Exteriörbild av Mariakyrkan i Värmamo.
Lyssna

Värnamo församling går från tre stadskyrkor till två

– Om vi skulle sälja ville vi sälja till ett annat samfund, säger Lennart Persson. Vi ville att den skulle fortsätta vara kyrka.

– Det har funnits kyrkor här i Värnamo i olika skepnader sedan 1200-talet, säger Pär-Magnus Möller. Att vi säljer Mariakyrkan nu betyder inte att det var misslyckat att bygga den. Livet förändras. Den svåra processen är den i församlingen. Att få med alla är inte lätt – man kan vara på så olika platser i sitt tänkande.

Pär-Magnus Möller är kyrkoherde i Värnamo och har arbetat här sedan 2009. Lennart Persson är ordförande i kyrkorådet. Tillsammans med förtroendevalda och församlingsmedarbetare förbereder de Mariakyrkan för försäljning, en process som hade börjat redan när Pär-Magnus Möller började sin tjänst.

Ny stadsdel byggdes

– Att vi har tre kyrkor inne i Värnamo har en lite speciell historia, berättar han. Värnamo består egentligen av två delar, övre och nedre, med en viadukt mellan, och Värnamo kyrka ligger i den nedre. Det fanns en dröm om att ha en kyrka i övre Värnamo – församlingen hade en källarverksamhet där, och det fanns en syförening som arbetade och samlade in pengar. Men på 1970-talet ville kommunen bygga en ny stadsdel och erbjöd mark för ett litet kapell och en församlingssal i centrum där, och därför byggdes Mariakyrkan. 

Ungefär tio år senare fanns det pengar till ytterligare en kyrka i ytterligare ett område, det där källarverksamheten hade fortsatt.

– Det blev Johanneskyrkan, som är mer traditionell och har ett stort församlingshem. Sedan byggdes Mariakyrkan ut i två omgångar, först församlingshemmet och sedan kapellet så att det blev dubbelt så stort – och så hade vi två distriktskyrkor med stora församlingshem.

 

Porträttbild av Lennart Persson, ordförande i kyrkorådet i Värnamo församling.

Lennart Persson, ordförande i kyrkorådet i Värnamo pastorat.

Foto: Ingrid Lindberg

Kyrktät stad

Tätorten Värnamo har ungefär 20 000 invånare, och Pär-Magnus Möller berättar att flera av frikyrkoförsamlingarna i kommunen redan har gått samman i olika konstellationer men att det fortfarande är en kyrktät stad. Samtidigt har den katolska församlingen letat efter ett nytt hem.

– De har en prästbostad och ett huskapell där de kan vara 40 personer, säger han. Sedan många år lånar de Johanneskyrkan tre söndagar av fyra, och till sina konfirmationer har de lånat Värnamo kyrka. 

– Vi tittade på lokalbehoven 2013–2017 och kom fram till att vi skulle göra oss av med en av kyrkorna och att det måste bli Mariakyrkan, säger Lennart Persson Det fanns andra som var intresserade, men om vi skulle sälja ville vi sälja till ett annat samfund.

Interiörbild av koret i Mariakyrkan i Värnamo.

Mariakyrkan byggdes när Värnamo växte och kommunen erbjöd församlingen mark för ett kapell i ett nytt stadsdelscentrum.

Foto: Emilia Lindstrand

”En vink ovanifrån”

Under pandemin blev det paus för de verksamheter som hade varit förlagda till Mariakyrkan, och samtidigt hörde den katolska församlingen av sig och frågade om Värnamo församling hade en kyrka över och kunde sälja den.

– Vi ville att Mariakyrkan skulle fortsätta vara kyrka, och de behövde en och var beredda att köpa eller bygga. Det här är en lösning som blir bra för dem också, säger Lennart Persson. Tillfället kommer kanske inte tillbaka – så resonerade vi.

– Det är inte så enkelt att få lov att sälja, berättar Pär-Magnus Möller. Hur avyttrar man en kyrka? Att katolska kyrkan hörde av sig kändes som en vink ovanifrån. Det blir en värdig fortsättning för kyrkobyggnaden.

Porträttbild av Pär-Magnus Möller, kyrkoherde i Värnamo pastorat.

Pär-Magnus Möller, kyrkoherde i Värnamo pastorat.

Foto: Värnamo pastorat

Lång process

Pandemirestriktionerna gjorde det krångligt att ses och tala igenom allt med alla parter.

– Det har varit en rätt svår process, och långdragen, säger Lennart Persson. Alla förändringar är ju mer eller mindre smärtsamma, särskilt för alla som har varit med och byggt upp något.

Inför kyrkovalet gjorde en av de fyra nomineringsgrupperna försäljningen till en valfråga, men sedan kunde beslutet ändå fattas i kyrkofullmäktige.

– Vi har varit väldigt öppna, säger Pär-Magnus Möller, men processerna har tagit lång tid. Och det är inte förrän vi har tagit kyrkan ur bruk som vi kan sälja den. Innan vi kan göra det ska stiftsstyrelsen fatta sitt beslut – det blir i september. 

– Nu har de flesta av de aktiva medlemmarna accepterat beslutet, och det har fungerat bra i kyrkorådet, säger Lennart Persson. Den katolska församlingen väntar på oss, och vi hoppas.

– Vi har flyttat Mariakyrkans gudstjänster till de andra kyrkorna, säger Pär-Magnus Möller. Sopplunchen har varit stor och betydelsefull, och den försöker vi nystarta i Värnamo församlingshem. Vi har skyldighet att vara närvarande i hela stan, och det är vi ju också till exempel genom att vara i skolorna och på sjukhuset, vi ska inte vara beroende av byggnaderna. Visst är kyrkorna symboler, men kyrkklockorna hörs ju fortfarande överallt.

 

Porträttbild av Erik Keiser i prästskjorta.

Erik Keijser.

Foto: Växjö stift

Många steg från första beslut till försäljning

– Min roll har varit att hjälpa Värnamo pastorat att svara på de frågor som domkapitlet och stiftsstyrelsen kommer att ställa och att ha med Kyrkoordningen i det arbetet. Man kan jämföra det med ett matteprov – det gäller inte bara att komma fram till rätt svar utan också att visa uträkningen på det tydligast möjliga sättet, säger Erik Keijser.

Han är stiftsadjunkt på den pastorala enheten i Växjö stift och kommer att följa försäljningen av Mariakyrkan i nästa steg också:

– När handlingarna från Värnamo kommer in byter jag roll och står till domkapitlets och stiftsstyrelsens förfogande.

Processen beskriver han som ett slags dubbelkommando: pastoratet redogör för sin plan, stiftsstyrelsen yttrar sig, kyrkorådet tar kyrkorummet ur bruk, stiftsstyrelsen fastställer beslutet – och först sedan kan kyrkan säljas.

– Jag har varit med på ett möte med Värnamo pastorat och Stockholms katolska stift för att förklara processen, och den blev formell först nu i våras. Men samtalen har ju förts under en längre tid.

På andra håll i stiftet är det inte lika självklart vad det kan bli av en kyrka när församlingen inte kan ha kvar den.

– Stiftsstyrelsen ska kontrollera: är det rimligt att ta den här kyrkan ur bruk? säger Erik Keijser. Det är första gången som en kyrka säljs till en romersk-katolsk församling i vårt stift. Om stiftsstyrelsen beslutar att Mariakyrkan kan tas ur bruk kan man knappast tänka sig något bättre än att en annan kristen församling tar över.