Ett besök i columbariet

Det är kyrkvaktmästare Desirée Lindström och kyrkogårdsvaktmästare Ingvar Öberg som är våra guider, och vi slår oss ned för en pratstund i kyrkans sakristia innan vi gör ett besök i själva columbariet.

Columbarium är ett gravvalv med nischer för gravsättning av askurnor. I Överluleå kyrka är det beläget bakom Mariakoret, i det utrymme som var kyrkans sakristia under de första hundra åren (1831–1931). Columbariet invigdes 1953 och fyller således 70 år nästa år. Här finns cirka 400 nischer, varav ett 20-tal är lediga just nu. I varje nisch kan 2-8 urnor förvaras, men allra vanligast är nischer för fyra urnor. Varje nisch är förseglad med en stenplatta där namnet på den/de gravsatta samt födelse- och dödsår är ingraverade. På varje stenplatta hänger också en vas där blommor, levande eller i plast, kan sättas. Ingen annan form av dekoration förekommer. Den som vill ha ett mer personligt utseende på sin gravplats bör därmed tänka efter innan columbariet väljs.

Ingvar Öberg uppskattar att det då när han anställdes i början av 1990-talet var ungefär en fjärdedel som valde kremation. Nu är det omvänt. Endast var fjärde begravs i kista.
– Särskilt sedan vi anlade vår askgravlund, säger Öberg. Nu har även direktkremationer blivit vanligare, alltså att hela begravningsakten hålls över urnan.
En askurna, oavsett om man valt urngrav, askgravlund eller columbarium, måste gravsättas inom ett år från kremeringen, vilken Svenska kyrkan Boden ansvarar för liksom för förvaring av urnan fram till gravsättning.

Att vara gravsatt i columbariet är, precis som på andra gravplatser, gratis de första 25 åren. Sedan betalar man en administrativ avgift vart tionde år som gravrätten fortsätter att förnyas.

Den nyligen avslutade rengöringen av columbariet har pågått under cirka två och en halv vecka då två inhyrda byggnadsantikvarier tvättat rent kalkstenen. Man har använt sig av en speciell deg och speciella svampar som aldrig torkar ur om de förvaras rätt. Medel till arbetet har man ansökt om från Luleå stift, och det som kallas kyrkoantikvarisk ersättning. Anledningen till att columbariet behövde få en uppfräschning är att folk ställt tända ljus och marschaller på golvet. Något som inte är tillåtet.
– Jag har fått skrapa och tvätta bort paraffin från marschallerna på golvet, vilket inte alls ska behövas, säger Desirée Lindström. Allt dess sot hamnar också längs väggarna och uppe i taket.

Inne i columbariet i Överluleå kyrka finns även ett granitaltare gjort av Knut Nordenskjöld, och en ljusbärare där det går att tända ljus för den som önskar. Ovanför altaret hänger ett vackert mosaikarbete av konstnär Simon Sörman och vid fönstret mittemot finns en fontän med ett skulpterat lejonhuvud i brons av Ebba Hedqvist. Gravvalvet är i två våningar med en trappa mellan våningarna, och om man vill går det bra att ha begravningsceremonin här inne också.

För den som vill besöka columbariet så finns det två ingångar. En via Mariakoret inne i kyrkan och en utifrån, på kyrkans baksida. Alla som vill får besöka columbariet för att tända ett ljus eller kontemplera en stund, och här är 20-talet besökare dagligen.
– Jag får regelbundet fylla på ljus att tända i ljusbäraren, och ibland när jag ska låsa så får jag återkomma en stund senare eftersom det är folk kvar där, avslutar Desirée Lindström.