Skogsö kyrkogård

Om Skogsö kyrkogård

Skogsö kyrkogård erbjuder både kist- och urngravar samt askgravplats och minneslund i en naturnära och rofylld miljö. Här finns idag omkring 2 000 gravar, spridda över det terrasserade landskapet. På kyrkogården ligger även Skogsö kapell, högt placerat och en central plats för ceremonier och stillhet.

Skogsö kyrkogård är vackert belägen på Skogsöns västra sida, omgiven av naturreservatets kuperade landskap med skogsklädda höjdryggar, dalstråk, våtmarker och öppna marker. Kyrkogården är terrasserad och sammanvävd med den omgivande tallskogen, där diskreta stigar och belysning leder besökaren mellan gravkvarteren. Gravvårdarna varierar mellan fristående och liggande stenar samt namn inhuggna direkt i berghällar, vilket ger miljön en naturlig och stillsam karaktär. I den östra delen ligger minneslunden från 1972, harmoniskt inpassad i terrängen. En granitmur ramar in kyrkogårdsområdet, och den södra entrén markeras av smidda svartmålade grindar som leder in till denna rofyllda plats vid Baggensstäkets inlopp.

Kontakta kyrkogårdsförvaltningen

Telefontid och besök: måndag och onsdag kl. 13.00-15.00 samt fredag kl. 9.00-11.30

Telefon: 08-748 19 00

E-post: saltsjobaden.forsamling@svenskakyrkan.se

Post- och besöksadress: Kyrkplan 1, 133 34 Saltsjöbaden

För bokning av begravning och gravsättning
Telefontid: måndag och onsdag kl. 13.00-15.00 samt fredag kl. 9.00-11.30

Telefon: 08-748 19 00

E-post bokning av begravning: saltsjobaden.forsamling@svenskakyrkan.se

E-post bokning gravsättning: saltsjobaden.kyrkogard@svenskakyrkan.se

Post- och besöksadress: Kyrkplan 1, 133 34 Saltsjöbaden

Kontakta medarbetare Saltsjöbadens Kyrkogårdsförvaltning

För frågor om kyrkogård, gravar, gravsättning, gravrätt etc, kontakta i första hand församlingsexpeditionen enligt uppgifter ovan.

Kyrkogårdschef

Anna Strandh, kyrkogårds- och fastighetschef
Växel: 08-748 19 00
Direkt: 08-748 19 21
E-post: anna.strandh@svenskakyrkan.se

Administration 

Åsa Karmteg, församlings- och kyrkogårdsadministratör
Växel: 08-748 19 00
Direkt: 08-748 19 37
E-post: asa.karmteg@svenskakyrkan.se

Vaktmästare

Tomas Lantz, kyrkvaktmästare
Direkt: 08-748 19 36
E-post: tomas.lantz@svenskakyrkan.se

Tobias Johansson, kyrkvaktmästare
Direkt: 08-748 19 23
E-post: Tobias.Johansson4@svenskakyrkan.se

Karin Mellåker, kyrkvaktmästare
Direkt: 08-748 19 19
E-post: karin.mellaker@svenskakyrkan.se

Gunilla Lindgren, kyrkvaktmästare
Direkt: 08-748 19 22
E-post: Gunilla.Lindgren2@svenskakyrkan.se

Sök efter gravsatta på Skogsö kyrkogård

Du kan enkelt söka efter personer som är gravsatta på Skogsö kyrkogård via svenskagravar.se. Där finns en sökfunktion som hjälper dig att hitta gravplatser och grundläggande information om de gravsatta.

Skogsö kyrkogårds historia

Skogsö kyrkogård i Saltsjöbaden växte fram som en följd av att församlingen bildades 1913, i samband med att Uppenbarelsekyrkan invigdes och donerades av Alice och K.A. Wallenberg. Redan året därpå, 1914, väcktes frågan om att anlägga en egen kyrkogård, och 1915 genomfördes geologiska undersökningar på flera möjliga platser i Saltsjöbaden. Samma år beslöt kyrkostämman att låta ta fram ritningar och kostnadsförslag.

År 1916 engagerades ingenjören Erik Bülow Hübe för att utreda plats och utformning. Församlingen riktade samtidigt förfrågan till Stockholm–Saltsjön om förvärv av ett markområde vid Stäket.  I december 1916 kyrkostämman beslutade att anlägga kyrkogården vid Stäket.

Under 1917–1918 inhämtades nödvändiga tillstånd från biskop, länsstyrelse och Byggnadsstyrelsen och Kungl. Maj:t beviljade lån för finansieringen. Samtidigt donerade K.A. Wallenberg 70 000 kronor till projektet och markförvärvet färdigställdes. Ritningarna fullbordades 1918 och Erik Bülow Hübe utsågs att leda arbetet.

Under åren 1919–1921 tog kyrkogårdens första byggnader form. Entreprenören P.V. Settergren anlitades för markarbeten och 1920 fastställdes kapellets utformning samt en fristående klockstapel. Bergholz Klockgjuteri levererade klockan och A. Lindqvists byggnadsfirma anlitades för byggnationen. Kapell och klockstapel färdigställdes i början av 1921, och konstnären Filip Månsson fick uppdraget att utsmycka interiören. I maj samma år invigdes kyrkogården och kapellet av kyrkoherden Nils Widner. Den första som gravsattes på kyrkogården var fabrikören Johan Fredrik Hill, som fick sin gravplats den 1 maj 1921.

Under de följande årtiondena genomgick kyrkogården flera utbyggnader och förbättringar. På 1930-talet tillkom nya gravfält och 1939 försågs kapellet med elektrisk belysning. Under 1940-talet lämnades ansökan om fridlysning in, och 1953 öppnades ytterligare ett allmänt fält. På 1960-talet tillkom fler gravområden och friluftsgudstjänster började hållas. Arkitekten Sven Hermelin fick 1967 uppdraget att utforma en minneslund vilken godkändes av Riksantikvarieämbetet 1972. Första gravsättningen i minneslunden gjorde 1975.

Under 1980- och 1990-talen fortsatte utvecklingen med nya personalutrymmen, renovering av kapellets interiör och fasader, underhåll av klockstapeln, installation av ny orgel och anpassning av kapellets inredning för fler typer av förrättningar. Kyrkogården fick också fasadbelysning, parkbelysning samt en ny bevattningsanläggning.

2014 anlades och invigdes Askgravplatsen på Skogsö kyrkogård som ett svar på en växande efterfrågan på mer lättskötta och gemensamma gravskick. Platsen rymmer idag cirka 250 gravar och är utformad för att förena en harmonisk, enhetlig miljö med möjligheten till personlig namngivning för de avlidna.

Askgravplatsen ritades av arkitekt Björn Uhlén som skapade en stillsam och genomtänkt utformning i samklang med kyrkogårdens naturpräglade karaktär. Platsen är orienterad med en vacker utsikt över Stäket och Skutviken, vilket gör den till en rofylld och stämningsfull del av kyrkogården.

Gravsättningarna sker i en gemensam yta där församlingen ansvarar för skötsel och helhetsuttryck. Anhöriga ges möjlighet till minnesstunder och enkel smyckning med snittblommor och ljus, medan namnskyltarna hålls enhetliga för att bevara platsens lugna och sammanhållna intryck.

Idag är askgravplatsen ett uppskattat och välbesökt gravskick på Skogsö kyrkogård, en plats som förenar omtanke, modern gravkultur och ett naturnära uttryck som knyter an till landskapet runt Baggensstäket.

Skogsö kyrkogård har på så vis vuxit fram under mer än ett sekel genom återkommande byggnationer, donationer, planeringar och omsorg och utgör idag en viktig del av Saltsjöbadens kyrkliga och kulturella historia.

Intressanta gravplatser

Sigrid Hjertén (1885–1948) Kvarter 5B
Svensk modernistisk målare och en av expressionismens främsta företrädare. Känd för sitt färgstarka måleri. Sigrid Hjertén var gift med konstnären Isaac Grünewald (1889-1946) som var en av Sveriges främsta modernistiska konstnärer. Sigrid Hjertén och Isaac Grünewald var gifta mellan 1911 och 1937. Mot slutet av sitt liv bodde och verkade Grünewald i den villa i Saltsjöbaden som idag är känd som Grünewaldvillan.

Oskar Bergman (1879–1963) Kvarter 5B
Svensk målare och grafiker, särskilt känd för sina stämningsfulla skildringar av det svenska landskapet. Han hade en stark anknytning till Saltsjöbaden där han bodde under många år vid Neglinge gård och hämtade inspiration till flera av sina verk från ortens natur och skärgårdsmiljöer. Hans koppling till orten lever även vidare genom gatunamnet Oskar Bergmans väg.

Karl Gerhard (1891–1964) Kvarter 2D
Revyartist, textförfattare och skådespelare som blev en av Sveriges mest inflytelserika satiriker, känd för sina samhällskritiska revykupletter. Karl Gerhard hade en stark koppling till Saltsjöbaden där han från 1926 bodde i villan Kråkslottet vid Saltsjöpromenaden. Där levde och verkade han under större delen av sitt vuxna liv fram till sin död 1964. Hans anknytning till orten lever vidare genom gatunamnet Karl Gerhards väg i Saltsjöbaden.

Sven X:et Erixson (1899–1970) Kvarter 2E
Målare, grafiker och professor vid Konsthögskolan, känd för sina färgstarka fresker, scenografier och motiv hämtade från folkliv och natur. Sven X:et hade en nära koppling till Saltsjöbaden där han bodde under sina senare år och där flera av hans motiv hämtades från den lokala miljön. 

Edvin Öhrström (1906–1994) Kvarter 2E
Svensk skulptör och glaskonstnär, mest känd för sina glasverk och monument, bland annat Kristallvertikalaccent vid Sergels torg. Edvin Öhrström bodde under många år i Saltsjöbaden och flera av hans verk finns representerade på orten, bland annat skulpturen Den store hvide i Neglingeparken.

Wilhelm Ekelund (1880–1949) Kvarter 2C
Författare, poet och essäist vars introspektiva diktning och prosatexter gjort honom till en av Sveriges mest särpräglade litterära röster. Under sina sista år var han bosatt i Saltsjöbaden.

Stellan Mörner (1896–1979) Kvarter 2C
Konstnär och författare som tillhörde Halmstadgruppen, känd för sina surrealistiskt präglade målningar och sitt engagemang i svensk modernism. Stellan Mörner bodde i Saltsjöbaden under sina sista år.

Maj-Britt Nilsson (1924–2006) Kvarter 3D
Svensk skådespelerska, internationellt uppmärksammad genom sina roller i Ingmar Bergmans filmer under 1950‑talet. Hennes koppling till Saltsjöbaden kommer genom äktenskapet med Per Gerhard, son till Karl Gerhard. Maj-Britt Nilsson blev därmed en del av den kulturkrets som under många år satte sin prägel på Saltsjöbaden.

Gustaf Nordahl (1904–1992) Kvarter 7E
Framstående svensk skulptör, mest känd för verket Hyllning till Ling, som gav honom guldmedalj i skulptur vid OS i London 1948. Gustaf Nordahl bodde under senare delen av sitt liv i Saltjsöbaden.

Caspar Börjesson (1898–1970) Kvarter 7C
Kyrkoherde i Saltsjöbaden och en central gestalt i församlingen under 1900-talets mitt, verksam i både pastoral och kulturell utveckling.

Gösta Blohm (1895–1984) Kvarter 7B
Tandläkare och en av de personer som starkast bidrog till att dokumentera och bevara Saltsjöbadens historia. Han öppnade tandläkarpraktik i orten 1918 och blev senare en drivande kraft inom hembygdsrörelsen. Genom boken ”Gamla Saltsjöbaden – Minnen” och ett stort antal artiklar skildrade han samhällets utveckling och bidrog till att bevara minnet av det äldre Saltsjöbaden för kommande generationer.