Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Om Högalidskyrkan

Högalids församling stoltserar med sin majestätiska kyrka högst uppe på berget i Högalidsparken med utsikt över staden. De två karaktäristiska åttkantiga tornen är båda 84 meter höga och representerar två sidor av den kristna tron.

Högalidskyrkan är byggd i nationalromantisk stil efter ritningar av arkitekten Ivar Tengbom, som har inspirerats av medeltida kyrkoarkitektur. Den är uppförd av mörkrött tegel och består av ett långhus med smalare rakslutet kor, som omges av två åttkantiga, höga torn. Och visst har den karaktär, Högalidskyrkan! 

De två tornen

Arkitekten Ivar Tengboms förslag med ett dubbeltorn var med syftet att göra byggnaden mer livfull och att den skulle förslå i konkurrens mot Stadshuset som då var under uppförande på andra sidan Riddarfjärden. Tornen är delvis olika utformade och representerar två sidor av den kristna tron. De båda tornen är 84 meter höga. Tornhjälmarnas överkant ligger 105 meter över Mälarens vattenyta, vilket är lika högt som Stadshustornets tre förgyllda kronor. 

Det norra tornet fick sitt namn efter aposteln Ansgar och ska enligt Tengbom representera Guds lag, vilket märks av att tornet är mer slutet och allvarligt än det södra, samt att tornet kröns av en kyrktupp. Kyrktuppen vann priset 1995 för Årets Kyrktupp, som anordnas av Svenska kyrktuppsfrämjandet. I bottenvåningen på norra tornet finns ett dopkapell.

Det södra tornet pryds av ett gyllene kors och är öppnare och ljusare till sin karaktär. Tornet står för det evangelium som tornets klockor ska sprida, och har fått sitt namn efter reformatorn Olaus Petri. Tornens symbolik och namn var ett förslag från ärkebiskop Nathan Söderblom, som också påpekade att initialerna i tornens namn var de första och sista bokstäverna i det grekiska alfabetet, A och O. Symboliken återkommer i västgavelns portar, som kallas Ansgars, Livets och Olaus Petris portar.

fakta om Högalidskyrkan 

Mot slutet av 1800-talet blev den västra delen av Södermalm allt mer befolkad och det fanns ett behov av en ny kyrkolokal. 1905 anvisades Maria Magdalena församling plats för ett kapell uppe på Högalidsberget. Arkitekt Ivar Tengbom vann arkitekttävlingen 1913 och fick rita kyrkan. 1916 påbörjades schaktningsarbeten och första grundstenen lades 1917.
1923 den 10 juni invigdes Högalidskyrkan av ärkebiskop Nathan Söderblom efter drygt sex års arbete. 1925 delades Maria Magdalena församling och Högalids församling bildades. Enligt det första förslaget, som godkändes av församlingen 1914, skulle kyrkan orienteras i nord-sydlig riktning. Efter att stadsfullmäktige beslutat att upplåta hela Högalidsberget förändrades planen så att kyrkan placerades i öst-västlig riktning ”enligt urgammal sed”.

Vapenhusets kraftiga bjälklag är målade av Filip Månsson, som också har gjort dekorationsmålningarna inne i kyrkan.

Kyrkorummet är enskeppigt med strävpelare, som på de båda sidorna bildar sex välvda nischer där de höga fönstren är placerade.

Över orgelläktaren i väster finns ett fönster med glasmålningar, som är utförda av Oskar Brandtberg. Motivet är hämtat från bergspredikan. Alla väggytor är slammade med grovt, ofärgat kalkbruk.

Även interiören är utformad av Ivar Tengbom. Han har själv ritat de flesta fasta föremålden såsom orgelläktaren, predikstolen, gallergrindarna till dopkapellet och armaturen.

I övrigt anlitade han tidens mest framstående konstnärer. Gunnar Torhamn har bl a gjort det stora krucifixet på korväggen och målningarna på predikstolen och orgelläktaren.

Olle Hjortzberg har gjort fresk på pelaren vid ingången till dopkapellet. Den föreställer Maria Magdalena, med kyrkan som bär hennes namn i famnen.

Altarskåpet, i medeltida bysantisk stil, har utförts av Erik Jerke. När skåpet är öppet ser man Kristus och de tolv apostlarna, Kristi himmelsfärd och konungarnas tillbedjan. Einar Forseth har gjort takmålningarna i sakristian och guldmosaiken i begravningskapellet under koret.

Högalidskyrkan har idag ett stort renoveringsbehov

Vi behöver se över brandskydd, byta el och avloppsstammar. Puts har börjat släppa
från taket i koret, yttre taket behöver läggas om och byggstenar fogas. Renoveringen belastar Högalids församling genom medel från medlemsavgifter. Församlingen söker även externa bidrag, men det räcker inte!
Renoveringen av Högalidskyrkan beräknas kosta över 100 miljoner kr.

Vill du vara med och bidra?
Swisha 123 120 45 77, Bg 5263-3708.
Kontakta oss gärna om du har andra bra idéer.

Läs mer om Högalidskyrkan

Läs mer om Högalidskyrkan på enkel svenska med pictogram

Arkitekt Ivar Tengbom

Ivar Tengbom är Högalidskyrkans och kolumbariets arkitekt
 
Vem var Ivar Tengbom?

Han föddes 7 april 1878 på Nynäs gård i Vireda socken. Han var en svensk arkitekt och ämbetsman. Till hans mest kända verk hör Stockholms konserthus och Tändstickspalatset.
Ivar Tengbom studerade vid Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg och på Kungliga Konstakademien i Stockholm, som han lämnade 1901 med kunglig medalj. Därefter följde studieresor till Danmark 1903 och till Frankrike 1905-06.
Tillsammans med kompanjonen Ernst Torulf deltog Ivar Tengbom åren 1903-1912 i en rad tävlingar som betydde genombrottet för nationalromantiken, såsom Engelbrektskyrkan (1906), där de blev
andrapristagare, och Borås rådhus (1907) samt Högalidskyrkan (1911) där de segrade.
År 1920 kom Ivar Tengboms stora genombrott när han vann tävlingen om Stockholms Konserthus. Konserthuset som uppfördes 1924-26, var en total manifestation av den nordiska klassicismen i Sverige vid den tiden, internationellt uppmärksammad och känd som Swedish grace.
De följande åren var Tengbom en flitigt anlitad arkitekt. Han ritade bland annat flera byggnader för Stockholms enskilda bank (1915), Handelshögskolan i Stockholm (1925) vid Sveavägen 65 och Tändstickspalatset (1928) vid Kungsträdgården för finansmannen Ivar Kreuger.
Ivar Tengbom var gift mellan 1905 och 1927 med Hjördis Nordin-Tengbom och i detta äktenskap föddes sonen Anders Tengbom och dottern furstinnan AnnMari von Bismarck. År 1931 gifte Tengbom om sig med grevinnan Madeleine Douglas.

 
Jordfäst i Högalidskyrkan

Ivar Tengbom dog 6 augusti 1968 i Stockholm och jordfästes i Högalidskyrkan. Han gravsattes kremerad i en pelare i kyrkorummets södra arkad.

 

Läs mer om kolumbariet

Läs mer om Högalidskyrkan