Jag tänker mig livet som en kärleksgåva från Gud, värd att vårda och med ett ansvar att sprida den kärleken vidare till varandra.
Som medmänniska och diakon är Jesus den främsta förebilden som inspirerar. Han gjorde inte skillnad på hög och låg, rik eller fattig. Jesu liv är gränsöverskridande. Jesus tvättar lärjungarnas fötter och umgås med syndare. Han ser den enskilda människan och visar på strukturer i samhället där människor far illa. Jesus möter människor i ögonhöjd, dömer inte den som misslyckas och fråntar inte heller någon hennes eget ansvar.
Julen är en tid då vi blir påminda om att visa kärlek till varandra. Man kan på flera sätt vara med och bidra till att vår värld blir till en bättre plats för fler att leva i. Har man inte råd eller tid att engagera sig i en hjälporganisation kan man alltid stanna upp och prata med någon som verkar ensam, besöka någon som man tror skulle uppskatta en stund av sällskap, eller varför inte bjuda in sin granne på en kopp kaffe. Nästa gång du möter en människa, tänk vad ett leende eller några vänliga ord kan göra skillnad. Det viktigaste är att vi inte låter fördomar och rädslor stå i vägen för vår välvilja. Vi är alla lika viktiga och Gud älskar oss alla. I bibeln står det att Gud skapade människan. Det är vi det, du och jag, och alla andra.
Min tro vilar i Guds oändliga kärlek till oss människor, för att visa på hur vi ska vara mot varandra. Där kärleken finns sker förvandling.
Den som får del av kärleken kommer i större utsträckning kunna ge den vidare.
Jesu födelse visar oss på Guds kärlek. Gör som Gud; bli människa!
Vid pennan
Anna-Stina Lind, assistent i församlingsarbete - diakoni