Meny
Till innehållet
Kalender Lyssna med webReader

Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Foto: Maria Lundström

Prästlönetillgångar i Lunds stift

Lunds stifts prästlönetillgångar består av prästlönefastigheter, det vill säga jord- och skogsfastigheter, samt prästlönefonder. Prästlönetillgångarna har till ändamål att bidra till Svenska kyrkans förkunnelse. I Lunds stift har egendomsnämnden till uppgift att förvalta dessa tillgångar.

Den jord och skog och de fondmedel som stiftet förvaltar bidrar till att vi kan hålla igång en livaktig verksamhet i våra församlingar. Det kan till exempel handla om gudstjänster, diakoni, kyrkans barnverksamhet och körer.  

Varför heter det prästlönetillgångar?
Historien om prästlönetillgångarna går långt tillbaka i tiden. Flera av prästlönefastigheterna härstammar från medeltiden. Redan vid den tidpunkt då landet kristnades tillfördes kyrkan mark. Avkastningen blev en del av prästens lön och därför kallas denna egendom fortfarande för prästlönetillgångar. 

Hur används avkastningen?
Avkastningen från marken och fonden har använts i församlingarnas verksamhet i århundraden. Prästlönetillgångarnas avkastning delas mellan stiftets församlingar och det nationella utjämningssystemet. Halva vinsten från förvaltningen av prästlönetillgångarna delas ut till de församlingar som har andelar i tillgångarna.

Flera av prästlönefastigheterna härstammar från medeltiden

Vem förvaltar prästlönetillgångarna?
Fram till 1972 förvaltade församlingarna och pastoraten självständigt prästlönetillgångarna. År 1972 lämnades skogen över till stiftsvis central förvaltning. År 1995 övergick även jordbruksmark och fonder till central förvaltning under Prästlönetillgångarna i Lunds stift. Det var också 1995 som andelstalen fördelades utifrån hur mycket prästlönetillgångar som respektive församling hade med sig in i den stiftsvisa förvaltningen. Dessa andelar förändras således inte över tid. De församlingar som inte har prästlöneandelar får ändå del av avkastningen eftersom halva den årliga vinsten från förvaltningen går till det nationella utjämningssytemet och på så sätt kommer alla församlingar till del.

Prästlönetillgångarna äger sig själva och förvaltas i stiftelseliknande form. Prästlönetillgångarna i Lunds stift är en egen juridisk person vars förvaltning styrs av stiftsfullmäktige. Stiftsfullmäktige har i sin tur delegerat uppdraget vidare till egendomsnämnden.

RESULTAT 2019

Det utdelningsbara resultatet efter skatt blev 69 miljoner kronor (64,1 miljoner kronor 2018). 68 miljoner kronor delades ut och en miljon lades till de balanserade vinstmedlen. Prästlönetillgångarna delade ut 34 miljoner kronor till Lunds stift och 34 miljoner kronor till nationell nivå, vilket ger 340 kronor per andel.  

vårt uppdrag

  • Prästlönetillgångarna ska förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning. Läs vår kapitalförvaltningspolicy.
  • Vid förvaltningen av prästlönefastigheterna ska naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen beaktas i skälig omfattning. Läs vår Miljö- och klimatpolicy.
  • Förvaltningsuppdraget regleras i kyrkoordningen.

Årsredovisning - med förteckning över församlingarnas andelar.

I sju generationer har samma familj brukat gården i Emmislöv som arrenderas av prästlönetillgångarna i Lunds stift. Idag tas den in i framtiden och drivs av 30-årige Daniel Emitslöf som brinner för regenerativt lantbruk - ett sätt att stoppa de negativa klimatförändringarna.

Klimatsmart arrendator med kor som gör gott

I sju generationer har samma familj brukat gården i Emmislöv som arrenderas av prästlönetillgångarna i Lunds stift. Idag tas den in i framtiden och drivs av 30-årige Daniel Emitslöf som brinner för regenerativt lantbruk - ett sätt att stoppa de negativa klimatförändringarna.

Hur hantera invasiva ogräs, hur genomföra syn, och vad är framtidens jordbearbetningssystem? Det är betoning på det praktiska och konkreta när 80-talet jordbruksarrendatorer från Skåne och Blekinge samlats till en uppskattad träff på Stiftsgården Åkersberg.

Arrendatorsträff med aktuellt och matnyttigt innehåll

Hur hantera invasiva ogräs, hur genomföra syn, och vad är framtidens jordbearbetningssystem? Det är betoning på det praktiska och konkreta när 80-talet jordbruksarrendatorer från Skåne och Blekinge samlats till en uppskattad träff på Stiftsgården Åkersberg.

En vecka efter att det reviderade biskopsbrevet om klimat getts ut på nytt, samlade egendomsförvaltningarnas samarbetsorgan (ENSO) förtroendevalda och tjänstemän till klimatmöte. "Vi kan vara ett lok som drar den samhällsförändring som måste ske", menade Ulf Carlsson, ordförande i ENSO, när mötet inleddes.

Klimatmöte om jord och skog – ”Vi gillar när det blir verkstad”

En vecka efter att det reviderade biskopsbrevet om klimat getts ut på nytt, samlade egendomsförvaltningarnas samarbetsorgan (ENSO) förtroendevalda och tjänstemän till klimatmöte. "Vi kan vara ett lok som drar den samhällsförändring som måste ske", menade Ulf Carlsson, ordförande i ENSO, när mötet inleddes.
Vi strålar samman på ett fik intill E22:an i mellersta Skåne. Runt bordet sitter fyra män med 95 års samlad erfarenhet av arbete i skogen.

”Kyrkans värderingar och långsiktighet ger mening åt arbetet”

Vi strålar samman på ett fik intill E22:an i mellersta Skåne. Runt bordet sitter fyra män med 95 års samlad erfarenhet av arbete i skogen.

Spännande saker händer med natur- och kyrkreservatet i Baldringe. Området, som ägs av Lunds stifts prästlönetillgångar, har nu genom Länsstyrelsens försorg fått ett starkt och formellt skydd för all överskådlig framtid.

Prästlönefastigheten som är grodornas paradis

Spännande saker händer med natur- och kyrkreservatet i Baldringe. Området, som ägs av Lunds stifts prästlönetillgångar, har nu genom Länsstyrelsens försorg fått ett starkt och formellt skydd för all överskådlig framtid.

Mitt i det böljande skånska landskapet, bland bördig mylla och karaktäristiska pilevallar ligger Södra Åby. Här driver Bertil och Åsa Odell med familj produktion av 10 500 smågrisar på årsbasis. En nyhet på gården är den solcellspanel som pryder en av byggnaderna.

Pilotprojekt ger satsning på solceller

Mitt i det böljande skånska landskapet, bland bördig mylla och karaktäristiska pilevallar ligger Södra Åby. Här driver Bertil och Åsa Odell med familj produktion av 10 500 smågrisar på årsbasis. En nyhet på gården är den solcellspanel som pryder en av byggnaderna.

Katarina Hallenborg

Katarina Hallenborg

Lunds stift

chef för Avdelningen för egendomsförvaltning

Direkt: 046-15 55 60

SMS: 0702-3284 78

Senast uppdaterad:
Synpunkter eller frågor på sidans innehåll?
› Skicka via e-post