Tillsammans med Uppsala universitet har Enheten för kulturarvsstöd vid Svenska kyrkans nationella nivå tagit fram en kunskapsöversikt över hur kyrkligt kulturarv kan skyddas vid höjd beredskap eller krig. Projektets rapport innehåller flera delar med start i en historisk tillbakablick om hur beredskapsplaneringen vuxit fram och utvecklats under 1900-talet.
Rapporten tar också upp hur hotbilderna för religiöst kulturarv sett ut i aktuella konflikter och vilka förpliktelser och samverkansformer som finns att leva upp till idag utifrån internationella konventioner och regelverk. Sista delen handlar om vilka åtgärder som är möjliga och relevanta för Svenska kyrkans lokala förvaltare att arbeta förebyggande med för att skydda kulturarvet i händelse av höjd beredskap eller väpnad konflikt.
Viktiga åtgärder
En av de viktigaste åtgärderna att ta tag i först för församlingar och pastorat är att se över inventarieförteckningarna och se till att de är kompletta med foton på föremål ur flera vinklar, menar Mattias Legnér, professor i kulturvård vid Uppsala universitet.
-Det är grundläggande dokumentation som är mycket viktig om ett föremål blir skadat eller försvinner, säger han och fortsätter:
-En annan viktig åtgärd är att se till att det finns en aktuell insatsplan som kan förbättra församlingens brandskydd och även vara till hjälp i andra situationer när man snabbt kan behöva skydda de mest värdefulla föremålen.
Mattias Legnér nämner även förberedelse av grupper som har olika uppgifter om det händer något, att ha ett välfyllt förråd med utrustning och material som behövs vid en kris, skapa kontakt med myndigheter som församlingen kan behöva hjälp av och träna på snabb evakuering av vissa föremål så att det sitter.
Helhetsperspektiv behövs
Det är många olika typer av uppgifter som behöver struktureras upp och i rapporten lyfts Åhus församling i Kristianstads kommun fram som ett exempel. De har arbetat konkret med beredskapsfrågan och medverkade i projektet genom en workshop om frågan där även handläggare på stiftsnivå och representanter från länsstyrelsen i Skåne fanns med.
Mötet med församlingsmedarbetarna i Åhus gav Mattias Legnér flera nya insikter, den viktigaste var att en församlings beredskap behöver ses ur ett helhetsperspektiv.
-I ett krig kommer en församling att ha flera stora uppgifter som behöver lösas. Förutom att se till att byggnader, föremål och miljöer inte vanvårdas så är det ju också så att uppgiften att begrava döda måste lösas, säger han.
Dessutom kommer det finnas förväntningar på att kyrkan hålls öppen för att ge människor stöd och kanske till och med husrum om det skulle bli nödvändigt. En del församlingslokaler är också trygghetspunkter. Det behöver finnas en beredskap för att lösa dessa uppgifter samtidigt, och det är därför svårt att isolera en beredskapsuppgift från en annan, menar Mattias Legnér.
Arbetet kan genomföras i etapper
-Men det gäller också att inte se beredskapsplaneringen som en överväldigande uppgift. Man kan förstå den som en process som genomförs i etapper. Den kan börja med att det bildas en arbetsgrupp som ser över den befintliga beredskapen, upprättar kontakt med myndigheter och andra organisationer i närheten och inventerar vilka kompetenser man har i församlingen, säger han.
Förhoppningen är att projektets resultat kan bidra till en förbättrad samordning mellan Svenska kyrkan och myndigheter i frågor som rör kyrkligt kulturarv vid höjd beredskap och krig. Resultatet kan också öka medvetenhet om internationella konventioner och det svenska regelverket för civilt försvar kopplat till kyrkliga kulturarvet.
Rapporten ska även kunna utgöra underlag för Svenska kyrkan och berörda myndigheter vid vägledning och utbildning. Resultatet kommer nu bearbetas ytterligare inom enheten för kulturarvsstöd på kyrkokansliet för att församlingar och pastorat ska få rätt stöd i fortsatt arbete med förebyggande skydd av det kyrkliga kulturarvet.