Prata med oss

Kontakt

Växjö stift Besöksadress: Östrabo, 35239 Växjö Postadress: Box 527, 35106 Växjö Telefon: +46(470)773800 E-post till Växjö stift

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Vad säger biskopen om böneutrop?

Biskop Fredrik Modéus är principiellt positiv till böneutrop, utifrån två utgångspunkter: sin kristna tro, som manar till att möta den som tror annorlunda med generositet och gästfrihet, och utifrån religionsfriheten, som är grundlagsskyddad och en del av Europakonventionen och FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Bakgrunden till debatten

Under våren 2018 har frågan om böneutrop debatterats. Stiftelsen Växjös muslimer lämnade in en ansökan till polisen om att en dag i veckan få sända ut ett några minuter långt böneutrop via en högtalare med reglerbar volym. Beslut i frågan tas av polisen, efter att miljö- och hälsoskyddsnämnden yttrat sig utifrån ljudnivå och de riktvärden som finns.

När biskop Fredrik Modéus den 12 februari fick kännedom om att ansökan hade gjorts skrev han ett inlägg på sin facebook-sida:

 

Många reagerade på inlägget, såväl positivt som negativt, och många skrev kommentarer. Då tonläget i delar av kommentarstråden snabbt blev aggressivt, hotfullt och vulgärt, valde biskopen att ändra i inläggets sekretessinställningar så att inlägget inte längre syntes för den som inte lagt till biskopen som vän på facebook.

– Jag står för mitt uttalande till hundra procent, men tonen blev så hård att fortsatt dialog inte lönade sig. Istället för anonyma kommentarer välkomnar jag eftertänksamma prövande samtal, säger biskopen.

Biskopen har fått ta emot hundratals mejl, telefonsamtal och meddelanden med reaktioner på uttalandet och han har svarat på i princip alla. Flera av dem har lett till ett samtal ansikte mot ansikte.
– Dialogen är viktig. Jag har märkt att samtal som inletts med att jag fått ett meddelande med hård ton och en ganska kategorisk kommentar, snabbt har ändrat karaktär när jag i respekt för den andre personens åsikt utvecklat mina egna tankar. Samtal som börjat så har i många fall avslutats med ett tack för att jag tog mig tid och ”med vänlig hälsning”. Det tycker jag är betydelsefullt, säger biskopen.

Biskopen säger att han ser med förnyat allvar på polariseringen av samhället, efter reaktionerna på hans uttalande.
– Bilden av islam är skrämmande svartvit. Nyanserna saknas ofta helt i det som sägs om människor från andra kulturer. Vi står mot dem. För mig blir slutsatsen att vi behöver mötas. Vi behöver se varandra i ögonen. Vi behöver träna oss i konsten att nyansera. Vi behöver lyssna till varandras berättelser. Och vi behöver ta hjälp av varandra för att kunna navigera klokt i en svår tid. Och som vanligt: när jag är trygg i min egen identitet kan jag öppet möta den som är annorlunda än jag, säger biskopen.

I media
Biskopen har uttalat sig vid flera tillfällen i media, i intervjuer, i en debattartikel och i repliker på insändare. Nedan finns några exempel.

Debattartikel i Smålandsposten 180220

Inlägg på DN Åsikt 180322

Samtal i Studio Ett i Sveriges Radio 180314

Intervju i TV4 Nyheterna 180315 med Jonas Löhnn, stiftsadjunkt på Växjö stiftskansli

Intervju i SVT Småland 180302

Intervju i Barometern 180227

Intervju i Kyrkans tidning 180215

Svenska kyrkans syn på religionsdialog

Svenska kyrkan ser religionen som en positiv förändringskraft som har stor betydelse i människors liv, samhällsutveckling och i utvecklingsarbete. Svenska kyrkan vill särskilt betona vikten av att det finns utrymme för alla religioner och arbetar aktivt för att alla människor i världen ska ha rätt till sin tro. Läs mer om Svenska kyrkans arbete med religionsdialog.

Biskopen svarar på frågor om böneutrop

Varför har du engagerat dig i den här frågan?
Jag har ställt mig principiellt positiv till böneutrop av två skäl. Det första är att jag är bekännande kristen och det andra är att religionsfriheten är livsviktig att värna.

Som kristen är det för mig självklart att behandla andra människor så som jag själv vill bli behandlad. Min tro på Jesus Kristus blir inte svagare för att jag vill visa människor av annan tro samma öppenhet som Jesus visade sina medmänniskor. I evangelierna finner jag stöd för att visa generositet mot människor som tror på annat sätt än jag. ¨

Genom FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Europakonventionen och svensk grundlag har vi religionsfrihet i Sverige. Alla har rätt att tro – eller inte tro – och rätt att, offentligt eller enskilt, praktisera sin tro genom gudstjänster, sedvänjor och ritualer. Jag vill slå vakt om det offentliga rummet där olika åsikter och religioner får höras och synas. Jag vill värna det öppna demokratiska samhället som vi har format tillsammans. I det samhället är religionsfrihet tillsammans med yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och tryckfrihet fundamentala.

Varför stöder du muslimska böneutrop när du som biskop i Svenska kyrkan är en företrädare för kristen tro?
Det är just utifrån att jag är troende och kristen som jag tycker det är viktigt att stå upp för religionsfriheten. Jag gör det också utifrån Bibelns grundhållning att vi ska visa generositet och gästfrihet mot människor av annan tro och behandla andra så som jag själv vill bli behandlad. Mitt ställningstagande handlar inte på något sätt om att propagera för islam eller kompromissa med det kristna budskapet. Tvärtom. Jag predikar om Jesus och om den försoning och förlåtelse som finns i evangeliet för alla som vill lyssna. Samtidigt vill jag vara ödmjuk i mötet med den som tror på ett annat sätt. Vad andra gör av evangeliet är deras sak, ingen kan tvingas till tro. Omvändelse är något som föds i en människas hjärta. När jag är trygg i min egen identitet kan jag öppet och nyfiket möta den som är annorlunda än jag.

Vad tänker du om att somliga inte håller med dig i frågan?
Jag tänker att det naturligtvis är helt i sin ordning att man kan tänka olika kring det här, och jag respekterar självklart att det finns andra åsikter i den här frågan. Det jag ser som viktigt är att vi hittar vägar för att samtala på ett sakligt och nyanserat sätt med respekt för att det finns olika ståndpunkter i frågan. Och så tror jag att kunskapsnivån generellt i samhället behöver höjas när det gäller religionsfrågor.

Hur ser du på människors rätt att slippa religiös påverkan, såsom böneutrop?
Rätten att inte bli tvingad till religion kan inte innebära att man har rätt att slippa se eller höra trosutövning. Kristna har under lång tid fått lov att ta plats i det offentliga rummet. Friluftsgudstjänster firas, församlingar slår upp tält vid folkfester, frikyrkor håller torgmöte, kyrkokören sjunger på stan. Listan kan göras lång. Samma rättigheter måste i religionsfrihetens namn gälla även för andra religioner.

Förstår du den som tycker det känns obekvämt att bli tvingad att lyssna till ett religiöst budskap?
Jag har förståelse för det, men jag tycker samtidigt att alternativet vore orimligt. Vi möts dagligen av en mängd budskap. Självklart håller vi inte med om allt som vi ser och hör. Men vi måste ändå tåla att se och höra varandra.

Varför är det så viktigt att tillåta religiösa inslag i det offentliga rummet, tycker du – räcker det inte att man fritt får lov att utöva sin religion i exempelvis kyrkan eller i moskén?
Jag tycker det är viktigt eftersom allt annat vore en inskränkning av religionsfriheten och yttrandefriheten. Om vi förbjuder ett böneutrop med hänvisning till det religiösa innehållet så blir det orimligt att samtidigt tillåta friluftsgudstjänster, frikyrkliga torgmöten eller luciatåg på offentliga platser. Jag menar också att det är viktigt att religionerna får ta plats i det offentliga rummet, eftersom religion är en naturlig del både av våra mänskliga liv och av samhällslivet.

Går det att jämföra böneutrop med klockringning?
Det finns likheter och skillnader. Även kyrkklockor har ett budskap, de kallar till gudstjänst, visar att här finns kristna människor och fungerar lite som en bön för världen. När de används i samband med en nynazistisk demonstration får de också en stark symbolisk innebörd. Lika otillgänglig som ett böneutrop kan vara för den som inte förstår språket, lika otillgängliga kan kyrkklockorna vara för den som inte förstår innebörden.

Kyrkklockor har ljudit i Sverige i många hundra år och anses av många vara en del av svensk kultur. Kan det vara ett skäl för att tillåta kyrkklockor, men inte böneutrop?
Jag delar uppfattningen att kristendomen har en kulturell särställning, då vårt samhälle till stor del vilar på kristna värderingar och kristen tradition. Men det innebär inte att man får göra inskränkningar i religionsfriheten gentemot andra religioner. Religionsfriheten omfattar alla religioner och samma regler måste gälla för alla.

Kan du förstå de som tycker att ljudet från böneutrop stör?
Ja, ljudvolym och frekvens bör naturligtvis vara på en rimlig nivå, och det finns ju lagstiftning kring detta. Lokala myndigheter har att fatta beslut utifrån gällande regler om stadsplanering och miljöpåverkan. Men att helt slippa höra ett böneutrop tycker jag inte är en rättighet. Religion måste få lov att synas och höras, det är en del av vårt öppna samhälle.

Det finns människor som flytt länder där de utsatts för förtryck av militanta muslimska grupper, som kanske skulle vilja slippa höra böneutrop. Vad tänker du om det?
Jag har förståelse för att människor som utsatts för förtryck av extremister inte vill bli påminda om det. Men om det är ett argument för att vi inte ska ha böneutrop så accepterar vi kopplingen mellan extremism och böneutrop, vilket jag tror vore olyckligt.

I en del insändare som skrivits om frågan finns en oro för våldsamma och förtryckande yttringar av islam, hur ser du på det?
Naiva ska vi naturligtvis inte vara. Jag är väl medveten om att det finns extremism och fundamentalism inom islam. Våld, förtryck och antidemokratiska tendenser ska kraftfullt bekämpas och jag vill vara tydlig med att jag tar avstånd från alla sådana yttringar. Men vi ska akta oss för att låta militanta extremister definiera religionen islam, en världsreligion med omkring 1,6 miljarder utövare. Vi är många som känner bekännande muslimer som är både kulturöppna, toleranta och demokratiskt lagda. Det är viktigt att vi värnar ett samhällsklimat där vi bemöter varandra med respekt, så som vi alla vill bli bemötta och som det står i Bibeln att vi ska möta varandra.

Några som yttrat sig i debatten har uttryckt en oro för att Sverige ska bli ett muslimskt land, vad tänker du om det?
Jag tänker att det är en naturlig reaktion på att vi lever i en föränderlig tid, där vårt samhälle har kommit att bli mångkulturellt och att vi måste hitta sätt att leva tillsammans. Jag tänker också att det finns en bild av islam som inte stämmer med verkligheten utan grundar sig på grova generaliseringar. Jag tror det är viktigt att höja kunskapsnivån om religionsfrågor i samhället. Vi måste kunna närma oss varandra som människor och hitta sätt att leva sida vid sida även om vi inte delar varandras tro.

Några hävdar att så länge kyrkor inte fritt får uppföras i muslimska länder så bör inte vi i Sverige tillåta böneutrop, hur ser du på det argumentet?
Det är tyvärr sant att kyrkor inte får uppföras fritt överallt, men det är ett dåligt argument. Om man i andra länder har en lagstiftning som vi tycker är dålig så ska vi ju inte följa efter och göra likadant, utan snarare verka för att sprida religionsfrihetsprincipen i världen. Och då måste vi börja med oss själva.

Hur ser du på att endast män får göra böneutrop?
Det överensstämmer naturligtvis inte med min eller Svenska kyrkans syn, men jag tycker att den frågan bör ställas till företrädare för den muslimska tron. Ekumenik och religionsdialog är två viktiga områden som Svenska kyrkan arbetar med, och det säger sig självt att vi i olika samfund och i olika religioner inte har samma syn på allt. Men det är inte desto mindre viktigt att dialogen förs och att vi kan närma oss varandra på ett respektfullt sätt, med trygghet i vår egen identitet och öppenhet inför den som tror på ett annat sätt.