Nödhjälparhelgonen hade olika funktioner för att vara till hjälp när man hamnade i svåra situationer av allehanda slag. Kulten av nödhjälpare var en ganska sen företeelse på medeltiden. Den uppstod troligen i Tyskland på 1300-talet, men det var först under andra delen av 1400-talet som den blev mer etablerad och spridd.
Övriga nödhjälpare, varav några finns avbildade i Spånga kyrka, var Blasius, Barbara, Erasmus, Panthaleon, Vitus, Kristoffer, Egidius, Achatius, Dionysius, Cyriacus, Eustachius, Katarina av Alexandria, Margareta.