Lyssna

23 december – Julgranen i kyrkan

Bibeln nämner över 30 träd men ingen julgran! Och ändå står nu två julgranar framme vid altaret i Sankt Pauli kyrka under advent och jul. Seden att sätta in julgranar i kyrkan kan beläggas från Skåne tidigast i slutet av 1800-talet. Visserligen gjorde många kyrkor i Härnösands och Luleå stift sedan kraftfullt motstånd, men redan på 1960-talet hade majoriteten av de svenska kyrkorna etablerat en ny tradition med julgranar i kyrkorummet. Det är i huvudsak hemmets julgran som har flyttat in i kyrkan, fast utan julpynt. Så var ju också fallet med hemmets blommor som hamnade på altaret.

Den första världsliga julgranen återfinns under mitten av 1700-talet i närheten av de tyska furstehoven. Redan hundra år senare hade flera prästhem med tyska kontakter anammat denna nya jultradition. Då fanns redan granen i folktron. I trakter med omfattande boskapsskötsel kunde det exempelvis hända att bonden stack granruskor i gödselstacken för att jaga bort sjukdomsandar som hotade mjölkkorna. Och i de bohuslänska kyrkorna kunde det stå granar med avbrutna toppar bredvid kistan under begravningsakten. Symboliskt hade nu livet slutat att växa hos den döde. Ända in på 1900-talet var det i Småland inte ovanligt, att kistan med sitt begravningsfölje på väg till kyrkan inledde resan på hackat granris.

För att en ny tradition ska accepteras i kyrkan krävs att den kan härledas till Bibeln. Ute i naturen är ju granen evigt grön, vilket kan kopplas till livet efter döden. Och i paradiset växte ju förutom kunskapens träd även livets träd, som återkommer som symbol i såväl Gamla som Nya testamentet. I Sankt Pauli kyrka hänger ju ett kors i triumfbågen, som egentligen är Jesu släktträd men samtidigt en del av livets träd. Detta livets träd stod mitt i universum och trädstammen var den axel kring vilken klotet snurrade. Enligt kristna legender utanför Bibeln utgjorde stammen på livets träd virket till Jesu kors. Så förenades livet och döden i väntan på uppståndelsen.

Adventspsalmen nr 108, Gå, Sion, din konung att möta, uppmärksammar i tredje versen livsträdet som korsträdet:

Han kommer till jorden att bringa ett offer på korsträdets stam.

Dagens bön

Herre,
Tack för att vi kan tänka på julgranen som livets träd och som korsets träd,
så minst en gång om året blir vi alltid påminda om dig.
I Jesu namn,
Amen