En barnhand doppas i en skål vatten
Foto: Louise Hedberg/IKON

Dop

Att bli döpt är att bli delaktig. Genom dopet blir du medlem i kyrkan, en del av Guds folk. I dopet har du också en försäkran som aldrig kan tas bort – en försäkran om att Gud ska vara med dig alla dagar. Enligt Svenska kyrkans syn gäller ett kristet dop för alltid.

Dop kan ske när som helst i livet även om de flesta döps under sitt första levnadsår. Några döps i samband med konfirmationsläsningen och andra först när de är ganska gamla.

Dopet är ett sakrament, en helig handling som Jesus har instiftat. Sakramenten har alltid en fysisk del, som vi kan se och känna. I dopet är det vattnet. Det finns också en andlig del, som i dopet handlar om föreningen med Gud och kyrkan. Dop sker alltid i Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I dopet nämns man också vid namn. Föräldrar får frågan ”Vilket namn har ni gett ert barn?” Dopet är alltså inte en namngivning. Namnet ger föräldrarna, och registreringen sker via skatteverket. Däremot får vi lyftas fram som unika personer, med ett eget namn – personer som döps i Jesu namn.

Tidigare blev alla barn födda i Sverige medlemmar i Svenska kyrkan om en eller båda föräldrarna var medlemmar. Nu är dopet huvudvägen in i Svenska kyrkan.

För medlemsskap ska man enligt huvudregeln vara döpt i en evangelisk-luthersk kyrkas ordning och vara svensk medborgare eller i landet bosatt utländsk medborgare.