Kö till vallokalen i kyrkovalet 2017.
Foto: Magnus Aronson/Ikon

Det här röstar du på

Svenska kyrkan är demokratiskt uppbyggd och genom att rösta i kyrkovalet påverkar du vad kyrkan ska göra.

Illustration över de tre val som görs i kyrkovalet: till kyrkomötet (nationellt), stiftsfullmäktige (regionalt) och kyrkofullmäktige (lokalt)

I kyrkovalet röstar du om:

•Vad kyrkan ska göra – den strategiska inriktningen. 
•Vad det får kosta – budgeten och fördelningen av resurser. 
•Hur det går under tiden – att följa upp och utvärdera den grundläggande uppgiften: att fira gudstjänst, undervisa i och berätta om kristen tro, och att möta och hjälpa utsatta människor. 

Medlemmarna i Svenska kyrkan röstar fram representanter till tre olika nivåer: Kyrkofullmäktige, Stiftsfullmäktige och Kyrkomötet. 

Kyrkofullmäktige styr församlingarnas arbete, vars grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning och att utöva diakoni och mission.

Gudstjänster är till exempel högmässor, då man firar nattvard men också vigsel- dop- och begravningsgudstjänster. Undervisning vänder sig till både barn och vuxna som är nyfikna på kristen tro eller vill fördjupa sin tro. Diakoni är kyrkans omsorg om medmänniskor, djur och natur. Att möta människor som är utsatta, i kris eller sorg, i behov av stöd eller att bryta ensamhet.

Stiftsfullmäktige styr arbetet i respektive stift. Stiftens grundläggande uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet i stiftet.

Det kan handla om att stötta församlingars arbete, ge råd och stöd i teologiska frågor, bidrag till att renovera och förvalta kyrkor, textilier och konst. 

Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Där fattas beslut om frågor som handlar om kyrkoordningen (Svenska kyrkans regelverk) och andra frågor som har betydelse för hela Svenska kyrkan, till exempel kyrkohandboken och psalmboken.

Kyrkohandboken beskriver hur gudstjänster ska firas och i psalmboken finns de sånger som används i gudstjänster och församlingsliv.