Flygbild över granskog med blå himmel och texten CO2.
Lyssna

Nyhet / Publicerad 9 mars 2026

Kolkrediter istället för avverkning 

När skogsavverkningen minskar söker egendomsförvaltningen nya intäktskällor.  Skogen ska växa, både i ålder och omfattning. Det beslutet tog Västerås stift redan 2022. Sedan dess har den årliga avverkningen minskat betydligt. Träden ska bli äldre och virkesförrådet större, helt enkelt.  

För att stärka beredskapen inför klimatförändringar vill förvaltningen öka andelen tall i skogen. Den pausade avverkningen är därför främst inriktad på talldominerad skog. Samtidigt ska kontinuitetsskogsbruket öka, vilket innebär att skogsmarken alltid ska vara trädbevuxen. Avverkning sker då genom att välja ut enskilda träd eller grupper av träd, i stället för kalhyggen. 

Andra alternativ 

Bakgrunden till beslutet är både klimatrelaterad och strategisk. Skogen är en viktig kolsänka när den absorberar mer koldioxid än den släpper ut. Samtidigt är den en ekonomisk resurs som ska generera avkastning till kyrkans verksamhet. Historiskt har en betydande del av intäkterna kommit från virkesförsäljning.  
Med den nya inriktningen ökar virkesförrådet i skogen och nettoinlagringen av kol i den växande skogen blir mycket stor. Men en sådan strategisk omläggning har ett pris. Den nya inriktningen innebär att endast 25 procent av tillväxten avverkas. 

– Det kommer att ta ett tag innan vi har byggt upp virkesförrådet. Under tiden minskar vårt kassaflöde. Utan andra intäktsmöjligheter kommer vi inte att klara att genomföra den strategiska inriktningen, säger Martin Bäck, stiftsjägmästare. 


När beslutet om minskad avverkning togs var det tydligt att ekonomin behövde stärkas från andra håll. Arrenden för förnybar energi är ett alternativ, där stiftet till exempel upplåter mark för vindkraftsprojekt. Men energimarknaden svänger kraftigt och intresset för vindkraft och solparker varierar över tid. Ett annat alternativ för stiftet är kolkrediter. 


Marknaden för kolkrediter är fortfarande ung, men utvecklingen går snabbt. Allt fler företag vill kompensera för sina utsläpp och skogsägare kan få en alternativ intäkt, exempelvis genom att skjuta upp avverkningar.  
En kolkredit motsvaras i detta fall av ett ton koldioxid som har tagits bort från atmosfären. I skogsbruk handlar det ofta om att förlänga omloppstiden så att träden får stå kvar längre och därmed fortsätta binda kol. Företag som köper krediterna vill minska sitt klimatavtryck, ofta som en del av sina hållbarhetsmål.

Många aktörer

Möjligheten att sälja kolkrediter väckte stiftets nyfikenhet samtidigt som det okända manade till försiktighet. Stiftet valde att inte kasta sig in i ett oöverskådligt system. I stället gjordes en grundlig analys av tänkbara aktörer och deras affärsmodeller. En viktig fråga var att säkerställa additionalitet, det vill säga att kolinlagringen verkligen är ett resultat av en extra åtgärd och inte något som skulle ha skett ändå. 

Analysen ledde till ett samarbete med det svenska företaget Carbon Capture Company, vars modell bygger på att skogsägaren frivilligt avstår från avverkning och får sin kolinbindning verifierad. För stiftet var det avgörande att den klimatnytta som certifieras är reell och mätbar. 

I praktiken innebär systemet att Carbon Capture Company beräknar hur mycket kol som binds. Ett garantiförråd fastställs och kolkrediter utfärdas motsvarande den additionella inlagringen. Avtal tecknas, som bland annat anger hur länge åtagandet gäller. Därefter kan krediterna säljas på den frivilliga marknaden.  

– Avgörande vid valet av samarbetspartner var att vi själva kan bestämma vilka företag som köper våra kolkrediter och att det finns tydlighet kring hur kolinlagringen beräknas. Vi ville också ha ett system som var anpassat till EUs kommande ramverk för certifiering av koldioxidupptag. Nu har vi fått cirka 200 000 kolkrediter utfärdade, berättar Martin. 


Men alla är inte positiva till kolkrediter. Kritiker menar att det kan handla om greenwashing, det vill säga att företag köper krediter för att framstå som klimatneutrala utan att minska sina egna utsläpp. Det här var en fråga som diskuterades ingående inom stiftet. 


– Det är viktigt för oss att vi får välja vem som ska köpa våra kolkrediter. Vi ställer krav på att köparen aktivt arbetar med att minska sina egna utsläpp. Köpare måste dessutom uppfylla kyrkans finans- och placeringspolicy. Det innebär att företag inom vapen, spel, tobak, alkohol och pornografi är uteslutna, säger Martin. 


Inom EU:s system för utsläppshandel kan företag inte räkna bort sina utsläpp genom att köpa frivilliga krediter, systemen är helt åtskilda. För stiftet handlar det inte om att möjliggöra genvägar för företag, det handlar om att skapa incitament för verklig kolinlagring. Företag som köper kolkrediter ska också arbeta med att minska sina egna utsläpp, det ska inte vara en metod att köpa sig fri. 

Stabil ekonomi möjliggör naturvård 

En stabil ekonomi möjliggör ambitiösa naturvårdssatsningar och klimatanpassningar. Stiftet arbetar med en palett av naturvårdande åtgärder; det kan handla om restaurering av vattendrag, anläggning av våtmarker, ökad andel lövträd och naturvårdsbränningar. Men arbetet förutsätter stabila intäkter. 

– Kyrkan har en historik att gå före i många frågor. Det vill vi också göra inom skogsförvaltningen. Skogen får stå lite längre, växa lite mer och bära fler värden samtidigt. På så sätt kan vi samtidigt bidra till klimatet, miljö och till kyrkans uppdrag avslutar Martin. 

 
Text: Lars Mårdbrant 
Foto: iStock Marcus Lindstrom 
Bildtext: Flygbild över granskog med blå himmel och texten CO2. 
Foto: Åke Paulsson
Bildtext: Martin Bäck, VD/ 1:e stiftsjägmästare, Prästlönetillgångar i Västerås stift