Det latinska ordet adventus betyder ankomst, och i den tidiga kristna kyrkan fick advent beteckna den så kallade julfastan. Det var då alla förberedelser skulle genomföras inför ankomsten av Guds son. Ursprungligen bestod advent av 6 veckor, eftersom Jesu födelse ursprungligen firades vid nuvarande trettonhelgen. Men på 1000-talet fastställdes advent till fyra veckor för att passa ihop med 25 december, vilket västkyrkan tidigare bestämt som Jesu födelsedag. Så blev första veckan i advent starten på det nya kyrkoåret.
Under slutet av 1800-talet utvecklades i Tyskland en enkel form av adventskalender för alla barn som ivrigt väntat på de stora kyrkliga festligheterna kring Jesu födelse. För att inte väntan skulle kännas för lång fick barnen varje dag trösta sig med en kaka, som särskilt var upphängd för att påminna om dagen datum.
Under 1900-talets början trycktes adventskalendern i form av en färgglad bild försedd med 24 numrerade luckor. Strax lät många tyska hem klistra upp adventskalendern på en fönsterruta. Då fick dagsljuset lysa upp den genomskinliga bilden som fanns bakom varje lucka. År 1934 introducerade Sveriges Flickors Scoutförbund den första svenska adventskalendern efter tysk modell. Och succén var ett faktum.
Årets adventskalender i Sankt Pauli kyrka beskriver med hjälp av 24 luckor en vandring i kyrkorummet med dess föremål. På så sätt får kyrkorummet missionera om Jesus Kristus i väntan på juldagen. Luckornas faktatexter har ett innehåll som anknyter till advents- och julpsalmerna. Varje lucka avslutas därtill av en nyskriven kort bön främst med inspiration från Psaltaren. Bönens innehåll avspeglar något centralt i faktatexten.
Adventskalendern är sammanställd av Magnus Hermansson Adler
I kyrkorummet hittar du dag för dag en enklare text och en kort reflektion för mindre barn. Här på webben finns texten i full längd, en lucka för varje dag.