Från frö till altare, Kalix församling odlar sina egna altarblommor

Hur kan kyrkan värna skapelsen även genom blomsterutsmyckningen? Genom att välja lokalt odlade, säsongsanpassade och återbrukbara arrangemang blir altarblommorna en del av församlingens hållbarhetsarbete.

Som en del i Svenska Kyrkans och Kalix Församlings hållbarhetsarbete har vi börjat se över hur vi kan jobba mer hållbart gällande de blommor som pryder våra altare i kyrkorna. Då vi odlar en del blommor själva i Töre var vi förra sommaren och sensommaren helt självförsörjande med egenodlade och vildplockade blommor och blad vid de tillfällen vi hade aktiviteter som gudstjänster, dop, vigslar och begravningar i Töre kyrka.

Kyrkokalendern ger oss en riktning

I den senaste utgåvan av Kyrkokalendern, som ger oss riktlinjerna för hur altarblommorna ska se ut vid olika tillfällen, uttrycks betydligt mer frihet i blom- och materialval samt även lite friare tolkning vad gäller form och färgsättning. Tydligast visar sig detta under den senare delen av hösten fram till slutet av februari (med undantag för första advent) då riktlinjerna för hållbara blommor lyder: ”Torkade blommor eller blommor gjorda av textil och papper.” Detta öppnade upp för möjligheten att vi skulle kunna ordna egna alternativ till altarblommor som dessutom skulle kunna återanvändas.
Hösten, en bra tid att torka blommor

Då vi under hösten hade torkat en del av de snittblommor och grässorter som vi odlat, och även hade lite extra material privat bland kollegorna, väcktes inspirationen för att göra något eget, på prov, till Töre kyrka. Vid skapandet av dessa första provexemplar utgick jag från en sparsam och väldigt stilren grundidé av ett arrangemang med torkade blommor som min kollega Annelie visat mig på bild. Sedan kanske jag svävade iväg lite ifrån grundidén under arbetets gång men sammanfattningsvis började jag med att snickra ihop två avlånga trälådor som jag sedan betsade i en brun nyans. I lådorna passade jag in stickmassa och stack sedan i de torkade blommorna. Som täckmaterial i botten använde jag mig av de lärkkvistar vi hade över efter höstens kransbindning, ni vet de där som inte har några fina kottar eller som är krokiga åt fel håll. Dessa klippte jag sönder i småbitar med en sekatör och strödde ”lärkströsslet” och även några lärkkottar över stickmassan bland de torkade stjälkarna.

Vi blickar framåt

Efter denna första tillverkning av egna altarblommor är nu planen att vi till att börja med ska ta fram ett torkat alternativ även till Kalix och Morjärvs kyrkor. Att ha flera alternativ i olika färgsättningar och modeller är nästa målbild, det hänger lite på hur det går med odlingarna i sommar. Vi har redan nu många frön i jorden till detta ändamål men från det till att ha något att skörda och torka är det ännu en lång och spännande väg. Jag kan även erkänna att jag är lite nyfiken på att lära mig göra pappersblommor då jag sett otaliga vackra hemmagjorda sådana och kan se framför mig hur de skulle lysa upp och synas bra längst fram i kyrkan. Men en sak i taget.

Jag tycker vi ska vara stolta och nöjda över vad vi faktiskt kan göra vad gäller hållbarhet, även i det lilla som altarblommorna. 

I ett samtal med Anneli Hellman, Sara Lundblom och Helén Hedlund berättar de om församlingens satsning på egenodlade altarblommor, som startade 2023. Verksamheten har vuxit fram steg för steg och omfattar idag både odling i pallkragar och ett växthus på 24 kvadratmeter.

På kyrkogården finns också ett uppvärmt rum med växtbelysning där arbetet börjar redan under vintern. I januari och februari sås de ettåriga blommorna, som sedan får växa vidare i växthuset när temperaturen stiger. När tjälen gått ur marken planteras sommarblommorna ut i pallkragarna. Växthuset används även för att driva upp plantor till de vårdgravar som församlingen ansvarar för.

De egenodlade blommorna kan skördas under juli och augusti och används i altaruppsättningar och andra blomsterarrangemang. Församlingen har dessutom börjat experimentera med att torka blommor för att kunna använda dem i dekorationer och arrangemang i församlingshemmen året om.

Bland de blommor som odlas finns lejongap, gilia, solboll, astrar, zinnia, solros och jätteverbena. Favoriten är lejongap, som uppskattas för att den är lättodlad och finns i många olika färger. I arrangemangen används också kvistar av rönnspirea, och under sommaren kompletteras de odlade blommorna med vilda inslag som rödklöver och prästkrage.

Genom den egna odlingen kan församlingen skapa vackra och hållbara altarblommor samtidigt som man tar tillvara på de resurser som finns i den lokala miljön.