Begravningsverksamheten i Sverige regleras främst genom begravningslagen. Lagen anger bland annat att en avliden person måste kremeras eller gravsättas inom en månad efter dödsfallet. Om kroppen kremeras ska askan gravsättas inom ett år. Vid särskilda skäl går det att ansöka om anstånd hos Skatteverket.

Alla personer som är folkbokförda i Sverige har rätt till en gravplats på en allmän begravningsplats under 25 år utan extra kostnad. Gravrätten kan i många fall förnyas efter denna tid. Gravrätten innebär både rättigheter och skyldigheter för den som ansvarar för graven.

Tillstånd och myndigheter

Flera delar av begravningsverksamheten kräver myndighetsbeslut eller särskilda tillstånd. Den som vill strö aska över mark eller vatten på annan plats än en begravningsplats måste ansöka om tillstånd hos Länsstyrelsen. Detsamma gäller om askan ska delas upp.

Länsstyrelsen fungerar även som överprövande myndighet i vissa frågor, exempelvis om en gravrättsinnehavare vill överklaga ett beslut som fattats av begravningshuvudmannen angående en gravsten eller gravplats.

Gravplats och gravrätt

En gravplats på en allmän begravningsplats upplåts genom så kallad gravrätt. Den som ansvarar för gravplatsen kallas gravrättsinnehavare och får då rätt att bestämma över vissa frågor kring graven, exempelvis vilka som får gravsättas där och hur gravplatsen ska utformas.

Det finns både full och begränsad gravrätt. Full gravrätt innebär större inflytande över gravplatsens utformning, medan begränsad gravrätt ger ett mer begränsat ansvar och färre beslutsmöjligheter. Samtidigt är gravrättsinnehavaren skyldig att hålla gravplatsen i ordnat och värdigt skick. Om graven vanvårdas kan huvudmannen återta gravrätten.

Anhörigas befogenheter och förbud

Anhöriga har relativt stor frihet att påverka begravningens utformning. De får exempelvis välja eller själva tillverka kista, urna och gravsten. Samtidigt måste vissa regler följas när det gäller material, mått och säkerhet, vilket gör att huvudmannen ofta behöver godkänna utformningen.

Det finns också tydliga begränsningar i lagen. Anhöriga får inte förvara aska i hemmet, öppna gravar på allmän begravningsplats eller strö ut aska utan tillstånd. Det är inte heller tillåtet att flytta gravsatt stoft eller aska utan huvudmannens godkännande.

Huvudmannens ansvar

Varje geografiskt område i Sverige har en huvudman för begravningsverksamheten. I de flesta delar av landet är det Svenska kyrkans församlingar och pastorat som ansvarar för verksamheten, medan kommunerna är huvudmän i bland annat Stockholm och Tranås.

Huvudmannen ansvarar för att det finns tillräckligt många gravplatser och för att allmänna begravningsplatser sköts och underhålls. Huvudmannen ska även erbjuda gravplatser för personer som inte tillhör kristna trossamfund, tillhandahålla lokaler för ceremonier utan religiösa symboler samt ansvara för kremering och gravsättning.

Dessutom har huvudmannen ansvar för säkerheten på begravningsplatserna. Gravstenar måste därför kontrolleras regelbundet, minst vart femte år, för att säkerställa att de inte utgör någon fara för besökare eller personal.

Ekonomi och avgifter

Begravningsverksamheten finansieras huvudsakligen genom begravningsavgiften, som betalas av alla personer som är folkbokförda i Sverige och har beskattningsbar inkomst. Avgiften täcker bland annat gravplats i 25 år, gravsättning, kremering och vissa transporter av den avlidna.

Kostnader som inte täcks av begravningsavgiften betalas normalt av dödsboet. Det kan exempelvis handla om kista, urna, gravsten, dödsannons eller begravningsbyrå. Om den avlidne var medlem i Svenska kyrkan täcker kyrkoavgiften även kostnader för präst, kyrkomusiker och begravningsgudstjänst.

Om dödsboets tillgångar inte räcker till kan ekonomiskt bistånd sökas hos kommunens socialtjänst.

Personer som inte är folkbokförda i Sverige

När en person som inte är folkbokförd i Sverige avlider här gäller inte samma rätt till gravplats enligt begravningslagen. Huvudmannen har därför inget formellt ansvar att ordna gravplats åt personen. I praktiken sker det ändå ofta av humanitära och medmänskliga skäl men då mot en kostnad då den avlidne inte betalat begravningsavgift i Sverige.

Kontakt kyrkogårdsförvaltningen

Här hittar du kontaktuppgifter och länkar till kyrkogårdsförvaltningen.