Den uppståndne Jesus.
Foto: Kristina Johansson /IKON

Uppståndelsens sprängkraft

Nyhet Publicerad

Varje månad skriver någon av Svenska kyrkan i Bodens präster i Boden Gratistidning. Denna gång är det Birgitta Ryås som berättar om påskens dramatiska händelser.

Vi närmar oss det mest dramatiska under kyrkoåret. Dagar som innehåller det mesta en människa kan känna igen, så väl inom sig som utanför. Här finns hopp och förtvivlan, tillhörighet och ensamhet, glädje och sorg, svek och trohet, död och liv.

Skärtorsdagens speciella måltid med Jesus och lärjungarna. Alla är med, även de som tvivlar och de som kommer att förråda och svika Jesus. Spänningen hänger i luften. Efteråt tillfångatas Jesus, förhörs och förnedras. Det är mycket rädsla. Från alla håll.

Nattsvart känns den långa, svåra fredagen då Jesus misshandlas, dör genom
korsfästelse och läggs i en grav. Jesus förenas med alla hjälplösa, övergivna och förnedrade människor. Lärjungarna försöker fly från hot, skuld och skam. Inget hade blivit som de hade tänkt sig.

När Påskdagens gryningsljus börjar spira över landskapet, är det ingen som orkar
hoppas eller tro. Det är bara gråt och förtvivlan. Och tomhet. Undret sker ändå! Jesus uppstår från döden.

Det är förvånansvärt tyst och stilla kring Jesu uppståndelse. När Jesus dör är det förutom skrik och hammarslag, flera märkliga saker som händer. Exempelvis
föll ett mörker över hela jorden” som varade i tre timmar. Och ”förhänget i
templet brast i två delar… jorden skakade och klipporna rämnade, och gravarna
öppnade sig”, enligt Matteusevangeliet kap 27.

När Jesus uppstår sker inga speciella ljus- eller ljudfenomen, inga hurrarop eller
fanfarer. Det är lugnt och stilla. Han bara finns där. Stillar oro och sorg, väcker förundran och glädje. Inga uppmaningar till stora reklamkampanjer eller pressuppbåd.

Nej, han bara visar sig. Först för kvinnorna. Det räcker. Uppståndelsen i sig bär så mycket kraft och liv att mod och tillförsikt på Guds kärlek växer fram mitt ibland frågor och tvivel. Och tron på en levande Jesus sprider sig först från kvinnorna och vidare från människa till människa, än i dag.

Jesus som vet vad det vill säga att leva på jorden lovar att vara med oss alla dagar. Osynlig, men närvarande. Han kommer inte med några hurtiga tillrop, utan han säger till oss som han sa till lärjungarna:
… min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Känn ingen oro och tappa inte modet.” Johannesevangeliet 14:27

Uppståndelsens sprängkraft och liv är till för oss alla!

Vid pennan 

Birgitta Ryås, präst i Svenska kyrkan i Boden