Finska församlingen i Stockholm   – barn av reformationen

Byggnaden fungerade som kyrka för den finska församlingen, och dess tillträde betraktas ofta som slutpunkten för reformationen i Stockholm.

Tillfälligt kyrkorum

Tyska kyrkan i Stockholm är belägen i det tidigare Sankt Gertruds gilleshus, som ursprungligen användes av den finska församlingen. År 1607 tvingades finländarna lämna byggnaden när den tyska församlingen tog över.
Därefter flyttade finländarna till franciskanernas tidigare klosterkyrka på Riddarholmen. Denna kyrka fungerade som en tillfällig kyrkolokal för den finska församlingen fram till år 1719, då de fick en ny egen kyrkobyggnad.

Förödmjukelserna på Riddarholmen  

Under dessa över hundra år fick den finska församlingen utstå många förödmjukande episoder, när den delade kyrka med Riddarholmens församling. Finländarna tvingades börja sina gudstjänster redan i gryningen, eftersom svenskarna ville städa och vädra kyrkan innan de själva klev in. Det påstods att kyrkbänkarna efter finländarna var fulla av tuggtobak, brödbitar och till och med ohyra.  
Man ville också undvika att språkgrupperna skulle mötas och börja slåss på kyrkbacken. Jag brukar säga att landskampen mellan Finland och Sverige började redan på 1600-talet.

Ljuskronan lyser än idag 

En av ljuskronorna i Finska kyrkan idag vittnar om förödmjukelserna i Riddarholmskyrkan på 1600-talet. Det klargjordes för finländarna att om de inte skaffade en egen ljuskrona till kyrkan, skulle de förbjudas att använda de andra ljuskällorna. Finländarna lyckades med hjälp av sina hantverksgillen skaffa den nödvändiga ljuskronan år 1682. Idag lyser den upp Finska kyrkan närmast altaret, som en av tre ljuskronor.  
 

Mot en egen kyrka 

När finländarna tvingades lämna Henriks kyrka, dagens Tyska kyrkan, lovades församlingen S:t Jakobs kyrka vid Operahuset och Kungsträdgården. Löftet infriades aldrig. Dock hölls där år 1992 den första Tomasmässan i Sverige, som samlade över 300 deltagare. 
År 1665 publicerade kung Karl XI ett brev undertecknat av änkedrottning Hedvig Eleonora. I det tilldelades den finska församlingen en tomt på Helgeandsholmen. Där skulle en kyrka byggas. Idag står Sveriges Riksdagshus på den platsen. 
Kyrkan ritades av Nicodemus Tessin den äldre. Dess tvilling, Fredrikskyrkan, finns i Karlskrona. Planerna var storslagna, men församlingens ekonomiska resurser små och arbetet avbröts. Man hann bara slå ner grundpålarna innan pengarna tog slut. På 1970-talet hittades pålverk under Riksdagshuset, som tros ha varit grunden till den finska kyrkan.

Finlands presidenters vapensköldar

Finska församlingen fortsatte alltså sitt liv i andras lokaler, tills den åter tvingades flytta undan för de mer prominenta. Hovet ansåg att Riddarholmskyrkan var alldeles för värdefull för den anspråkslösa finska församlingen. Den hade blivit kunglig gravkyrka. Efter Gustav II Adolf har de flesta svenska kungligheter begravts där. 
Kyrkan är också vapenkyrka för riddare av Serafimerorden. Där finns bland annat vapensköldarna för alla avlidna presidenter i Republiken Finland.