Diakoni i siffror

2024 visar Svenska kyrkans interna enkätundersökning att 47,5 procent av församlingarna i Svenska kyrkan varje vecka arbetar med att ge materiellt stöd till människor i utsatta situationer. Det stödet kan vara till exempel ett ekonomiskt bidrag eller en matkasse.  Många fler församlingar arbetar också med ekonomiskt och materiellt stöd men mer sällan. 56 procent av alla våra församlingar bedriver verksamhet till stöd för asylsökande och nyanlända. Detta är några inledande exempel på vad vi vet om diakonalt arbete i Svenska kyrkan 2024.  

Siffror som grund för att reflektera

Siffrorna är viktiga att ta del av, för att se kapaciteten och omfattningen av vad Svenska kyrkan diakoni utför. Sifforna kan också hjälpa oss att reflektera över vårt arbete. Vad utförs inom Svenska kyrkan? Vad minskar? Vad ökar? Varför? Siffror kan också användas för att se den egna församlingens insatser i ett större sammanhang. 

På den här sidan kan du läsa om verksamhetsstatistik och material från den årliga enkäten som går ut till alla kyrkans församlingar och pastorat.

Svenska kyrkans diakoni, som sker i församlingar och pastorat, kan också mätas på fler sätt.  Det samhällsekonomiska värdet av Svenska kyrkans arbete för att stödja människors inträde på arbetsmarknaden beräknades 2021 till över 200 miljoner kronor. Rapporten Samhällsekonomisk konsekvensanalys av Svenska kyrkans diakonala arbete kan du ta del av längre ner. 

Svenska kyrkans årliga webbenkät

Sedan 2013 har kyrkokansliet årligen genomfört en webbenkät. Det görs både som en extern webbenkät för att undersöka hur Svenska kyrkans medlemmar ställer sig i olika frågor och som en intern enkät till kyrkoherdar.

Syftet med enkäterna är till exempel att få material för att utvärdera verksamheter, få en uppfattning av användandet av nya metoder och material och som underlag för beslut med mera.

Enheten för forskning och analys leder och samordnar arbetet med de årliga enkäterna. Material från dem kan du ta del av bland annat genom att läsa årsskriften Nyckeln till Svenska kyrkan - Svenska kyrkans enhet för forskning och analys.

Om diakonalt arbete kan särskilt hänvisas till Elinn Leo Sandbergs artikel hösten 2023 om arbete med matbistånd inom Svenska kyrkan (pdf).

Frågor i verksamhetsstatistiken

De frågeområden inom diakoni och som finns i Svenska kyrkans verksamhetsstatistik är

• antal besökta personer under året vid hembesök
• antal besökta personer under året vid besök på sjukhus eller annan institution
• antal frivilliga medarbetare i församlingens diakonala arbete 
• ekonomiska bidrag till hushåll med en vuxen med hemmavarande barn 0-19 år (Antal hushåll och antal utbetalade kronor)
• ekonomiska bidrag till hushåll med två vuxna med hemmavarande barn 0-19 år (Antal hushåll och antal utbetalade kronor)
• ekonomiska bidrag till hushåll utan barn (Antal hushåll och antal utbetalade kronor)
• antal tillfällen som personer sökt församlingens råd, bistånd och stöd.

Dessa kategorier infördes 2014. Sorgegrupper och öppna verksamheter registreras också, men de är inte specifikt rubricerade som "diakoni”.

Sök efter fler uppgifter i VisA

Svenska kyrkans statistikdatabas, med siffror ur Svenska kyrkans verksamhetsstatistik, heter VisA. Från detta system kan du exempelvis få ut siffror som rör ett specifikt stift eller jämförelser av siffror mellan olika år.

Om du är anställd i Svenska kyrkan

Du som är anställd i Svenska kyrkan kan själv gå in och titta på till exempel statistik om ideellas insats inom diakoni i just ditt stift. Endast personer med ett Microsoft 365-konto kommer åt VisA. Förtroendevalda har i de flesta fall inte ett sådant konto.

Till information om VisA och instruktionsfilm Kom igång med VisA, på intranätet Kornet

Välkommen till VisA-plattformen

Om du är forskare

Du som inom forskning vill titta närmare på siffror ur Svenska kyrkans verksamhetsstatistik men inte har tillgång till VisA kan skicka en förfrågan till chefen för enheten Forskning och analys på kyrkokansliet: gunnar.myrberg@svenskakyrkan.se

Exempel på vad vi kan läsa ut av statistiken

Nedan finns exempel som illustrerar vad vi kan läsa ut av statistiken och vad den kan väcka för frågor. Ur verksamhetsstatistiken har vi lyft fram antal ideella medarbetare inom diakoni, antalet besök gjorda i hem och på institutioner samt siffror om församlingars ekonomiskt bidrag till enskilda.

Antal besök i uppsökande verksamhet

Under tidsperioden 2018–2023 har det genomsnittliga antalet personbesök på sjukhus eller annan institution varit 73 269 per år, medan genomsnittet för hembesök motsvarar 86 649 per år. De två kategorierna visar båda en nedåtgående trend, som är särskilt påtaglig mellan åren 2020 och 2021, vilket med stor sannolikhet tillskrivs pandemins påverkan. 

En skillnad är att personbesöken på sjukhus eller annan institution börjar minska år 2020, medan antalet hembesök ökar samma år jämfört med föregående år. Diagrammet visar också att personbesök på sjukhus eller annan institution har börjat återhämta sig under år 2023, medan hembesöken fortsätter att minska.

Antal besök i uppsökande verksamhet – att fundera på

Den första frågan som kommer upp med anledning av detta diagram är kanske: hur skulle vi vilja att det såg ut? Uppsökande verksamhet har varit och bedöms av många vara är en viktig del av diakonalt arbete, arbetet innebär ett slags tillgängliggörande av församlingens resurser för fler. Men vilket uppsökande arbete bör vara aktuellt i diakonalt arbete?

Flera har lyft frågan om hembesök fyller den funktion det gjort bakåt i tiden, bör prioriteringen av arbetsmetoder ligga på annat? Beror den uteblivna ökningen efter pandemin på sådana omprioriteringar? Eller beror de låga siffrorna på hur vi för in uppgifter eller kanske förståelsen av vad som ska ”räknas” i verksamhetsstatistiken.

När det gäller institutionsbesöken påpekar bland annat Christiansson och Linde i rapporten Diakonins kunskap – statistik, analys och återkoppling inom Svenska kyrkan, att besök och arbete på institution bokförs på flera sätt och i olika sammanhang. Den verksamhetsstatistik som tas in nationellt sammanfaller inte alltid med de uppgifter man lokalt behöver samla. Kan de låga siffrorna beror på detta? Eller finns här också metodologiska överväganden om vilken forma av arbete som bäst stödjer människor?

Det kan vara så att kurvan har vänt stadigt uppåt, det ser vi inte ännu. Det tar kanske tid att återuppta och delvis nyskapa arbetsformer för besök på häkten, anstalter och sjukhus efter pandemin, vad behövs i så fall för att hålla i den uppåtgående trenden?

Antal frivilliga i diakonalt arbete

Under tidsperioden 2013–2023 har det genomsnittliga antalet frivilliga medarbetare i församlingarnas diakonala arbete varit 25 773 per år. Mellan år 2013 och 2018 ökar antalet frivilliga successivt, motsvarande en ökningstakt på cirka 11 procent per år. År 2018 når antalet sin topp, med 37 153 frivilliga medarbetare i församlingarnas diakonala arbete. 

Under pandemiåren 2020–2022 minskar antalet ideella i diakonalt arbete med ungefär 18 procent per år. Denna nedåtgående trend fortsatte även år 2023, trots att restriktionerna som direkt påverkade verksamheten hade tagits bort. År 2023 är antalet frivilliga diakonala arbetare 14 307, vilken är den lägsta siffran som hittills uppmäts. 

Antal frivilliga i diakonalt arbete – att fundera på

Siffror för ideellt arbete i Svenska kyrkan tas fram av olika aktörer och via fler kanaler än Svenska kyrkans verksamhetsstatistik. Olika källor visar lite olika trender. Minskar eller ökar det ideella engagemanget och faktiskt utförda insatser?

Diagrammet från Svenska kyrkans verksamhetsstatistik visar en stark minskning av antalet ideella inom församlingens diakonala arbete.

Stämmer det att idealitet inom församlingsdiakoni minskat så radikalt eller finns det faktorer i hur statistiken tas in som spelar roll här? Finns det tendenser till ökning efter pandemin som inte syns i statistik ännu? Är de insatser och fokusområden församlingen bedömer att den kan bidra med inom det diakonala arbetet svåra att kombinera med ideellt engagemang?

Vi kan också kombinera kunskap från de frågeområdena. Lena Sjöberg skriver i rapporten Diakoni i Svenska kyrkan: Kunskapsläge och metoder, att de minskade besöken i hemmen kan bero på att antalet ideella medarbetare halverats, vilket minskat möjligheten till hembesök. Man kan då lägga till en fråga med omvänd spegling: kan antalet ideella minska på grund av att uppgiften hembesök inte längre prioriteras? Är det svårt att skapa nya meningsfulla och samtidigt överkomliga arbetsuppgifter tillsammans med ideella?

Ekonomiskt bistånd per hushållstyp

Under tidsperioden 2018–2023 har hushåll bestående av en vuxen med barn i genomsnitt fått 1 459 kr i ekonomiskt bistånd, medan hushåll med två vuxna och barn mottagit 1 192 kr. Hushåll utan barn som ansökt om ekonomiskt bistånd har i genomsnitt fått 1 700 kr.

En övergripande trend är att antal hushåll som ansöker om ekonomiskt bistånd ökar över tid, samtidigt som utbetalade kronor minskar. Hushållen behöver därmed dela på en lägre summa pengar. Hushåll med två vuxna och barn har ökat mest, med en genomsnittlig årlig ökning på 6,1 procent per år i antalet ansökningar om ekonomiskt bistånd. Samtidigt har utbetalade kronor minskat mest för hushåll med en vuxen och barn, där utbetalningarna i genomsnitt har minskat med 3,3 procent per år. 

Ekonomiska bidrag till enskilda – att fundera på

Den totala summan av utbetald ekonomisk hjälp 2018 var cirka 70 miljoner och 2023 cirka 58 miljoner enligt verksamhetsstatistiken. Summorna väcker frågor om vad som ligger bakom minskningen av totalsumman.

Några diakoner i större pastorat har väckt frågan om hur stor del av utbetalade medel som faktiskt syns i denna statistik. Finns det källor till ekonomisk hjälp som inte räknas in från till exempel fristående stiftelser som handhas av församling och stiftskanslier? Minskningen av totalsumman kan också bero på att bidrag i större utsträckning ges i konkret hjälp som mat eller hygienartiklar. 

Det faktum att storleken på bidraget per person har minskat reser också många frågor om betydelsen av de ekonomiska bidrag vi ger. En kontakt med fler hjälpsökande kan vara bra ur perspektivet att fler människor får en kontakt och ett mer långsiktigt stöd i att arbeta vidare med rådgivning, kontakter med myndigheter med mera. Detta i den mån den ekonomiska hjälpen kombineras med annat stöd, eventuellt under längre tid. 

De lägre summorna per person kan å andra sidan också vara negativa ur synvinkeln att små ekonomiska bidrag kan leda till stress hos den hjälpsökande och inte bidrar till förändring.