Svenska kyrkan i utlandet med alla sina församlingar är en viktig samlingspunkt för många utlandssvenskar. För den som varit på resande fot och gjort ett tillfälligt besök förknippas kanske utlandskyrkan med caféverksamhet och kanelbullar – men i det dagliga församlingslivet möter den inte minst svenskar som av olika skäl är bosatta utomlands: studenter, människor som arbetar i ett annat land och svenskar som gift sig med någon i utlandet.
- Som svensk utomlands är det oerhört viktigt att få tala sitt eget språk. Inte minst när det bränner till i livet, säger Maria.
ensamheten är farlig
Det blir extra tydligt i pandemins spår. Många har blivit isolerade och de mötesplatser som kyrkan vanligtvis erbjuder finns inte på samma sätt just nu. I Nederländerna, liksom på många andra håll i Europa och världen, är restriktionerna betydligt striktare än i Sverige.
- Människor blir väldigt ensamma. Jag tror att ensamheten kan vara lika farlig som det här viruset. Vi ägnar mycket tid åt att höra av oss till församlingsmedlemmar. Ibland när jag ringer till någon kan jag mötas av orden ”Jag hoppades att du skulle ringa. Jag var så orolig att ingen skulle höra av sig. Att det skulle vara tyst hela dagen”.
Ensamheten är svår för många och har blivit påtaglig under pandemin. Att vara ensam utomlands kan vara än tuffare och i utlandskyrkan har detta märkts på ett särskilt sätt.
- Det är klart att det föder mycket oro. Inte minst i församlingarna utanför Europa, där det varit högst oklart om exempelvis studenterna ens skulle kunna ta sig hem. Vi har förstås också många utlandssvenskar som inte kunnat ta sig hem till familjen på semestern.
webbsänd gudstjänst en positiv effekt
Under flera månader kunde, precis som på många håll i Sverige, inte heller gudstjänsterna firas som vanligt. Det gjorde att gudstjänsterna även i utlandsförsamlingarna fick sändas på webben – vilket Maria tycker är något positivt att ta med sig till framtiden.
- Nu får vi samlas igen, som mest 30 personer åt gången. Men vi fortsätter att livesända gudstjänsterna så att alla som vill kan delta. Och det tror jag faktiskt att vi kommer att göra även när pandemin är över. Vår församlings område omfattar en yta lika stor som Småland, så det kan vara ganska långt till gudstjänsten.
Hon berättar att gudstjänstdeltagarna ibland måste anmäla sig i förväg och att namn och telefonnummer ska antecknas noga, enligt kraven från myndigheterna. Detta för att kunna smittspåra vid en eventuell smittspridning.
Stora ekonomiska konsekvenser för församlingarna
För utlandsförsamlingarna blir de ekonomiska konsekvenserna av pandemin stora. Det är bara prästtjänsten och ibland ytterligare en tjänst som är ”utsända” och därmed får sin lön från kyrkokansliet i Uppsala.
Allt annat – lokaler, material, verksamhet och eventuella lokalanställda - bekostas av församlingen själv, genom medlemsavgiften i den lokala församlingen (eftersom utlandssvenskar inte betalar den vanliga kyrkoavgiften), genom gåvor där människor skänker pengar och genom julbasaren.
- Julbasaren är inte bara en festlig mötesplats för svenskar och många andra i utlandsförsamlingarna, utan en oerhört betydelsefull inkomstkälla. På många håll handlar det om 50 procent av församlingens intäkter. Nu är basarerna inställda. Det är klart att det innebär konsekvenser. Ekonomin var tuff redan innan. Jag tror inte att utlandskyrkan kommer att se ut på samma sätt om vi tittar fem år framåt.
Text: Anna Theander
Bilder: Carl Anders Nilsson/IKON samt Svenska kyrkan i Nederländerna