Meny

Härlanda kyrka

En arkitektonisk pärla av brända stenar som ger rum för de brända stenarnas gemenskap. Välkommen till Härlanda kyrka!

Härlanda kyrka

Härlanda kyrka Bild: Karolina Braun

Öppet måndag-fredag 9-15. 
Gudstjänst söndag kl 11.  
Adress Härlandavägen 23, 416 72 Göteborg
Församlingens e-post
harlanda.forsamling@svenskakyrkan.se

kort historik

År 1951 skedde en stor förändring av församlingsgränserna inom Göteborg. Bakgrunden var den stora inflyttningen till staden med ny bebyggelse och nya stadsdelar. Härlanda församling bildades då av delar av Göteborgs Gamlestads församling och Örgryte församling. Redan från början hade församlingen ca 30.000 invånare.

Göteborgs första kristna minnesmärke är Härlanda kyrkoruin från 1100-talets första del. Kyrkan revs av Gustav Vasa 1528. Därför kan man säga att det var en församling som återuppstod när man 1952 utlyste en arkitekttävling för att bygga en ny kyrka på platsen. Tävlingen vanns av arkitekten Peter Celsing (1920-1974).  Den nya kyrkan stod på plats 1958.  

 En triptyk i trä som föreställer tre scener ur evangeliet.
Altartriptyk i trä av bildhuggaren Ivar Liljecrantz, från 1960. Bild: Härlanda församling

en arkitektonisk pärla

Idag räknas Härlanda kyrka som en arkitektonisk pärla som lockar många besökare - med sitt kubistiska uttryck och assymetriska form. Tegelstenarna som valts ut till kyrkan är brända stenar som ger ett levande uttryck, då varje sten har sin särprägel. Kyrkorummet är öppet och omfattar en enkel sal, på södra sidan flankerad av ett sidoskepp.

Längst fram, på ett granitpodium finns altaret. Det pryds av en triptyk, en tredelad trätavla med figurscener, utförda av göteborgskonstnären Ivar Lindekrantz. Scenerna anknyter till högtiderna jul, påsk och pingst och visar den heliga familjen under Betlehemsstjärnan, Jesus som möter lärjungarna efter uppståndelsen och de första kristna vittnena som sänds ut i världen.

Predikstolen är fristående och placerad i korets vänstar del. Rutmönstet harmonierar med gavlarnas fönsterportar och med entréns vindfång.

Dopfunten har sin plats mitt i kyrkan intill mittgången. Den är utförd i granit med åttakantig fot. Dopskålen i silver är bekostad av skänkta medel. Dopkannan i silver är också skänkt av Härlandakretsen. Ikonen vid dopfunten invigdes vid påsknattsmässan 2001. Den är skapad av ikonmålaren Erland Forsberg. Den noggranna betraktaren kan hitta Härlanda kyrka i bakgrunden på en av tavlorna. 

På södra väggen i kyrkan hänger en batikbonad med motivet ”Jesus utsänder sina lärjungar” utförda av konstnären Tullan Flink 1971.

I sidokapellet på mellanvägen mot det stora fönstret finns ett litet altare med fyra golvljusstakar med en målning av konstnären Sölve Olsson.

Framför det stora fönstret hänger en textil i lin och lintovgarn av textilkonstnären Ing-Marie Talvik, glest vävd för att mildra men inte hindra ljusinfallet.

Orgeln är byggd 1960, har 23 stämmor och byggd av O. Hammarberg & Son, Göteborg, och placerad i sidoskeppets östra del. 

Hela kyrkomiljön vid Härlanda kyrka utgår från gammalkristen tradition som påminner om en klosterlänga. I väster står klockstapeln och på andra sidan expedition och kontor. I bottenplanen på kyrkan och kontorshuset finns församlingshem och verksamhetslokaler. På kyrkplanen finns också örtagård, Frälsarkransen, blomsteräng och odlingslådor. Här hittar du också Göteborgs äldsta allé och ett stenkast bort Härlanda kyrkoruin, Göteborgs äldsta kristna minnesmärke.
 

Bild: Härlanda församling

de brända stenarnas gemenskap

Så här formulerade dåvarande församlingsherde Erik Gyll vid Härlanda kyrkas 60-årsjubileum 2018:

Det är vi, med hela våra liv, som är kyrka. Vi är inte de perfektas gemenskap där vi måste förställa oss eller dölja delar av det som är vi. Alla vi stenar, oavsett nyans, är kyrka tillsammans.

Fd församlingsherde Erik Gyll

”Härlanda kyrka är en kyrka i tiden, här och nu, men också en kyrka med blicken både bakåt och framåt. Här framförs klassiska mässor från 1700-talet, här möts nyfödda på golvet bland leksaker, här hittar människor stöd i varandra och i en stunds samtal för att sätta ord på det som livet består av, här är ungdomar och gör kyrkorummet till en plats där det går att hänga med Gud, här sjungs det nyskrivna för första gången, här firas gudstjänst och mässor med en vardaglig högtidlighet. Här tar sig kyrkan uttryck.

Den 30 november 1958 bankade biskop Bo Giertz med sin biskopsstav för att ta kyrkorummet i bruk. Sedan dess har tegelstenarna som kyrkan är byggd av fått påminna om att här är platsen för hela livet, med dess med och motgång. Stenarna som valts ut är brända stenar som annars skulle ha ratats. Det säger något om kyrkan. Det är vi, med hela våra liv, som är kyrka. Vi är inte de perfektas gemenskap där vi måste förställa oss eller dölja delar av det som är vi. Alla vi stenar, oavsett nyans, är kyrka tillsammans.

I mitten är Jesus själv, som stenen som blev föraktad av husbyggaren men blev till en hörnsten. I 60 år har här förkunnats evangelium, det glada och befriande budskapet i största glädje och djupaste sorg. Det är kyrkans uppgift nu och det är det också in i framtiden. För vi är de brända stenarnas gemenskap. Välkommen att dela gemenskap och att ta steg vidare som kyrka.”