Sällsynt haloeffekt
Förebilden för detta kors finns i den äldsta målningen av Stockholm, Vädersoltavlan, som avbildar en sällsynt haloeffekt från år 1535. Tavlan hänger på högra väggen i Storkyrkan.
Till höger i målningen reser sig kyrktornet från Gråbrödraklostret, ett dominikankloster, vars kyrkklockor kanske kallade till den första finskspråkiga gudstjänsten i oktober 1533. Det var i denna klosterkyrka som den första finskspråkiga gudstjänsten hölls, och den blev den första mötesplatsen för den finska minoriteten i Stockholm.
Först i Stockholm
Finska församlingen i Stockholm räknar den 8 oktober 1533 som sin födelsedag. Då förverkligades en av reformationens grundprinciper – finskan blev ett gudstjänstspråk.
Detta skedde troligen först i Stockholm. Därifrån spred sig reformationen vidare till rikets östra delar.
På den tiden talades tre språk i Stockholm: svenska, finska och tyska. De tyska hansaköpmännen och deras landsmän utgjorde stadens elit. Finländarna var tjänstefolk – flitiga, men anspråkslösa människor.
Gustav Vasa och Johan III – finländarnas stöd
Gustav Vasa favoriserade finländarna. Genom att stödja den finska minoriteten kunde kungen försvaga tyskarnas ställning. År 1547 lät Gustav Vasa dock riva klosterkyrkan, som finländarna använde, för att främja sina egna ambitioner. I samband med reformationen konfiskerade kungen och hovet den katolska kyrkans egendomar.
Efter att kyrkan revs var finländarna utan ett eget gudstjänstrum i ytterligare trettio år. Även Gustav Vasas son, Johan III, favoriserade finländarna. Med hans hjälp fick de tillgång till S:ta Gertruds gillestuga år 1561. Kungen själv bidrog till att göra om gillestugan till en kyrka. I ett brev från 1571 gav Johan III anvisningar på finska för att bygga ut gillestugan för den finska församlingen.
Finska kyrkan i Stockholm pryds av de finländska landskapens vapen. Vapnet för Egentliga Finland påminner oss om Johan III som tidigare härskade över Åbo slott. I sitt vapen fick Hertig Johan en del av en rustning och lansar som fungerar som flaggstänger för flaggor med gula kors på blå botten. Ursprungskällan till den svenska flaggan finns alltså i Åbo.
Utvecklingen av det finska skriftspråket
Finländarna i Stockholm var de första som fick tillgång till finskspråkiga böcker. De trycktes vid Amund Laurentsons boktryckeri. Där boktryckeriet en gång låg, på Själagårdsgatan 13, finns i dag ett äldreboende som uppfördes på 1950-talet. En minnesskylt på väggen påminner om att det var där de första finska böckerna trycktes.
Detta boktryckeri var det enda i Sverige. Kung Gustav Vasa ville försäkra sig om att ingen tryckte publikationer som kunde kritisera kronan eller kungen. Här trycktes de första finskspråkiga böckerna: ”ABC-kiria” 1543, ”Rucouskiria” 1544 och ”Se Wsi Testamenti”, den första finskspråkiga utgåvan av Nya testamentet, 1548.
Edelfelts målning
I Finska församlingens kyrkoherdes arbetsrum finns en akvarell av Albert Edelfelt, donerad till församlingen. Den föreställer en scen från 1548 där Mikael Agricola, det finska skriftspråkets fader och reformator, överlämnar den första finskspråkiga utgåvan av Nya testamentet till kung Gustav Vasa. Till jubileumsåret har församlingen låtit tillverka en serie brickor med denna målning som motiv. Ett exemplar av boken ”Se Wsi Testamenti” finns än i dag i den finska församlingens ägo. Vissa påstår till och med att anteckningarna i marginalen är skrivna av självaste Mikael Agricola.
I nästa nummer av Himmeli får du läsa mer om historien av Finska kyrkan i Stockholm.
Pekka Turunen, prost
Kyrkoherde i Finska församlingen i Stockholm 1994–2004
Vädersoltavlan kuvaa Tukholmassa 20. huhtikuuta 1535 havaittua harvinaista haloilmiötä. Dominikaaniluostarin kirkontornin risti (maalauksessa oikealla) on suomalaisen kirkon katolla olevan ristin esikuva.
Vädersolstavlan föreställer en sällsynt haloeffekt som observerades i Stockholm den 20 april 1535. Korset på dominikanerklostrets kyrktorn (till höger i målningen) är en förebild för korset som finns på finska kyrkans tak i Stockholm.
Mikael Agricola luovuttaa ensimmäisen suomenkielisen Uuden testamentin kuningas Kustaa Vaasalle vuonna 1548. Albert Edelfeltin maalaus.
Mikael Agricola överlämnar den första finskspråkiga Nya testamentet till kung Gustav Vasa år 1548. Konstnär: Albert Edelfelt.
Ruotsin lippu alkoi muotoutua Juhana III:n vaakunasta Turussa.
Den svenska flaggan började ta form från Johan III:s vapen i Åbo.
Foto: Kristiina Ruuti