Tingstäde är en urgammal kulturbygd och här fanns tingsplatsen för norra Gotland.
Kyrkan var en av Gotlands tre asylkyrkor, där en dråpare fick skydd under 40 dagar. I bygden finns många fornlämningar kvar. Mest bekant är Bulverket ute i Tingstäde träsk.
På sjöbotten finns resterna av en kvadratisk 170x170 meter stor försvarsanläggning från 1120-talet. Kyrkan syns från havet och det 55 meter höga tornet fungerar som sjömärke. På kyrkogården norr om kyrkan har legat en storslagen prästgård från 1300-talet. I gräsmattan finns grundmarkeringarna.
Den stora trappstegsformade inkörsporten står kvar. I den mindre porten, stigluckan, finns stenmaterial från prästgården, bland annat skulpturer av Paulus och Petrus.
Bygghistoria
På senare hälften av 1100-talet byggdes ett litet kor och ett långhus. I början av 1200-talet restes mittpelaren i långhuset och valven slogs. Kyrkan fick det nuvarande större koret och sakristian tillkom. Lite senare byggdes nedre biten av nuvarande torn med gallerierna. Mot mitten av 1300-talet var kyrkobyggnaden färdig som vi idag ser den.
Tornkammaren
Kyrkans huvudingång är den stora avfasade västportalen, som välkomnar in till kyrkan och tornkammaren. På insidan till vänster en bit upp på väggen finns en mönstrad bit av en gammal bildsten från 400-talet. Många andra fragment av bildsten har hittats i kyrkans murar.
Den stora 1700-talsmålningen på norrväggen visar Jesus, när han driver månglarna ur templet. Helgonmålningarna är från 1300-talet. Den målade texten på sydsidan berättar om den stora renoveringen som var klar 1705.
Dopfunten är från 1100-talet och kommer från Majestatis verkstad. Den är kyrkans äldsta föremål. De avnötta sandstensrelieferna har avbildat Jesu födelsehistoria. På foten kan man alltjämt se fyra odjurshuvuden. Dessa symboliserar ondskan som dopet räddar ifrån. Hissbomen till dopfuntslocket är en rekonstruktion efter den medeltida bommen, som nu finns på Gotlands Fornsal. Locket är en kopia från Endre kyrka.
Långhuset
Långhuset är nu kyrkans längsta del. I mitten bär en kraftig pelare upp fyra kryssvalv. Pelarens övre del, kapitälet, har fyra skulpturer. En fågel, kanske en duva som vittnar om den helige Ande. En narr som varnar för dårskap. En man som försöker dra en tagg ur foten, påminner om svårigheten att själv ta bort sin synd. En vädur, offerdjuret, erinrar om Kristi offer för människornas skull.
Ett krucifix med den lidande Kristus står på vänstra sidan om koröppningen. Det är från 1300-talet och hängde tidigare i öppningen till koret. Korset är utformat som en trädstam för att likna ett livsträd. Det är nedkört i ett drakhuvud och anger så, att ondskan har besegrats med Kristi gärning på korset.
Kyrkans bänkar är ursprungligen från 1600-talet. De är dekorerade med blomstermålningar. År 1700 blev predikstolen färdig, den står på ett medeltida helgonaltare. På predikstolens vänstra fält finns Johannes Döparen med ett lamm. Han avbildar bibelordet ”Se Guds lamm som borttager världens synd.”
Till höger syns Mose med lagtavlorna med Tio Guds bud. Dörren upp till predikstolen visar en bild av Jesus, när han sår den goda säden medan djävulen på den undre bilden sår fördärv.
På väggarna i långhuset händer tavlor från 1780 målade av Johan Weller. Den stora visar Jesus när han redan som 12-åring undervisar i Jerusalems tempel. De övriga avbildar evangelisterna, Markus med lejon, Matteus med ängel, Lukas med oxe och Johannes med örn. Tavlorna har tidigare suttit på den numera rivna läktaren.
Orgeln har tio stämmor och kom 1995 från Nye Orgelbyggeri. Runt om på kyrkans väggar finns målade kors inneslutna i en cirkel. När kyrkan invigdes ritade biskopen tolv sådana invigningskors. De skulle påminna om Jesu tolv lärljungar och kyrkans apostoliska grund. Långhusets sydportal har på utsidan vackra fågelskulpturer.
Koret
Ljusbäraren är tillverkad 1992 av Karl-Rune Wickman. I denna tänder man ljus för den eller det man ber för. Det medeltida högaltaret har en skiva med fem kors, symboler för Kristi fem sår. På framsidan finns en liten relikgömma. Altaruppsatsen är från år 1700, målningen gestaltar den första nattvarden. Fälten bredvid skildrar Jesus i Getsemane, korsfästelsen, korsnedtagningen och Jesu begravning. Rasmus Bartsch är den sannolike målaren.
Altarskranket är från 1700-talet liksom korbänken bredvid altaret. I denna satt klockaren när han ledde församlingssången. Korets målningar är samtida med koret, men draperimålningarna påbättrades på 1700-talet. Flera mycket gamla gravstenar finns, t.ex. kyrkoherde Botulvs sten från 1344 som återfinns bredvid altaret. Korets väggskåp och nischer har använts för nattvardskärlen, altarböcker, rökelsekar m.m. under medeltiden.
Porten till sakristian var en gång sydportal in till 1100-talskoret. På överstycket står Guds lamm med segerfanan, symbol för Kristi seger. Det är också Gotlands sigill. 1925 besökte kung Gustav V och drottning Viktoria kyrkan. De skrev då sina namn på minnesplattan i koret.