Besök i Överluleå kyrkas klocktorn 2019.
Foto: Camilla Arvidsson

Entusiastisk besökare i klocktornet

Nyhet Publicerad

Hörde ni kyrkklockorna som klämtade? På onsdagen 7 augusti hade vi besök av Ville, 13 år, från Luleå som är väldigt intresserad av kyrkklockor. Tillsammans med kyrkvaktmästare Nisse åkte han då runt i Boden för att titta och lyssna på de olika kyrkornas klockor. Rundturen startade med ett besök i Överluleå kyrkas klocktorn.

Efter invigningen av Överluleå kyrka köpte moderkyrkan (Nederluleå) år 1832 in en klocka av klockgjutaren Samuel Christian Grönvall i Stockholm. Anledningen var att man inte ville lämna ifrån sig den mindre av sina egna. Den nyinköpta klockan klämtade för första gången inför en gudstjänst vid allhelgonahelgen 1832, och var sedan i bruk till 1856 då den sprack. Den kom senare att gjutas om till det som är storklockan, vilken (liksom lillklockan) är gjuten av Nils Petter Linderberg i Sundsvall.

Storklockan är från 1858 och bär inskriften:
Enär du kallas av mitt ljud träd upp till Herrens hus och kyrka.
Lyd villigt detta milda bud som manar dig att Honom dyrka.

Den stora kyrkklockan i Överluleå kyrka.
Den stora kyrkklockan i Överluleå kyrka. Foto: Camilla Arvidsson

Lillklockan är från 1857 och bär inskriften:
Allt är redo, Fallna slägte,
Hör den röst som kallar dig.

Den lilla kyrkklockan i Överluleå kyrka.
Den lilla kyrkklockan i Överluleå kyrka. Foto: Camilla Arvidsson

Förr hade kyrkklockorna även andra ändamål än att bara ringa till gudstjänst och begravning. De användes som brandvarnare med skilda signaler för olika områden i socknen; som allmogens klocka med helgmålsringning lördagar kl 18 samt kallelse till högmässan söndagar 9, 10 och 11; som förmedlare av budskap vid krigsfara och vid fred.

Fakta om Överluleå kyrka

Den 17 juli 1831 invigs kyrkan. Hon är vid och stor, med massiva murar och ett högt valv – det var då murat. Orgel och kyrkklocka saknas. Många dagsverken är nedlagda under mycken försakelse. De dagsverksskyldiga var oftast bönder som fick förlita sig till att hustrun och barnen kunde sköta jordbruket. Flera år hade varit missväxtår och nöden hade klappat på mångas dörr.