Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Julreflektion av ärkebiskopen i Aftonbladet

Idag på julafton har ärkebiskop Antje Jackelén skrivit en julreflektion i Aftonbladet.

Vi gör julen roligare – även för er ateister

Julen är det stora födelsedagspartyt för Guds son. ”Det känns ju märkligt att fira någon annans barn så överdådigt – särskilt när man inte har något vidare förtroende för pappan”, sa en ateist häromdagen. Och fortsatte att resonera: Klart att många ateister tycker att det är fint med julen. Det fungerar ju liksom även utan Jesus. Lite förtrollning är det allt kvar, även för den mest luttrade. Men något mer än förlängda öppettider, glitter och ljusslingor är kanske ändå välkommet? De kristnas glada budskap är trots allt festligare än kringverket.

Även ateisten kan längta efter mer, menar hon. Till exempel efter att få gå in i något av de där husen som ofta har torn med kors på, och försäkras om att det ändå finns ett överskott av godhet. Att över dem som bor i mörkrets land strålar ljuset fram (Jesaja 9:2). Att det finns grund för hopp. Och att mod därför lönar sig.

När ateisten (som är journalist) för två år sedan å jobbets vägnar besökte julnattsmässan hände något. Hon fick en känsla av att originalet ändå överglänser kopian. Det var något speciellt med julglädjen. Människorna sjöng om en händelse som ligger utanför det gripbara. Men i det ögonblicket kändes det nästan begripbart, säger hon. Hon upplevde ett förtroende och en tillit som är äkta. Glädjen smittade. ”Jag föreställer mig det som att det tänds ett ljus i människors hjärtan där i mässan. Ett ljus som de sedan tar med sig hem, och det fortsätter att brinna.”

”Det var som att en mjuk borste gnuggade mot mitt hårda skal – tills min mjuka kärna kom fram. Och när det hände kändes det som fred, som kärlek. Som jul på riktigt. Jag var inte bara berörd, jag var besjälad”, berättar hon.

När det vanliga livet hade återvänt fanns ändå spår av den upplevda glädjen kvar. Och en liten saknad. Kanske rentav lite avund: Tänk att det finns de som alltid får vara i detta! Det som jag kan sakna är den glädje som kristna förknippar med julen och med den heliga natten. Glädjen som inte är ett resultat av kringverket, även om jag gillar det starkt, utan som bottnar i att ha fått vara med om födelsen av Guds son.

De kristnas glada budskap blev festligare än julen utan Jesus. När julglädjen släpps fram är den suverän: den starkastes födelse under superenkla förhållanden blir ett födelsedagsfirande för alla. ”Och över stad och land i kväll går julens glada bud att född är Herren Jesus Krist, vår Frälsare och Gud.”

Vid jul står kärleken högt i kurs. Även människor som till vardags inte kan så väl med varandra försöker samsas till jul. Församlingar, föreningar och familjer öppnar sina dörrar för dem som saknar gemenskap. Julen handlar ju inte bara om det som hände i Betlehem för 2000 år sedan: löftet om räddning som blev konkret i ett spädbarn, med en blick som är oemotståndlig även för den mest råbarkade. Julen handlar också om här och nu. Och den handlar om vår och världens framtid.

”Var inte rädda”, hälsar ängeln i julnatten. Trots att rädslans krafter åstadkommer så mycket som förstör för människor och natur. Det som egentligen hör samman rivs isär. Det som skulle behöva samverka ställs mot varandra. Egenintressen motverkar det gemensamma bästa. Sanningen sitter löst. Mänskliga rättigheter kränks.    

Det är något trotsigt med julen också. Julen går emot rädslan, hur berättigad den än är. Vi kan satsa på mod istället. En biskop på 400-talet kommenterade julen ungefär så här: Gud ser hur världen ruineras av vår rädsla; genast ropar Gud tillbaka världen, upprätthåller den med kärlek och omfamnar den med medkänsla.

Julen talar om Guds eget motstånd mot rädslans förstörande makt. Ligger det inte något uppfordrande i det? Något som säger: Var stolt över att du är människa. Bli den du är. Förminska dig inte. Ta hand om din själshunger och din livstörst. Andas samman med jorden. God jul!

Antje Jackelén, ärkebiskop 

Länk till Aftonbladet