.jpg?doprocessing=1&ci=0%2c13%2c1920%2c1200&rc=1725%2c364&w=936&ra=1.6&c=85)
Svenska kyrkan arbetar för människor på flykt och människor som är nya i Sverige. Vi anordnar exempelvis mötesplatser och bjuder in till verksamhet och gudstjänster. Svenska kyrkan samverkar ofta med andra trossamfund och myndigheter.
Kristen tro bärs av övertygelsen om alla människors lika värde och vikten av att bemöta varje människa med respekt och omsorg. De som lever i utsatthet angår oss alla. Därför är det en självklarhet för Svenska kyrkan att arbeta med frågor som rör migration.
Här kan du läsa mer om Svenska kyrkans arbete.
Den här sidan ger exempel på verksamhet och metoder som handlar om integration och stöd till människor på flykt.
Linköpings domkyrkopastorat startade 2014 ett Diakonicentrum och en del var att öppna en migrationsmottagning. Hit kan människor vända sig för att få stöd i att ansöka om olika tillstånd hos Migrationsverket eller överklaga avslagsbeslut till migrationsdomstolarna. Det kan exempelvis vara tillstånd för familjeanknytning, medborgarskap eller uppehållstillstånd till nyfödda barn.
Diakon Anna Ramén har arbetat på Diakonicentrum och dess migrationsmottagning ända sedan den startade. Den drivs idag av två diakoner och har öppet för bokade besök en dag i veckan. Förutom det ges råd per mejl eller telefon.
- Vi finns som medvandrare i människors olika livssituationer, berättar Anna Ramén.
Personen får en förklaring om lagarna och de beslut hen kan ha fått. Ibland har människor felaktig uppfattning om hur systemet fungerar och vilka regler som gäller. De är ofta oroliga och bär på stora livsfrågor. Ska jag få stanna i det här landet eller inte? Om en familj är splittrad i olika länder – kommer jag få återse mina barn?
- Vi kan kombinera ett psykosocialt stöd med att förmedla kunskap om migrationsprocesserna. Det finns ingen annan part i samhället som ger båda, säger Anna Ramén.
Vi kan samtala om livet i förhållande till det beslut en människa fått och vara ett bollplank i svåra beslut. Medarbetarna ger aldrig råd om vad en person ska göra, men visar förståelse för situationen och samtalar tillsammans med personen om olika vägar framåt.
Olika grupper av människor har hört av sig genom åren. De som kom under flyktingvågen 2015, ensamkommande från Afghanistan eller de som har anhöriga som vill få komma till Sverige. Det kan handla om tillstånd för allt från asyl, familjeanknytning, medborgarskap och arbetstillstånd till besök hos släktingar. Ibland handlar det om att leva i Sverige utan tillstånd.
I processen att ansöka, komplettera eller överklaga kan medarbetarna förklara olika regler eller lagar. Det är vanligt att människor har fått felaktig information från människor i sin närhet eller från sociala medier.
Lagstiftningen kopplad till migration har förändrats oerhört mycket de senaste åren och det är svårt att hålla sig uppdaterad. Därför är migrationsmottagningens kontakt med organisationen Asylrättscentrum ovärderligt. I över 30 år har Asylrättscentrum gett gratis juridisk rådgivning till asylsökande och bedrivit påverkansarbete för en human och rättssäker asylprocess.
Linköpings stift och Linköpings domkyrkopastorat har ett gemensamt avtal med Asylrättscentrums jurister som gör att migrationsmottagningen kan få råd per mejl eller telefon.
- De hjälper oss att förstå beslut och hitta vägar framåt, säger Anna Ramén.
Ibland kan de ge förslag på vad en överklagan kan innehålla, men de går oftast inte in som formellt ombud.
- Vi skriver till dem i stort sett varje vecka, särskilt nu när många lagar och regler på migrationsområdet har ändrats.
Målet med verksamheten är inte att människor ska få uppehållstillstånd, utan att finnas som en medvandrare i svår period i människors liv. Trots att samtalen ofta berör svåra saker är det tydligt att människor går därifrån lugnare. Tidigare fanns en arabisktalande kollega i pastoratet som kunde tolka under besöken. Att möta människor på deras eget språk är en viktig del i ett diakonalt bemötande.
- Som kyrka kan vi inte förändra situationen, men vi kan som medvandrare vara med i sorgen och bearbetningen när stora drömmar går i krasch. De vi möter bär ibland på en stor maktlöshet och hjälplöshet och de behöver någon som står på deras sida, säger Anna Ramén.
Människor visar tydligt att de uppskattar det stöd de får. Den starkaste återkopplingen är när mottagningen stöttat någon till familjeåterförening och hen senare kommer på besök för att presentera sin familj.
Kommunala verksamheter som till exempel socialtjänsten, kuratorer bokar ibland tider för personer. De ser att kompetensen behövs och stödet inte går att få någon annanstans.
För några år sen drev Linköpings kommun ett integrationsprojekt för att människor skulle komma snabbt in i sysselsättning och inte fastna i bidragsberoende. En viktig lärdom var att en person behöver bli färdig med migrationsbiten innan hon kan gå vidare. Så länge hon hänger i luften är hon alltid kluven. I kommunens processkarta var migrationsmottagningen inlagd som en del av integrationskedjan.
- Det var tydligt att det vi gör är avgörande för människor mående, säger Anna Ramén.
När migrationsprocessen blir stabil så blir människor mer kapabla att ta till sig det nya.
- De tillfälliga uppehållstillstånden som vi har nu är förödande om man vill nå en stabil och trygg integration. När personer i samma familj lever med olika tillstånd så skapar det osäkerhet och rädsla. Rädslan är kontraproduktiv mot en god integration, säger Anna Ramén. Man behöver en trygg miljö för att bli delaktig och utvecklas.
Länk till Asylrättscentrum Vi på Asylrättscentrum försvarar asylrätten för människor på flykt.
Goda Grannar på Södermalm i Stockholm är ett religionssamarbete, interreligiös praktik för fred, mellan Katarina församling, Stockholms moské och biståndsorganisationen Islamic Relief. Goda Grannar samordnar volontärer till stöd för nyanlända och asylsökande och bedriver bland annat rådgivning och språkcafé. Läs mer om Goda Grannar här.
Språkcafé är en verksamhet som skapar mötesplatser och gör det möjligt att lära sig språket i en lugn och avslappnad miljö under informella omständigheter. Språkcaféer finns i många av Svenska kyrkans församlingar, kontakta närmaste församling för att veta mer.
Satsningen Tillsammans för Sverige skapar dialog mellan unga med olika religiös, kulturell och socioekonomisk bakgrund. Syftet är att visa hur religion och tro kan bidra till integration och ömsesidig förståelse bland unga. Tillsammans för Sverige startades som en del av Fryshuset 2011 på initiativ av imamen Othman Al Tawalbeh och prästen Maria Kjellsdotter Rydinger med stöd av flera samfund och religiösa organisationer.
Tillsammans för Sverige (fryshuset.se)
Vän i Umeå är ett nätverk för ökad integration. Upplägget handlar om att bygga mötesplatser mellan nya och etablerade svenskar, och ordna aktiviteter som skapar relationer och ömsesidigt lärande.
