Livet är en dyrbar gåva som vi uppskattar och värdesätter. Livet berikas och får en fördjupad mening i våra relationer. Ett dödsfall av en anhörig medför därför sorg och saknad. När en anhörig dör blir det samtidigt en påminnelse om människans sårbarhet och livets korthet.
Den livsåskådning vi har ger oss tolkningsramen för hur vi ska förstå döden. Vissa människor betraktar döden som slutet på livet. För andra betyder döden början på ett nytt liv. I vår kristna tradition betraktar vi döden utifrån en historisk händelse, nämligen att Jesus dog för våra synders skull och uppstod igen på tredje dagen. Det betyder att döden inte har makt att hålla oss kvar när vi tar emot försoningen med Gud. Det är utifrån denna hoppfulla tro som vi hanterar vår sorg och genomför en kristen begravning.
Kyrkhults församling ansvarar för begravningsverksamheten samt för begravningsgudstjänster i Svenska kyrkans ordning. Vid ett dödsfall är det dessutom många andra praktiska saker som måste ordnas med. Den som vänder sig till en begravningsbyrå får hjälp med mycket av det. För den som föredrar borgerlig begravningsceremoni finns begravningsombudet och begravningsbyrån till hjälp.
Samtal
Det är viktigt att få sörja och minnas en anhörig som har avlidit. Att samtala med någon är ett bra sätt att bearbeta sorgen på. En anhörigs död väcker många minnen och känslor. Det kan väcka en tacksamhet över många glädjestunder. Sorgen kan också många gånger vara tung, i synnerhet om den avlidne dog ung. Döden kan kännas orättvis och väcka vrede. Ibland finns det ouppklarade frågor som kan lämna efter sig skuldkänslor. Existentiella frågor kan tränga sig på. Ofta betyder det mycket att få bearbeta sorgen, känslorna och frågorna tillsammans med någon. Den som vill samtala kan när som helst ringa en av församlingens präster och boka en tid. Se kontakt.
Kontakt
Församlingsexpeditionen 0454-30 21 40
För bokning av begravning, lokal för minnesstund, själaringning och tacksägelse, lämna minnesgåva etc.
Vaktmästarexpeditionen 0454-77 00 10
För frågor om kyrkogården, visning av gravplats, gravskötsel, utfärdande av gravbrev etc.
Kyrkoherden 0454-30 21 41
För övergripande ansvarsfrågor
För frågor gällande en enskild begravningsgudstjänst, kontakta tjänstgörande präst och musiker (se kontaktlista).
Om du vill ha någon att samtala med kontaktar du någon av församlingens präster.
Innehåll
- Vad händer när någon avlider?
a) Transport av kista/urna - Begravningsverksamheten
a) Typ av gravsättning och val av gravplats
b) Återställning av grav
c) Jordbegravning eller kremering
d) Gravsten
e) Gravskötsel
f) Andra trossamfund - Begravningsgudstjänsten
a) Planering av gudstjänsten
b) Gudstjänstens struktur och innehåll
c) Själaringning och tacksägelse
d) Präst och musiker
e) Musik
f) Avskedet - Minnesstund
- Borgerlig begravningsceremoni
- Begravningsombud
1. Vad händer när någon avlider?
Vid ett dödsfall är det sjukvården som initialt har ansvaret för att ta hand om den avlidne. När sjukvården är färdig med sina uppgifter är det tid för begravningsceremoni och gravsättning. Begravningen i Svenska kyrkan planerar de anhöriga tillsammans med tjänstgörande präst och musiker. Vid kontakt med en begravningsbyrå får de anhöriga hjälp med mycket av det praktiska som ska göras. De kan också, som redan nämnts, hjälpa till med att genomföra en borgerlig begravningsceremoni.
Församlingen får reda på dödsfallet när de anhöriga eller begravningsbyrån ringer och bokar tid för begravning. Då bestäms tid för själaringning och tacksägelse. Den präst som kommer att tjänstgöra på begravningen kontaktar de anhöriga för planering av gudstjänsten.
a) Transport av kista/urna
De anhöriga ansvarar för transport av kistan från sjukhuset till Kyrkhult (kylrummet i Mariakapellet). Detta ombesörjs normalt av begravningsbyrån mot en kostnad. På dagen för begravningsgudstjänst flyttar vaktmästarna kistan från kylrummet till kyrkan.
Vid jordbegravning står kyrkan för bärare, om de anhöriga inte själva vill utse personer som bär kistan till graven.
Vid kremation ansvarar Kyrkhults församling för transport till krematoriet, samt för transporten tillbaka till Kyrkhults kyrkogård. Vaktmästarna kontaktar de anhöriga brevledes när en urna återkommit efter kremation.
2. Begravningsverksamheten
Svenska kyrkan är, på uppdrag av staten, ansvarig för begravningsverksamheten vilken finansieras genom begravningsavgiften som alla skattepliktiga medborgare betalar.
Det är Kyrkorådet som ansvarar för begravningsverksamheten i respektive församling.
I begravningsverksamheten ingår att erbjuda en gravplats (inkl. grävning och fyllning), att ta emot stoft för förvaring och visning samt att sköta gravsättning och kremering.
Tjänster som inte ingår i begravningsverksamheten, men som Kyrkhults församling mot en viss kostnad erbjuder, är gravskötsel och lokal för minnesstund. Priser för församlingens olika tjänster inom begravningsverksamheten hittar du här.
Annonsering, val av kista och val av gravsten är exempel på tjänster som församlingen inte bistår med. Detta hjälper begravningsbyrån till med.
a) Typ av gravsättning och val av gravplats
Det finns olika sätt att gravsättas. Följande alternativ kan vi erbjuda på Kyrkhults kyrkogård. Gravrätten omfattar 25 år. Därefter finns det möjlighet till förlängning.
Kistplats
Man får en egen gravplats. Kistan sänks ned i graven, vanligen i samband med begravningsceremonin. Graven fylls sedan med jord. När graven är återställd ansvarar den/de som utsetts som gravrättsinnehavare för att sköta graven. Man kan också mot betalning uppdra åt församlingen att vårda graven.
Urnplats
Man får en egen gravplats. Efter begravningsceremonin kremeras den avlidne och stoftet läggs i en urna som sänks ned i graven. Detta kallas för urnsättning. Urnsättningen genomförs av de anhöriga. Man kan få hjälp av präst, vaktmästare eller begravningsentreprenör om så önskas. Vaktmästaren fyller sedan graven med jord. När graven är återställd ansvarar den/de som utsetts som gravrättsinnehavare för att sköta graven. Man kan också mot betalning uppdra åt församlingen att vårda graven.
Minneslund
Det är en helt anonym begravningsform där man inte har någon egen gravplats och ingen gravsten. Urnan placeras i marken anonymt inom ett visst område på kyrkogården. Det finns särskilda utrymmen för placering av lösa blommor eller gravljus av engångskaraktär.
Askgravlund
Det är ett relativt nytt alternativ för gravsättning. Till skillnad från minneslunden är askgravlunden inte anonym, utan som anhörig vet man var graven finns. Anhöriga får närvara vid gravsättningen. En sten i markhöjd markerar sedan platsen. Två resta diabasblock bär namnbrickor i brons med de gravsattas namn. Med gravsättning i askgravlund följer en avgift som täcker kostnaden för namnbrickan, samt för gravskötsel i 25 år. Läs mer om askgravlunden här.
b) Återställning av grav
Gravgrävning och återfyllning utförs alltid av kyrkogårdens personal. Återfyllningen sker med lite jord åt gången så att inte kistan skadas. En gravkulle bildas eftersom jorden med tiden sjunker undan. När jorden har sjunkit undan utför vaktmästaren de sista justeringarna och gravrättsinnehavaren tar över ansvaret för skötseln av graven.
c) Jordbegravning eller kremering
Med jordbegravning menas att kistan med den avlidne sänks ner (gravsätts) i en grav. Med kremering eller eldbegängelse menas att den avlidne i sin kista bränns till aska. Därefter gravsätts askan.
Om den döde haft önskemål i den här frågan bör detta enligt begravningslagen följas såvitt möjligt följas (Begravningslag 1990:1144 Kap 5 1§ ). Om de närmast anhöriga inte kan komma överens hänskjuts ärendet till Länsstyrelsen som fattar beslut (Begravningslag 1990:1144 Kap 5 3§).
Kremeringen sker normalt efter begravningsceremonin. Därefter ska askan föras över till urnan samt transporteras till gravsättningsplatsen.
Enligt Begravningslagen ska jordbegravning resp. kremering ske senast 30 dagar efter dödsfallet.
d) Gravsten
Graven med dess gravsten är en plats att besöka för att minnas och tänka på den avlidne.
Det finns vissa bestämmelser för gravstenens fastsättning. Vid frågor kring detta, kontakta vaktmästarexpeditionen.
e) Gravskötsel
Det är gravrättsinnehavaren som ansvarar för skötseln av graven. Kyrkhults församling erbjuder sig att sköta gravplatsen mot en fastställd avgift. Se prislista.
Grundskötsel
Man kan teckna ett grundskötselavtal på ett, tre eller fem år mot en fastställd engångssumma som inbetalas i samband med avtalets upprättande.
Grundskötseln innefattar följande: Vårstädning, ogräsrensning av rabatt, krattning, kantning, beskärning av växter, borttagning av vissna blommor en gång per vecka under sommarhalvåret, viss vattning, samt borttagning av granris och vinterkrans på våren. Gravstenen riktas och tvättas vid behov.
I grundskötseln ingår ingen plantering av växter, men kan beställas genom ett separat smyckningsavtal.
Smyckningsavtal
Som komplement till grundskötselavtal kan ett särskilt smyckningsavtal upprättas. Följande smyckningsalternativ erbjuds. Man kan välja ett eller flera alternativ samt valfritt antal plantor eller vinterkransar.
Påskliljor i kruka till påsk
Penséer
Sommarplantor
Höstljung i oktober
Vinterkrans till Allhelgonahelgen
Granristäckning inför vintern
När det gäller priser och taxor för grundskötsel och smyckning, se Prislista. För teckning av avtal, kontakta kyrkogårdsexpeditionen, tel. 0454-77 00 10.
f) Andra trossamfund
Begravningsplats för muslimer finns i grannförsamlingen Jämshög, med vilken Kyrkhults församling har ett särskilt avtal.
3. Begravningsgudstjänsten
För Svenska kyrkans medlemmar erbjuder Kyrkhults församling själaringning, tacksägelse samt begravningsgudstjänst. Vi bistår också gärna med präst eller vaktmästare vid urnnedsättning om så önskas.
Begravningsgudstjänstens syfte är att överlämna den avlidne till Gud och en möjlighet för de anhöriga att ta avsked av sin anhörige. Avskedet är en viktig del av sorgeprocessen. Att avskedet består av en gudstjänst tydliggör att vi får sörja inför Guds ansikte och i bön tacka för den avlidnes liv. Gudstjänsten är därför också till för att förmedla det hopp om försoning och evigt liv som Jesus genom sin död och uppståndelse ger oss och att vi genom dopet och tron får del i det hoppet (Mark 16:16). Gudstjänsten genomförs i kyrkan. Om önskemål finns går även Mariakapellet att använda. Gudstjänsten sker i första hand på fredagar. Efter gudstjänsten är prästen med vid eventuell minnesstund, om de anhöriga så önskar.
a) Planering av gudstjänsten
Den präst som kommer att tjänstgöra på begravningen kontaktar de anhöriga för planering av gudstjänsten. Det kan samtidigt vara ett bra tillfälle att prata om sorgen och frågor som väcks om livet och döden. Under begravningen håller prästen ett s.k. griftetal. Då brukar han sammanfatta den dödes liv och dessutom tala om livet, döden och det hopp som vi som kristna bär på. Under samtalet med prästen kan de anhöriga försöka återge den dödes liv såsom de vill att det ska presenteras på begravningen. Det händer att den avlidne kände till något bibelord som kan passa att läsa på begravningen. Ett exempel är det bibelord som kan stå i den avlidnes konfirmationsbibeln om en sådan finns. Även psalmer diskuteras under samtalet med prästen. För övrig musik hänvisas till den musiker som tjänstgör (se musik).
b) Gudstjänstens struktur och innehåll
Svenska kyrkans ordning för begravningsgudstjänst ser ut enligt följande. Extra musikinslag går att lägga till (se musik). Avslutningen ser olika ut beroende på om det är jordbegravning eller kremering.
Jordbegravning Kremering
Musikstycke Musikstycke
Psalm Psalm
Griftetal Griftetal
Överlåtelsen (med mullpåkast) Överlåtelsen (med mullpåkast)
Bibelläsning Bibelläsning
Psalm Psalm
Begravningsbön Begravningsbön
Fader vår Fader vår
Avslut: Avslut:
Välsignelsen Psalm
Psalm Avsked
Avslutningsmusik Slutbön
Välsignelsen
Vid graven Avslutningsmusik
Gravsättning
Avsked
Slutbön
Eventuellt psalm
c) Själaringning och tacksägelse
Själaringning är ett sätt att tala om för bygden att någon är död och är samtidigt en hedersbevisning för den avlidne och en uppmaning till bön. Själaringning får enligt Kyrkoordningen ske när någon som tillhör Svenska kyrkan har dött. I Kyrkhults församling sker den som regel första vardagen efter att dödsfallet har blivit anmält till expeditionen (dock ej lördagar), eller enligt önskemål. Den avlidnes namn kan läsas på kyrkans anslagstavla och kyrkan står öppen för anhöriga att tända ljus om så önskas.
Tacksägelse sker i följande söndags huvudgudstjänst och är ett tillkännagivande av den medlem i Svenska kyrkan som har avlidit. Här uttrycks tacksägelsen till Gud för den avlidnes liv och de sörjande innesluts i församlingens förbön och gemenskap. Vid tacksägelsen nämns den döde vid namn, ett ljus tänds och klockorna ringer.
d) Präst och musiker
Församlingen ställer upp med präst, musiker och vaktmästare vid en begravning (samt bärare vid jordbegravning). Om de anhöriga vill ha en egen präst (från Svenska kyrkan) eller musiker, går det som regel bra. En eventuell kostnad kan då medföras. Det är kyrkoherden som har det avgörande ansvaret i frågan vilken präst och musiker som tjänstgör.
e) Musik
Musiken är en viktig del i begravningen. Musik kan förmedla budskap och stämning på ett sätt som ibland är svårt att förmedla med ord. Innehållet i gudstjänsten, inklusive musiken, är till för att hjälpa oss att bli tröstade av Gud själv, i det evangelium som han ger. Detta ger oss en trösterik ram, inom vilken vi tar avsked av den avlidne.
En stunds stilla, levande samlingsmusik innan klockringningen kan vara de sörjande till hjälp att lättare samla sig inför gudstjänsten. Om inte annat önskas spelas det samlingsmusik ca 10 min innan gudstjänstens början.
En begravning börjar och slutar med ett musikstycke, vanligen spelad på orgeln eller flygeln.
Dessutom väljer man 2-3 psalmer. Denna musik kan inte väljas bort, men kan kompletteras med t.ex. solosång eller ytterligare musikstycken.
Psalmerna väljs i samtalet med prästen och övrig musik kan väljas tillsammans med musikern.
Här finns några förslag på vanligt förekommande psalmer och musik på begravningar.
Du kan också lyssna på några av styckena.
Vad gäller textinnehållet i den valda musiken så skall den överensstämma med kyrkans budskap och värderingar.
CD-musik
Ibland förekommer det önskemål om CD-musik i samband med begravningar. Ofta handlar det om musik som på något sätt knyter an till den avlidne. I sådana fall kan man med fördel spela upp musiken på minnesstunden efter gudstjänsten. Där har man möjlighet att sätta en väldigt personlig karaktär, mer än vad gudstjänstens karaktär medger, t.ex. med CD-musik, tal, bildvisning osv.
Att begravningsgudstjänsten endast innehåller levande musik, förstärker känslan av gudstjänstens närhet och äkthet. Inspelad musik passar sällan ihop med den övriga karaktären av levande musik.
Därför är ett bra alternativ att önskad låt spelas och sjungs av musiker och/eller solist, förutsatt att de får reda på det i god tid så att de hinner öva. För solosång medför som regel en kostnad.
Anses CD-musiken ändå vara av sådan betydelse att den inte går att ersätta så kan en CD-låt spelas, och då sker det vanligen i samband med griftetalet.
f) Avskedet
En viktig del av gudstjänsten är tillfället då de anhöriga får gå fram till kistan och ta ett sista avsked. Avskedet sätter en punkt i relationen och är viktig i sorgearbetet. Vid kremering så sker avskedet inne i gudstjänstlokalen. Vid jordbegravning följer alla med när kistan bärs ut till graven och avskedet sker vid graven.
Kyrkans själavårdserfarenhet visar att om den sörjande får vara med hela vägen kommer man fram till en avslutning från vilken det är lättare att gå vidare i livet. Därför ser vi avsked i kyrkan (vid jordbegravningar) som undantagsfall, t.ex. vid dåligt väder.
Vissa anhöriga vill säga några ord till den avlidne vid kistan, vilket kan kännas bra. Men de som vill hålla ett tal till de anhöriga, minnestal eller tacktal, gör det lämpligast på minnesstunden efter gudstjänsten. Den stunden är till för att dela minnen med varandra, inte gudstjänsten.
En del tycker det är skönt med stilla musik under avskedet i kyrkan. Om detta önskas kan man meddela detta vid besöket av prästen.
4. Minnesstund
Minnesstunden efter begravningsgudstjänsten är en viktig samling som markerar det andra av begravningens två fokus. Vid gudstjänsten tar de närvarande avsked och överlämnar den döde i Guds händer, vid minnesstunden får man samlas i en måltidsgemenskap och tillsammans minnas den döde och ta ett steg vidare i en ny livssituation. Om de anhöriga önskar, följer som regel prästen med till minnesstunden. En del vill att prästen ska hålla i samlingen. Prästen kan då inleda med en bordsbön och även läsa upp kondoleanser som har inkommit.
En del väljer att i enkelhet samlas runt måltiden och samtala med varandra. Vill man ytterligare förstärka minnet av den avlidne följer här några förslag på förekommande inslag.
· Ett minnesbord med fotografi av den döde, ljus och kanske några personliga tillhörigheter kan arrangeras.
· Anhöriga kan hålla tal och berätta om minnen man har efter den avlidne.
· Musik kan arrangeras. CD-musik (som t.ex. den avlidne gillade) kan spelas i bakgrunden, eller som ett särskilt inslag.
· Ett bildspel kan rulla under minnestunden, eller arrangeras som ett särskilt inslag.
· Psalmsång och bön är ibland förekommande och prästen kan avsluta sin medverkan, eller hela minnesstunden med bön.
De anhöriga kan boka lokal för minnesstunden i församlingshemmet, se prislista.
5. Borgerlig begravningsceremoni
Borgerlig begravning är framförallt alternativet för dem som inte tillhör Svenska kyrkan.
Vid borgerlig begravning kan de anhöriga genom begravningsbyrån få hjälp att hitta en begravningsförrättare. En präst eller kyrkligt förtroendevald i ledande ställning får enligt Kyrkoordningen inte förrätta en borgerlig begravning.
Församlingen tillhandahåller lokal i Mariakapellet eller församlingshemmet.
För eventuell minnesstund går det bra att boka lokal i församlingshemmet, se prislista.
Klockringning i samband med kyrkliga förrättningar är en symbol för Guds kallelse till gudstjänst. Därför sker normalt ingen klockringning i samband med borgerliga begravningar.
6. Begravningsombud
Varje kommun har ett begravningsombud som utses av länsstyrelsen. Idag betalar alla kommuninvånare, via skattsedeln en begravningsavgift. Denna avgift ger alla fri gravrätt i 25 år och hjälper till att finansiera begravningsverksamheten. Begravningsombudets roll är bland annat att ta till vara deras intressen som inte tillhör Svenska kyrkan. Ombudet ska också skaffa sig kännedom om den lokala begravningsverksamhetens organisation.
Begravningsombud inom Olofströms kommun är Sivert Eklund, E-post: sivertrseklundh@hotmail.com