- Nu finns ett större behov av samtal

Svenska kyrkans diakoni, det sociala arbetet, har ett samhällsekonomiskt värde på minst 1,5 miljarder kronor. Det framkom i den rapport som analysföretaget Ramboll gjorde 2021 och som presenterade den hittills mest heltäckande kartläggningen av Svenska kyrkans diakonala verksamhet.

- Social hållbarhet, det är bland det viktigaste vi arbetar med i församlingarna.  Det är inget vi kan välja att inte göra för arbetet vilar på vår tro - att vi ska förkunna och göra gott, fortsätter Hans Bennebrant.

I genomsnitt möter Hans Bennebrant, som till vardags har sitt kontor i Örnäsgården på Örnäset, mellan runt 2 000 personer årligen i samtal. 

Luleå domkyrkoförsamlings logga en dörröppnare

- Från det jag började som assistent var jag ute mycket på stan och då träffar man människor. Min mössa, eller jacka, med Luleå domkyrkoförsamlings logga och diakonkragen fick folk att förstå att jag var anställd i ”kyrkan” – det är en riktig dörröppnare. 
- Jag har haft fler personliga samtal på Storgatan än vad jag haft under de år när jag arbetade inom samtalsvården. Skillnaden är att när en person söker vård så söker hen vård för att få hjälp med något - men innan man når kärnan i problemet – ja, dit är vägen ofta lång. Det är raka motsatsen till de stödjande samtal jag haft mitt bland folkvimlet i centrum där samtalet nått ett djup på fem minuter, det är fascinerande. Och jag har haft liknande djupa samtal även när jag promenerat privat på Ormberget då människor har vågat sig fram.

Men varför väljer en enhetschef inom Region Norrbotten i Luleå att ta beslutet att omskola sig till diakon?

- Jag flyttade från västkusten till Norrbotten för att arbeta som sjuksköterska på Sunderby sjukhus. Det som fått mig att utvecklas i mitt arbeta är mötet med människor, det har gett mig kraft. Varför gör vi som vi gör, varför tänker vi som vi tänker - utveckling och beteendevetenskap har alltid lockat mig. Det är säkert därför jag hamnade här, i rollen som diakon, tänker jag. 

Vilka är det du och dina kolleger möter?

- Det är olika beroende på vilken diakon du frågar, majoriteten av de samtal jag har är med de som är mellan 18 och 55 år i en jämn spridning, just jag möter färre som är i det äldre spannet.

Kravlösheten ger öppnare samtal

Långa köer till BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin) inom regionerna, pandemin som skapat en större ensamhet och en allt större existentiell oro gör att diakonerna inom församlingarna har många förfrågningar om samtal. 

- Det är viktigt att betona att diakonala samtal är själavårdande samtal, inte behandlande, säger Hans Bennebrant. Om jag ser att den jag möter har samtalsbehov som jag inte tillgodose den jag möter vill samtala om annat än sådant som grundar sig i existentiell oro, tro eller känsla - då hänvisar jag hen vidare. Den som behöver behandlande samtal ska få det.

Det finns skillnader på hur mötet med människor sker inom vården och ”kyrkan” menar Hans Bennebrant.

- Det är lätt att vara samtalspartner i kyrkan, jag dokumenterar inget och sparar inte heller något från samtalet, i vården däremot finns ett journalsystem – det är ett slags överläge från start. 
- Till diakonerna kommer du frivilligt och väljer du att inte dyka upp hör jag inte av mig. Det kanske är kravlösheten som gör att man till slut vågar öppna sig? Det kostar inte 300 kronor att inte dyka upp. Det är en annan kravlöshet.

Ensamhet ett växande problem efter pandemin

Enligt Hans Bennebrant har vi byggt in ensamhetsaspekten i våra samhällen.

- Ja, det tycker jag att vi har, och pandemin som lamslog landet ställde hela samhället på ända. Vid de samtal som rör ensamhet känner man sig som individ ofta väldigt ensam och unik ”det är bara jag som känner så här” och det är ofta små saker som utlöser ensamheten och grundar sig i ofta i en händelse att man får en rädsla; ”varför sa den så”, ”varför gjorde jag inte så”, ”om jag bara hade haft en kompis” … Ju längre man varit ensam ju fler steg måste man över komma för att komma ur ensamheten. Men det som egentligen behövs är att man säger hej till någon på väg till matbutiken om man förenklar det lite. Vi har många fina verksamheter inom församlingen där man kan delta om man vill bryta sin isolation.

- Människor har över lag en större existentiell oro över lag i jämförelse än innan pandemin, berättar Hans Bennebrant. De som söker samtalsstöd kan vara föräldrar med yngre barn som behöver hjälp, ibland behöver man hjälp ekonomiskt och eller med att få rätta kontakterna inom socialtjänsten. Men det kan också vara högpresterande familjer där någon har ett spelmissbruk, eller där barnen har det gott ställt materiellt men mår dåligt då föräldrarna inte upplevs närvarande. Mobbning är också något som familjer kommer för. Samtalsämnena varierar men de stora frågorna är de samma för ung som gammal.

Lågkonjunktur och krig orsak till större oro

- Det handlar ofta om existens, tillhörighet, skuld och skam. Men det kan även handla om ånger eller bitterhet som tar upp en stor del av människors vardag. En 18-årig person kan ha precis samma funderingar som en 85-åring, många av de saker vi funderar på är lika oavsett ålder. Klimatångest är en stor sak – de som hävdar att klimatångest inte existerar borde träffa dem jag möter i samtal. Klimatångest och dödsångest kan upplevas lika oavsett ålder, en 75-åring som pratar om rädslan för att dö pratar om samma saker som en 18-åringen som har klimatångest. Man har bara olika sätt att sätta ord på det.
- Lågkonjunkturen kan skapa oro, särskilt om ekonomin är ett problem sen innan, som för många pensionärer. Även kriget i Ukraina, en allt oroligare värld, klimatflyktingar, ja det finns mycket som unga som gamla oroar sig för.

Mörkare årstiden - och högtider - ökar behov av samtal

-  För mig är det tydligt att solen och ljuset påverkar oss – när det är vår och sommar finns inte samma behov av samtal, fortsätter Hans Bennebrant. Men när september, oktober är ett faktum, då har vi plötsligt en månads väntetid. Känslan jag får är att människan mår bättre av ljuset medan den mörkare årstiden, med sina högtider som advent, jul, nyår och trettonhelgen är sådant som får människor att känna sig utsatta och ensamma. Även i ett stort sällskap av en familj, släkt eller med vänner kan man känna stor ensamhet.