Bonden Hans Mårtensson från Lauks är kyrkans byggmästare. Lokrume kyrka har målningar från 1400-talet. Dessa framkom fragmentariskt vid den senaste inre renoveringen.
Dopfunten är från 1100-talet och krucifixet från 1200-talet. Triumfbågens kvadermålning och rankmonument är från 1250-talet. Altaruppsatsen är från 1600-talet och i korgolvet finns det en gravsten från 1380 över landsdomare Gervidus Lauks. En privat begravningsplats finns vid Hammars. Den Bliesathhska begravningsplatsen invigdes 1870. Den skänktes till Lokrume församling 1977. Kyrkan renoverades, tvättades och återinvigdes 2013 av biskop Sven-Bernhard Fast.
Lokrume är en slättbygd, där lantbruket dominerar landskapsbilden. Norra delen utgjorde före utdikningen delar av Martebo myr, med trakter kring Hammargårdarna som en halvö i myrlandet. Det forna Yxne träsk är så gott som helt uppodlat. Socknen har en rik fornbebyggelse, därom vittnar ett tjugotal kämpargravar, varav en från romersk järnålder, där det enligt uppgifter funnits en stavgard. Sockennamnet Lokrume kommer troligen av att kyrkan byggdes på lökrummet. När kyrkan byggdes på 1200-talet fanns det fem gårdar i socknen och en av dessa gårdar var Lauks. Namnet Lauks betyder lökgården. Vid Lauks finns ännu idag ett gårdskors och ett magasin som är från medeltiden. Lokrume socken har ca 300 innevånare.
Pilgrimsleden mellan S:t Olofsholm och Visby går förbi Lokrume kyrka.