Svenska kyrkan yttrar sig om kravet på svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap

Svenska kyrkan har lämnat synpunkter till justitiedepartementet på delbetänkandet Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap (SOU 2021:2). Svenska kyrkan fokuserar i yttrandet på risken för ökad segregation och på att förslagen i större utsträckning försvårar för människor med låg utbildningsnivå.

Den 24 oktober 2019 beslutade regeringen att en särskild utredare ska lämna förslag som innebär att ett godkänt prov i svenska och grundläggande samhällskunskap ska vara ett krav för medborgarskap i Sverige. Detta bygger på den så kallade januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Regeringen skriver i direktiven till utredningen att syftet är att stärka medborgarskapets status och främja ett inkluderande samhälle.

Den 13 januari 2021 överlämnades delbetänkandet Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap (SOU 2021:2). I enlighet med direktiven föreslår utredningen att det ska införas krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap. Kraven ska gälla dem som är mellan 16-67 år. Det ska finnas möjlighet till dispens från kravet om det exempelvis föreligger väsentliga funktionsnedsättningar. Kunskaperna föreslås kunna visas på olika sätt. Ett sätt föreslås vara genom godkänt resultat på ett så kallat medborgarskapsprov. Den som har en funktionsnedsättning ska vid behov kunna få anpassning för att kunna genomföra medborgarskapsprovet. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

- Svenska kyrkan vill bidra till att minska utsattheten i våra samhällen och skapa social sammanhållning och gemenskap. Vi är oroliga att dessa förslag kommer leda till ökad segregation vilket främst drabbar de människor som redan är i utsatta situationer, säger Karin Sarja, chef vid avdelningen för kyrkoliv på kyrkokansliet.

Kraven medför risk till ökad segregation

Svenska kyrkan skriver i yttrandet att man anser att krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap inte bör införas. Ställningstagandet motiveras med att forskningen inte ger stöd för att högt ställda språkkrav leder till bättre integration. Tvärtom visar forskning att högre krav på språkkunskaper leder till exkludering och diskriminering, vilket riskerar att leda till segregation. Språkkrav riskerar även att drabba kvinnor och andra grupper med låg utbildning särskilt hårt.

Svenska kyrkan menar även att det ur ett demokratiperspektiv är önskvärt att en stor andel av de som blir bosatta i Sverige blir svenska medborgare och kan nyttja sin rösträtt fullt ut, där kraven alltså innebär en försvårande omständighet till medborgarskap.

Risker med snårig byråkrati

Vidare framför Svenska kyrkan att om krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap införs så bör nivån på kraven vara lägre. Svenska kyrkan uppmanar även regeringen att genomföra åtgärder för att motverka de negativa effekter kraven kan få för grupper med låg utbildningsnivå. Svenska kyrkan vänder sig mot att kraven föreslås gälla för barn som fyllt 16 år och föreslår istället att alla barn ska undantas.

Svenska kyrkan påpekar i yttrandet att processerna för att ansöka om dispens och anpassning måste vara enkla och tydliga. Kraven på dokumentation gällande exempelvis funktionsnedsättning bör inte vara alltför höga. Det finns annars en risk att människor med funktionsnedsättning inte ens försöker skaffa medborgarskap

Sedan tidigare finns förslag på att krav på språk- och samhällskunskap ska införas för att kunna få permanent uppehållstillstånd. Svenska kyrkan påpekar i yttrandet att kontroll av kunskaper både för permanent uppehållstillstånd och för medborgarskap inte bara innebär stora kostnader för staten men även en snårig byråkrati för individer.

Ta del av hela yttrandet här (pdf).