Diakoni i siffror

Svenska kyrkans öppna gemenskapsverksamhet kan vara caféverksamhet, dagledigträffar och soppluncher. Efter nedgången i samband med coronapandemin har verksamheten återhämtat sig väl, med 2,5 miljoner besök under 2024. Församlingarnas öppna verksamhet är viktiga mötesplatser där människor kan dela en måltid eller fika till en låg kostnad och bygga gemenskap med andra i lokalsamhället.

Statistiken över besök i öppen gemenskapsverksamhet visar antal besök utan uppdelning i verksamheter eller målgrupper. En person kan ha besökt församlingens verksamhet flera gånger under året. Vi vet därför inte hur många personer som deltagit i verksamheten.

Under tidsperioden 2018–2024 är det genomsnittliga antalet besök i öppen gemenskapsverksamhet 2 184 737 besök per år. Antalet besök har varierat över åren, med en tydlig nedgång under 2020 och 2021. Sedan år 2022 har besöken åter ökat, och år 2024 registrerades 2 577 952 besök. Detta är fortfarande något lägre jämfört med 2018, då 2 696 900 besök registrerades. 

Statistiken berättar inte vad det är för typ av verksamheter eller hur ofta den erbjuds, men av den interna webbenkäten till kyrkoherdar kan vi utläsa att drygt 80 procent av församlingarna erbjuder någon öppen verksamhet med diakonal inriktning varje vecka. 60 procent av församlingarna har någon form av måltidsgemenskap, som sopplunch, varje vecka, och ytterligare 25 procent bjuder in till detta en gång i månaden. I de flesta fall kan det antas att det är dessa verksamheter som har 2,5 miljoner besök under 2024, men det skulle också kunna vara andra mötesplatser som har räknats in.

Förutom öppen gemenskapsverksamhet som vänder sig till alla, finns öppen verksamhet som vänder sig specifikt till barn eller familjer. Den öppna förskolan är en sådan mötesplats och vänder sig till dig som är hemma med små barn. Antalet besök i öppen förskola minskade under pandemin. Besöken har nu återigen ökat men ännu inte till samma nivå. Under 2024 inträffade 550 000 besök av vuxna tillsammans med barn i öppen barnverksamhet, de flesta av dessa är troligen besök i öppen förskola.

Sorgegrupper, som också ofta kallas Leva-vidare-grupper, är en gruppverksamhet där individer som förlorat en närstående på grund av dödsfall får träffa andra i samma situation. Vanligen leds samtalen av en präst eller en diakon.

Statistik över antal sorgegrupper har samlats in sedan 2008. Fram till 2019 fanns endast små variationer år från år: varje år arrangerades omkring 1000 sorgegrupper med i snitt cirka sex deltagare i varje grupp.

I diagrammet ovan visas utvecklingen över antal sorgegrupper per år. Under pandemiåren 2020-2022 minskade antalet sorgegrupper med en tredjedel jämfört med tiden före pandemin. I 2024 års statistik syns dock en viss återhämtning med 781 sorgegrupper, en ökning med 18 procent jämfört med 2023. Totalt antal deltagare har också ökat jämfört med 2023 men antal deltagare per grupp är i genomsnitt något lägre, enligt diagrammet nedan. 

Sett över hela tidsperioden 2018–2024 har det i genomsnitt funnits 794 sorgegrupper per år, och 4 644 deltagare i sorgegrupper per år. I genomsnitt har varje sorgegrupp haft sex deltagare under tidsperioden 2018–2024. Med andra ord sett över flera år är antalet deltagare per grupp stabilt jämfört med tiden före pandemin. Däremot är antalet grupper fortfarande lägre även om vi ser en viss återhämtning 2024.

Antalet ideella medarbetare i Svenska kyrkan har generellt minskat inom de flesta områden. Det gäller även inom diakoni. Siffran var som högst 2018. Därefter minskade antalet ideella inom diakoni kraftigt. Varför vet vi ännu inte. Nedgången verkar ha bromsat upp 2024 men det är för tidigt att säga om den nedåtgående trenden är bruten. 

Under 2015–2024 har det genomsnittliga antalet ideella i församlingarnas diakonala arbete varit 25 481 per år. Det finns alltså en nedåtgående trend, och i genomsnitt har antalet ideella minskat med sju procent per år. Totalt har antalet ideella i diakonalt arbete minskat med 51 procent mellan år 2015 och 2024 - från 29 731 till 14 591 ideella. Nedgången är statistiskt säkerställd.
  
Minskningen av antalet ideella gäller alltså inte enbart diakoni, utan antalet ideella medarbetare har generellt sett minskat inom samtliga områden som det finns statistik för. Förändringen är störst inom barn- och ungdomsverksamhet, där antalet ideella har minskat med 13 procent per år. Samtidigt har antalet unga konfirmandledare i församlingen för barn- och ungdomsverksamhet endast minskat med fyra procent per år under tidsperioden.
 
Sett över längre tid visar dock kurvan för ideella inom diakonin ett något avvikande mönster än för andra ideella uppdrag. På diakoniområdet ökade antalet ideellt engagerade kraftigt under åren 2016-2017 i samband med ett stort engagemang i Svenska kyrkans arbete för flyktingar och asylsökande. I rapporten En tid av möten (2017) framgår att Svenska kyrkans insats i flyktingmottagningen inte hade varit möjlig utan det stora antalet ideella. 
 
Vill du läsa mer? I Nyckeln till Svenska kyrkan (2022) finns två artiklar med koppling till ideellt arbete. Forskaren Sara Fransson skriver om hur sociala nätverk möjliggör för ideellt engagemang inom Svenska kyrkans barn- och ungdomsverksamhet. I samma nummer skriver Patrik Hagman i artikeln Kyrkan som försvann om hur ideella medarbetare i två församlingar påverkats av nedstängningar under pandemin. Svenska kyrkan bedriver även forskning kring idealitet. Det pågår bland annat ett forskningsprojekt i samarbete med Uppsala universitet om äldre kvinnors ideella arbete. Studien är finansierad av Vetenskapsrådet.

En verksamhet som verkar ha påverkats kraftigt av pandemin är församlingarnas uppsökande verksamhet. Det är exempelvis besök på sjukhus eller andra institutioner samt hembesök. Fram till år 2020 gjordes dubbelt så många besök som idag. Då gjordes cirka 100 000 hembesök årligen, och lika många besökta personer på sjukhus eller institutioner.

Efter pandemins slut har antal besök stabiliserats på en betydligt lägre nivå. Nedgången är statistiskt säkerställd men det är oklart varför ingen återhämning har skett av antalet besök.

Under tidsperioden 2018–2024 har det genomsnittliga antalet personbesök på sjukhus eller annan institution varit 70 647 per år, medan genomsnittet för hembesök motsvarar 81 679 per år. De två kategorierna visar båda en nedåtgående trend som är särskilt påtaglig mellan åren 2020 och 2021. 

Sedan år 2022 verkar både antalet hembesök och besök på sjukhus eller andra institutioner ha stabiliserats på en lägre nivå jämfört med åren 2018–2019. Mellan 2022 och 2024 låg det genomsnittliga antalet besök i uppsökande verksamheten på 51 397 per år. Det är en halvering jämfört med 2018–2019, då snittet låg på 111 020 besök per år. Nedgången är statistiskt säkerställd.
 
Nedgången av antal hembesök och besök på sjukhus och institutioner under coronapandemin är knappast förvånande. Tidigt under pandemin infördes besöksförbud på äldreboenden och sjukhus, vilket omöjliggjorde församlingens närvaro på sådana institutioner. Äldre och sköra personer uppmanades att hålla sig isolerade eller endast umgås med en mindre krets. 
 
Frågan är varför vi fortfarande inte ser någon återhämtning av antalet besök. Detta förklaras inte av statistiken. Kan relationer mellan församlingen och lokala institutioner brutits? Har minskningen av ideella medarbetare på diakonins område medfört att ideella besöksgrupper inte har kunnat fortsätta sin verksamhet? Har det skett en förskjutning av församlingsverksamheten från hembesök till verksamhet i församlingens lokaler? Mer undersökning behövs för att förstå den utveckling vi ser.  

Statistik över förfrågningar om råd, bistånd och stöd infördes 2014. Avsikten var att försöka förstå i vilken utsträckning människor vänder sig till Svenska kyrkan. Uppgifterna har dock visat sig innehålla stora osäkerheter och är därför svåra att dra slutsatser av. 

Statistiken för 2024 visar att det kom in 350 000 förfrågningar om råd, bistånd och stöd till församlingarna. Siffran innehåller stora osäkerheter.

En kraftig nedgång i antalet förfrågningar sammanföll tidsmässigt med övergången till en ny rutin med löpande statistikinsamling 2022. På andra statistikområden syns ingen motsvarande nedgång. Vi vet inte om antalet förfrågningar tidigare har överskattats eller om de nya rutinerna har gjort att förfrågningar i högre grad än tidigare tappats bort i statistiken. Det senare alternativet kan misstänkas då den löpande statistikinsamlingen i hög grad bygger på data via församlingarnas lokalbokningssystem. 

Diakonimedarbetare vittnar om att detta inte är synkat med hur arbetet i praktiken går till: förfrågningar om råd, bistånd och stöd utgår inte från en bokad tid och lokal, utan kan initieras av ett telefonsamtal, ett SMS eller ett spontant möte ute på torget.

Svenska kyrkan delade under 2024 ut 71 miljoner kronor i ekonomiskt bistånd till omkring 46 000 hushåll. Merparten av biståndet kommer från stiftelser och donationer, kollekter, insamlade medel eller från kyrkoavgiften. En mindre del kommer från statsbidrag.  

Statistiken över ekonomiska bistånd 2024 visar att merparten av biståndet går till hushåll utan barn. Biståndet som delas ut är småskaligt; det är alltså inte fråga om något periodiskt understöd som kan ersätta andra samhällsinsatser.

Under tidsperioden 2018–2024 har hushåll bestående av en vuxen med barn i genomsnitt fått 1 476 kr i ekonomiskt bistånd, medan hushåll med två vuxna och barn mottagit 1 243 kr. Hushåll utan barn som ansökt om ekonomiskt bistånd har i genomsnitt fått 1 675 kr.

Det finns stora variationer i utbetalade kronor per hushåll över åren. Variationen är störst för hushåll med två vuxna och barn. Under tidsperioden har antalet hushåll tenderat att öka, samtidigt som utbetalda kronor har minskat.   

Under coronapandemin tilldelades civilsamhällets organisationer statsbidrag för att nå särskilt utsatta grupper. Detta statsbidrag kan nu sökas årligen. Svenska kyrkan tilldelades 2024 sex miljoner kronor. Statsbidraget utgör dock en mindre del av det bistånd som Svenska kyrkan betalar ut.

I statistiken saknas bistånd som delas ut i form av matkassar. Den interna webbenkäten till kyrkoherdar (2024) visar dock att många församlingar även delar ut matkassar. Vill du läsa mer? I Nyckeln till Svenska kyrkan (2023) skriver forskaren Elinn Leo Sandberg om matbistånd från Svenska kyrkan.

I diagrammet nedan visar staplarna hur många hushåll som fått bistånd av Svenska kyrkan, fördelat på hushåll med eller utan hemmavarande barn. Linjerna i respektive diagram visar hur många kronor som betalats ut till de olika hushållstyperna. Av detta framgår att merparten av biståndet går till hushåll utan barn.