En präst står bakom en vit kista inne i en kyrka.
Foto: Alex & Martin /Ikon

Frågor och svar om begravning

Vem tar hand om kroppen vid ett dödsfall?

Kroppen tar i de flesta fall sjukhuset, servicehuset eller - vid en olycka, polisen hand om. De ser till att kroppen förs till bårhuset.

Hur lång tid har anhöriga på sig att planera begravningen efter dödsfallet inträffat? 

De anhöriga planerar oftast för begravningen tillsammans med en begravningsbyrå. Kroppen ska gravsättas (kistbegravning) eller kremeras inom en månad, enligt begravningslagen. 

Hur och var anmäler man ett dödsfall?

Ett dödsfall anmäls till den lokala skattemyndigheten. De utfärdar gravsättnings- och kremeringsintyg som krävs för en begravning. Från skattemyndigheten får man också andra handlingar som registerutdrag (behövs vid bankkontakter), dödsfallsintyg och släktutredning (behövs senare vid bouppteckning). 

Hur anmäler man att man vill ha begravning?

Det vanligaste är att anhöriga till den avlidne tar kontakt med en begravningsbyrå. De tar i sin tur kontakt med den församling/kyrka den avlidne tillhörde och anmäler dödsfallet till den lokala skattemyndigheten. Anhöriga kan självfallet själva ta kontakt med församlingen/kyrkan och anmäla dödsfallet. I många fall görs både och - de anhöriga kontaktar församlingen/kyrkan direkt i samband med dödsfallet, diskuterar om begravningen för att sedan ta kontakt med en begravningsbyrå som gör den formella bokningen. 

Efter att anhöriga tagit kontakt med en begravningsbyrå och de i sin tur tagit kontakt med önskad kyrka kan begravningen planeras. De bokar i samråd med anhöriga datum för begravningsgudstjänsten samt platsen för densamma. Även gravplats bokas genom begravningsbyrån. Man får också veta vilken präst som kommer att hålla i gudstjänsten.

Vilka uppgifter har en begravningsbyrå?

En begravningsbyrå kan hjälpa till med allt praktiskt runt en begravning, men det sker alltid på uppdrag av de anhöriga. Det är de anhöriga som bestämmer vem som ska göra vad. 

Vem bestämmer om begravningen?

Det gör de anhöriga, eller dödsboet. Ibland kan det vara svårt att komma överens om praktiska frågor. Samtala  gärna med präst eller begravningsentreprenör så tidigt som möjligt, de kan hjälpa till med råd. 

Vad kostar en begravning?

Gravplats, gravsättning och kremering betalas genom begravningsavgiften och är alltså kostnadsfritt för alla. Alla betalar begravningsavgift oavsett om man är medlem i Svenska kyrkan eller inte. Däremot, kyrkorum, präst, kyrkomusiker, vaktmästare och i förekommande fall bärare är kostnadsfritt för medlemmar i Svenska kyrkan. Detta har man betalat genom sin kyrkoavgift, som alla medlemmar betalar. 

Om önskan finns att någon som inte är medlem ändå skall begravas efter Svenska kyrkans ordning i ett kyrkorum tas en extra avgift ut som belastar dödsboet. Detaljerna kring detta bestäms från fall till fall i samråd med präst.   

Vill man ha en sång- eller instrumentalsolist kostar det dock extra. Dödsboet står för kostnader som bland annat rör kista, svepning, kistdekoration och transporter. 

Vilka är skillnaderna mellan kistgrav, urngrav, askgravplats och minneslund?

I kistgravar begravs stoft som inte har kremerats, och man reser en gravsten. I urngravar och minneslund begravs stoft som har kremerats. Urngraven är utmärkt med en gravsten medan minneslunden är anonym. Det finns också något som heter askgravplats som är en minneslund men med namnet angivet på en lite sten tex vid själva platsen, det vill säga inte helt anonym. 

Vad är tacksägelse?

Tacksägelse för den som har varit medlem i Svenska kyrkan sker under en söndagsgudstjänst i den avlidnes församling. Vid tacksägelsen läser man upp den avlidnes namn och församlingen samlas i en kort bön för dem som sörjer medan kyrkans klockor ringer.
De anhöriga får en inbjudan till tacksägelse. 

Ska barn gå med på begravningen?

Det är alltid vårdnadshavarna som tillsammans med barnet avgör om barnet ska vara med vid begravning. Det är viktigt att vara lyhörd för barns tankar, frågor, oro och nyfikenhet. Generellt kan man säga att det alltid är bättre att barnen är med, än att de blir lämnade utanför det som föräldrarna upplever. Barnen kan vara med och ta avsked med blommor, teckningar eller på annat sätt som är naturligt för dem. Prästen kan gärna före begravningsgudstjänsten ta fram barnen, visa dem kistan, och berätta vad som kommer att hända under begravningen. Ta kontakt med din församling/kyrka om du har frågor.

Om man inte är medlem i Svenska kyrkan, hur ordnas begravningen?

Alla som bor i Sverige betalar en begravningsavgift som bland annat ger rätt till gravsättning på allmän begravningsplats och tillgång till lokal för begravningsceremoni. Var den avlidne inte medlem i Svenska kyrkan kan man istället ordna en borgerlig begravning, dvs. en icke-kyrklig akt. 

Om de anhöriga ändå önskar en begravningsgudstjänst i Svenska kyrkan kan det vara möjligt, men det är alltid viktigt att respektera den dödes önskningar. En minnesgudstjänst kan då vara ett alternativ.