Meny

Om Högalidskyrkan

Högalids församling stoltserar med sin unika majestätiska kyrka högst uppe på berget i Högalidsparken med utsikt över staden. De två karaktäristiska åttkantiga tornen är båda 84 meter höga och representerar två sidor av den kristna tron.

Högalidskyrkan är byggd i nationalromantisk stil efter ritningar av arkitekten Ivar Tengbom, som har inspirerats av medeltida kyrkoarkitektur. Den är uppförd av mörkrött tegel och består av ett långhus med smalare rakslutet kor, som omges av två åttkantiga, höga torn. Och visst har den karaktär, Högalidskyrkan! 

De två tornen

Arkitekten Ivar Tengboms förslag med ett dubbeltorn var med syftet att göra byggnaden mer livfull och att den skulle förslå i konkurrens mot Stadshuset som då var under uppförande på andra sidan Riddarfjärden. Tornen är delvis olika utformade och representerar två sidor av den kristna tron. De båda tornen är 84 meter höga. Tornhjälmarnas överkant ligger 105 meter över Mälarens vattenyta, vilket är lika högt som Stadshustornets tre förgyllda kronor. 

Det norra tornet fick sitt namn efter aposteln Ansgar och ska enligt Tengbom representera Guds lag, vilket märks av att tornet är mer slutet och allvarligt än det södra, samt att tornet kröns av en kyrktupp. Kyrktuppen vann priset 1995 för Årets Kyrktupp, som anordnas av Svenska kyrktuppsfrämjandet. I bottenvåningen på norra tornet finns ett dopkapell.

Det södra tornet pryds av ett gyllene kors och är öppnare och ljusare till sin karaktär. Tornet står för det evangelium som tornets klockor ska sprida, och har fått sitt namn efter reformatorn Olaus Petri. Tornens symbolik och namn var ett förslag från ärkebiskop Nathan Söderblom, som också påpekade att initialerna i tornens namn var de första och sista bokstäverna i det grekiska alfabetet, A och O. Symboliken återkommer i västgavelns portar, som kallas Ansgars, Livets och Olaus Petris portar.

fakta om Högalidskyrkan 

Mot slutet av 1800-talet blev den västra delen av Södermalm allt mer befolkad och det fanns ett behov av en ny kyrkolokal. 1905 anvisades Maria Magdalena församling plats för ett kapell uppe på Högalidsberget. Arkitekt Ivar Tengbom vann arkitekttävlingen 1913 och fick rita kyrkan. 1916 påbörjades schaktningsarbeten och första grundstenen lades 1917.
1923 den 10 juni invigdes Högalidskyrkan av ärkebiskop Nathan Söderblom efter drygt sex års arbete. 1925 delades Maria Magdalena församling och Högalids församling bildades. Enligt det första förslaget, som godkändes av församlingen 1914, skulle kyrkan orienteras i nord-sydlig riktning. Efter att stadsfullmäktige beslutat att upplåta hela Högalidsberget förändrades planen så att kyrkan placerades i öst-västlig riktning ”enligt urgammal sed”.

Vapenhusets kraftiga bjälklag är målade av Filip Månsson, som också har gjort dekorationsmålningarna inne i kyrkan.

Kyrkorummet är enskeppigt med strävpelare, som på de båda sidorna bildar sex välvda nischer där de höga fönstren är placerade.

Över orgelläktaren i väster finns ett fönster med glasmålningar, som är utförda av Oskar Brandtberg. Motivet är hämtat från bergspredikan. Alla väggytor är slammade med grovt, ofärgat kalkbruk.

Även interiören är utformad av Ivar Tengbom. Han har själv ritat de flesta fasta föremålen såsom orgelläktaren, predikstolen, gallergrindarna till dopkapellet och armaturen.

I övrigt anlitade han tidens mest framstående konstnärer. Gunnar Torhamn har bl a gjort det stora krucifixet på korväggen och målningarna på predikstolen och orgelläktaren.

Olle Hjortzberg har gjort fresk på pelaren vid ingången till dopkapellet. Den föreställer Maria Magdalena, med kyrkan som bär hennes namn i famnen.

Altarskåpet, i medeltida bysantisk stil, har utförts av Erik Jerke. När skåpet är öppet ser man Kristus och de tolv apostlarna, Kristi himmelsfärd och konungarnas tillbedjan. Einar Forseth har gjort takmålningarna i sakristian och guldmosaiken i begravningskapellet under koret.

Läs mer om Högalidskyrkan

Läs mer om Högalidskyrkan på enkel svenska med pictogram

Arkitekt Ivar Tengbom

Ivar Tengbom är Högalidskyrkans och kolumbariets arkitekt
 
Vem var Ivar Tengbom?

Han föddes 7 april 1878 på Nynäs gård i Vireda socken. Han var en svensk arkitekt och ämbetsman. Till hans mest kända verk hör Stockholms konserthus och Tändstickspalatset.
Ivar Tengbom studerade vid Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg och på Kungliga Konstakademien i Stockholm, som han lämnade 1901 med kunglig medalj. Därefter följde studieresor till Danmark 1903 och till Frankrike 1905-06.
Tillsammans med kompanjonen Ernst Torulf deltog Ivar Tengbom åren 1903-1912 i en rad tävlingar som betydde genombrottet för nationalromantiken, såsom Engelbrektskyrkan (1906), där de blev andrapristagare, och Borås rådhus (1907) samt Högalidskyrkan (1911) där de segrade.
År 1920 kom Ivar Tengboms stora genombrott när han vann tävlingen om Stockholms Konserthus. Konserthuset som uppfördes 1924-26, var en total manifestation av den nordiska klassicismen i Sverige vid den tiden, internationellt uppmärksammad och känd som Swedish grace.
De följande åren var Tengbom en flitigt anlitad arkitekt. Han ritade bland annat flera byggnader för Stockholms enskilda bank (1915), Handelshögskolan i Stockholm (1925) vid Sveavägen 65 och Tändstickspalatset (1928) vid Kungsträdgården för finansmannen Ivar Kreuger.
Ivar Tengbom var gift mellan 1905 och 1927 med Hjördis Nordin-Tengbom och i detta äktenskap föddes sonen Anders Tengbom och dottern furstinnan AnnMari von Bismarck. År 1931 gifte Tengbom om sig med grevinnan Madeleine Douglas.

 
Jordfäst i Högalidskyrkan

Ivar Tengbom dog 6 augusti 1968 i Stockholm och jordfästes i Högalidskyrkan. Han gravsattes kremerad i en pelare i kyrkorummets södra arkad.

 

Läs mer om kolumbariet

Läs mer om Högalidskyrkan

 

 

Högalidskyrkan renoveras för framtiden

Vår unika kyrka och Stockholmsprofil är i stort behov av  totalrenovering. Planen är att hela kyrkan ska stänga efter trettonhelgen 2021. Arbetet beräknas pågå i ca 18 månader men ännu är dock inga slutgiltiga beslut fattade.  


FÖRSAMLINGSLIVET FORTGÅR 

Vår ambition är att församlingslivet ska fortgå även när kyrkan är stängd. Församlingshuset kommer att vara öppet under tiden. Vi kommer t ex att iordningställa den vackra stora salen så att den också kan fungera som ett sakralt rum där människor kan fortsätta att möta varandra och Gud. Vi kan alltså fortsätta att hålla förrättningar – nästan som vanligt!

VAD BEHÖVER RENOVERAS?

Delar av yttertaket behöver läggas om och fasaden måste ses över. Murstenar har börjat lossna och ska lagas. Ett fullgott brandsystem måste installeras och hela elsystemet är gammalt och måste bytas. Likaså avloppsstammarna. I innertaket lossnar idag delar av putsen i koret och faller ned vilket kommer att kräva en rejäl översyn. Detta har tillfälligt lösts genom att nät har spänts upp.


Vi har också projekterat för att bygga om utrymmena under kyrkan. Vi behöver både ha fungerande verksamhetslokaler och dessutom skapa vissa arbetsplatser för anställda.

 
TILLGÄNGLIGHETSANPASSNING

I samband med den omfattande renoveringen kommer kyrkan också att tillgänglighetsanpassas så att personer med funktionsnedsättning lättare kan komma in och vistas i kyrkans lokaler.


ETT OMFATTANDE RENOVERINGSPROJEKT

En stor del av finansieringen för kyrkorenoveringen är ännu inte löst. Det är ett omfattande projekt som beräknas kosta ca 150 miljoner kr. Medlemsavgifterna räcker inte till för ett sådant stort projekt. De ska samtidigt räcka till att möta människor i kris, förätta dop, vigslar och konfirmation, fira gudstjänst, bedriva barn- och ungdomsverksamhet och erbjuda ett rikt musikliv. Församlingen söker även externa bidrag.


Vi behöver kraftsamla! Vill du vara med och bidra? 

Swish 123 120 45 77, Bg 5263-3708.
Kontakta oss gärna om du har andra bra idéer.