Nya väggar byggs inne i kyrkan

Rum byggs i rummet 

För att göra kyrkan mera användbar byggs två nya kapell i de västra delarna av sidoskeppen. Dessa kapell utformas som flexibla och ljudavskilda rum som gör det möjligt för församlingens verksamheter att bedrivas samtidigt som kyrkorummet är öppet för allmänheten.  De nya lokalerna får två plan: ett entréplan på cirka 100 kvadratmeter per kapell - och ett läktarplan på cirka 50 kvadratmeter.  Det övre planet är tänkt att rymma både öppna läktare och rum för möten, liksom arbetsplatser för personer som verkar i kyrkan.  Ett nytt kök placeras i södra vapenhuset.  

För att ge de nya rummen god ventilation dras nya ledningar i marken norr om kyrkan, och ett fläktrum placeras nedgrävt i nordöstra delen av kyrkotomten.  

Södra kapellet – församlingssal och mötesrum  

I det södra kapellets entréplan skapas en större församlingssal som kan användas till kyrkkaffe, dop- och begravningssamlingar, föreläsningar, konserter, församlingsmöten och körövningar. När kyrkorummet är upptaget ska denna sal kunna användas parallellt, och den kan även fungera som kafé öppet för allmänheten.  I anslutning till salen byggs serveringskök, diskrum, förråd och toalett. Det större köket placeras i södra vapenhuset.  På läktarplanet inreds ett kyrkorådsrum med vackert valvformat tak. Här hålls kyrkans beslutande möten, men rummet kan även användas för andra typer av samtal, mindre konserter och gruppträffar.  

Norra kapellet – föreläsningssal och samtalsrum  

Det norra kapellet blir ett församlingshem med fokus på undervisning och verksamhet. Här ska konfirmand- och bibelundervisning, filmvisningar, barnverksamhet, musikövningar, meditation och samlingar för sorgehus rymmas. Även de ideella grupper som samarbetar med församlingen ska kunna använda lokalerna.  

Kapellet får även flera mindre rum för samtal och själavård, inklusive ett medelstort rum inrett som bibliotek, och mindre rum för enskilda möten med präst eller diakon. På läktarplanet skapas ett gemensamt arbetsrum för församlingens personal: präster, diakoner, musiker, pedagoger, kommunikatörer, vaktmästare med flera.  Att församlingens personal får plats i själva kyrkan skapar bättre möjligheter att finnas till för besökare i vardagen. 

Förbättrad tillgänglighet 

För att göra det övre planet tillgängligt för alla planeras en hiss i det västra vapenhuset. Hissen kan installeras utan att påverka vare sig grundläggningen eller de medeltida valven. Två diskreta ramper föreslås placeras längs med korets väggar och kor-skranket flyttas tillbaka till grindarnas ursprungliga placering. Norra vapenhuset får fler toaletter, varav en anpassas för personer med funktionshinder. 

En arkitektonisk helhet  

Vår kyrka har genomgått flera förändringar genom seklerna, och dessa lager av historia är viktiga att bevara och kunna avläsa i byggnaden. Samtidigt är det avgörande att kyrkans ursprung kan upplevas. Det ska märkas att Heliga Trefaldighets kyrka är skapad inom den protestantiska traditionen – och att den är byggd under stormaktstiden. 

Kyrkorummet – en rik blandning av tidsepoker  

Här i Gävles största kyrka syns tydliga exempel på den tidiga protestantiska kyrkans arkitektur med ljusa rum. I kontrast till de många altare och helgonbilder som ofta pryder katolska kyrkor var tanken att Gud och det talade ordet skulle vara i centrum och inte störas. 

I blickfånget finns altaret och predikstolen som vackert snidade träarbeten, utförda av ek med betydande inslag av guld. På väggarna hänger förnäma gravvapen och på golvet ligger 100 gravhällar. Vissa av dem är hela, medan andra består av bitar. I taket hänger malmkronor som förmögna Gävlebor donerat till sin kyrka.    

Det mesta i kyrkorummet härstammar från 1600-talet, men här finns också element från andra epoker. Valvet i södra sidoskeppet och kor-skranket är från 1700-talet, fönster och läktare vid övre sakristian sattes in på sent 1800-tal och sjärnvalvet i koret målades på tidigt 1900-tal. På 1930-talet sattes nya bänkkvarter in. Mordernismens ideal fick också sin plats i kyrkan när orglarna och orgelläktaren kom på plats i början av 1970-talet.

Material och formspråk i harmoni med historien  

Väggar och pelare blir av med den täta färg de fick på 1970-talet och få tillbaka den vita kalkning de en gång hade. 

De nya kapellen, som utformas med respekt för det befintliga kyrkorummet, får också vitkalkade väggar för att smälta in i helheten.  Hantverket i de nya murningarna ska hålla samma höga kvalitet som kyrkans historiska valv, som troligen uppfördes av den tidens skickligaste hantverkare. Socklar på pelare, väggar och fasad binds samman för att skapa ett enhetligt uttryck. Putsade profiler och listverk anpassas för att möta pelarnas krön.  För att framhäva kyrkans ålder kommer viktiga element få en särskilt framträdande roll. Bland annat kommer ljuskronorna ifrån 1600- och 1700-talen att få tillbaka sin centrala placering i mittskeppet. 

Gravhällar som kulturhistorisk tillgång  

Som en del av gestaltningen föreslås att flera av kyrkans historiska gravhällar muras in i de nya kapellväggarna, så som det ser ut i norra vapenhuset. Gravhällarna skyddas på detta sätt bättre från slitage, markfukt och saltutfällningar, samtidigt som de får en tydligare närvaro i kyrkorummet. På det här sättet kan vi göra kyrkans historia mera tillgänglig. De har redan flyttats flera gånger under historien och markerar inte längre några specifika gravar.