund har varit med i hela 17 år och hon säger att musiken och sången är viktig för henne. Vänskapen, skratten och samvaron är ändå det som hon främst anger som anledning till varför hon har varit samma kör trogen under så lång tid.
- Vi har också gått igenom tunga tider. Människor som vi har lärt känna i kören som har drabbats av sorg, och också medlemmar som har avlidit. Då har den här gemenskapen varit viktig. Vi har funnits här för varandra, säger hon.
När kören startade var det en blandad kör med både män och kvinnor. De senaste femton åren har det däremot varit en renodlad damkör.
- Det föll sig naturligt eftersom flera av männen slutade. Och så har det också fortsatt. Nu sjunger vi två- eller trestämmigt istället, säger Lena Engvall.
Tanken när Exodus startade var att sjunga modern musik där gospeln samtidigt fick ha en central plats. Så har det också fortsatt. Genom åren har det blivit en rad uppträdanden med artister som Roger Pontare, Magnus Carlsson, Tommy Nilsson och Py Bäckman.
- Det är så svårt att lyfta fram något speciellt minne. De är så många. Den här kören har gett och ger mig så mycket, säger Anna-Lena Johansson som har varit med i 18 år.
Anna-Kari Eklund nickar instämmande:
- Jamen så är det. Vi har så många minnen tillsammans.
I egenskap av musikalisk ledare är det Lena som presenterar nya sånger för gruppen. Hon har lärt sig vad som funkar – och vad som inte funkar.
- Lena är jätteduktig på att välja, intygar Anna-Kari Eklund.
Är det något som de verkligen inte gillar så är det så pass högt i tak att körmedlemmarna säger det.
- Man får ju en känsla för det här, att välja musik. Det är ändå inte allt som jag lägger fram som vi går vidare med. Det är också skönt att vi är så trygga med varandra att vi kan säga om det är något som vi inte gillar, säger Lena Engvall.
Samtidigt har våren och sommaren varit en märklig tid också för Exodus. Pandemin, som har tagit så många liv och samtidigt lamslagit delar av ekonomin, har även tvingat kören att förändra sättet att mötas och umgås på. Det har givetvis påverkat all körverksamhet i Svenska kyrkan i Boden, men Exodus har ändå fortsatt att träffas och öva tillsammans.
Eftersom medlemmarna i kören är mellan tjugo och sextiofem år, så ingår de inte direkt i riskgruppen för covid-19. Det är därför den enda kyrkokören här i Boden som är verksam under coronapandemin, berättar Lena.
Istället för konserter inför stora folksamlingar har de hittat andra vägar att nå ut till församlingsborna.
- Man måste ju tänka i nya banor när läget är som det är. Här använder vi den moderna tekniken för att så många som möjligt ska kunna lyssna, fortsätter hon.
De livesänder ofta nu, och konserterna går att följa via Svenska kyrkan i Bodens facebooksida eller länkar på hemsidan.
Till höstens jubileumsfirande är planen att anordna två musikcaféer, där de inleder i Mariakyrkan den 24 september för att sedan fortsätta i Matteuskyrkan den 5 november.
- Vi vill ju kunna besöka så många platser som möjligt. Det finns planer på att även åka till Gunnarsbyn och Harads, berättar Exodus körledare.
Sedan fylls församlingsgårdens stora sal åter med musik.
Text & foto: JOAKIM NORDLUND
Artikeln är hämtad ur Svenska kyrkan Bodens tidning Kyrkfönstrets höstnummer. Utgivning 25 september 2020.