Två millimeter. Så lite fattas det i det nedre tapphålet när Aidan Pyk Mackay och hans klasskompisar och lärare försöker få en av stolparna i deras byggprojekt på plats.
– Då får vi ta ner den igen och justera, säger byggläraren Johan Gustavsson och kopplar ett fast grepp om det tunga träet.
Stolpverksteknik är en traditionell träbyggnadsteknik med lång historia. Att den kräver noggrann precision har eleverna och lärarna på Hjälmareds folkhögskolas husbyggarkurs upptäckt den här vintern, när de fått i uppdrag att bygga ett uterum till Skara stift med tekniken. Byggnadens stomme byggs av tjocka trästolpar som fogas ihop med tappar, tapphål och träplugg, så kallade dymlingar, istället för med spik. Därför kan en enda millimeter åt fel håll ställa till det.
– Vi brukar inkludera någon form av traditionell byggnadsteknik i kursen. Det är ett bra sätt för eleverna att få en känsla för träet och hur det beter sig. Men att bygga stolpverkskonstruktioner är nytt även för oss, säger byggläraren Larsa Andersson.
Samarbete med dubbel vinning
Anledningen till de nya kunskaperna är ett samarbete med Skara stift. De senaste åren har stiftet anlagt flera så kallade klimatstigar på sina marker.
– Vi ser det som en viktig del av vårt uppdrag att förvalta och utveckla de andliga, sociala, biologiska och ekonomiska värdena av vår natur, säger Malin Emriksson, som arbetar med att utveckla ekosystemtjänster på stiftets marker.
Den första klimatstigen skapades på Torsö utanför Mariestad, där det finns både ett stiftsreservat och produktionsskog i stiftets ägo. Klimatstigen används av skolor, församlingar och allmänhet för både rekreation och lärande kring natur och klimat.
– Vi såg snart att det behövdes någon form av samlingsrum i anslutning till klimatstigen, där skolklasser skulle kunna ha undervisning eller samlas och äta matsäck, berättar Malin Emriksson.
Idén om ett uteklassrum började formas, pengar söktes från en lokal fond och Hjälmareds folkhögskola nappade på idén om att göra byggnationen till en del av sin undervisning. Till sin hjälp fick de också timmermannen och hantverksforskaren Ulrik Hjort Lassen, som gjort ritningarna och löpande stöttat utbildningen med kunskap.
– Skolan får praktiskt lärande och tillfälle att bygga något unikt, och vi får ett fint uterum med en sakral känsla. Det är ett samarbete som har blivit väldigt bra, sammanfattar Malin Emriksson.
Byggs två gånger
Hjälmareds folkhögskola och Skara stifts marker på Torsö ligger dock 15 mil ifrån varandra. För att få logistiken att gå ihop byggs uterummet därför först upp i skolans rymliga lokaler utanför Alingsås. Därefter ska klassen montera ned de 114 delarna som bygget består av, se dem forslas till Torsö och bygga ihop konstruktionen igen på plats.
– Vi försöker vara så noggranna vi kan här hemma, så att det ska gå smidigt när vi bygger upp det igen, säger Larsa Andersson.
Han och resten av gänget ser många fördelar med att ha fått möjlighet att genomföra projektet.
– Det är väldigt givande att se ett projekt formas på det här sättet. Bygget och ens kunskaper går liksom framåt parallellt, säger byggeleven Aidan Pyk Mackay och får medhåll av sina klasskamrater.
När sommaren kommer ska uterummet stå redo att användas av både barn och vuxna. En invigning ska det förstås bli – och Malin Emriksson hoppas att många sluter upp både då och senare:
– Tanken är att även kunna ha friluftsgudstjänster och andra sammankomster på platsen. Vi hoppas att det blir välanvänt.