Foto: Kristina Lindberg

Med visir och mycket hjärta

Kalmar diakonimottagning möter människor i ekonomisk och social utsatthet. Diakon Britt Jonasson berättar om deras intensiva arbete.

artikel ur Kyrkans tidning nr 5 2021

Diakonimottagningen i Kalmar står öppen

– Att ha en gemensam mottagning var något vi hade talat om ganska länge, säger Britt Jonasson.

Hon är diakon i Heliga Korsets församling och samordnar också arbetet på diakonimottagningen i Kalmar, ett samarbete mellan Kalmar Stadsmission och Kalmar pastorat.

– Det finns alltid någonstans att hänvisa till när människor ringer till församlingarna och ber om hjälp, säger hon. Och för oss är det kollegiala en oerhörd styrka. Man kan bli så ensam som diakon annars.

Fram till årsskiftet hade diakonerna drop-in-mottagning i Bremerska gården, Kalmar Stadsmissions hus nära Stortorget, två timmar varje måndag och varje onsdag. Steg för steg fick de ändra rutinerna: börja använda handsprit och hålla avstånd, boka större rum i Nicodemusgården tvärsöver gatan, börja dela ut munskydd och själva använda visir och munskydd.

– Det var hårt tryck under hösten, delvis på grund av att det finns fonder som delar ut sina medel strax före jul, berättar Britt Jonasson. Kalmar Stadsmission hade också fått pengar som skulle gå till barnfamiljer inför julen, och det kom många asylsökande, ibland hela familjer med barn som tolkade åt sina föräldrar.

Att ha ett väntrum fungerar ju inte längre, så vid jul fattade diakonerna beslutet att gå över till tidsbokning.

– Vi tyckte inte att vi kunde stänga, så då blev det den bästa lösningen, säger Britt Jonasson. Det fanns ett outnyttjat nummer i vårt system, och det fungerar faktiskt väldigt bra. Några akuta ärenden har vi kunnat ta direkt på telefon, men det personliga mötet är ju viktigt. Vi tar emot en i taget, och de som behöver kan ha med sig en tolk.

Två diakoner arbetar under varje pass och stämmer av med varandra efter mottagningstidens slut. Sedan följs besöken upp på olika sätt, en del av dem med kontakter vid sidan om mottagningens öppettider.

– Det är bra att ses, och det är bra att var och en får berätta sin berättelse, säger Britt Jonasson. Det kräver lite mer också av den som söker hjälp. Sedan kanske en del behöver hjälp på annat sätt än det ekonomiska och på lite längre sikt, och det kan ta tid att bygga förtroende.

I samband med fondutdelningen i julas avsattes en summa för att diakonerna ska kunna göra akutinsatser under vårvintern.

– Det kan till exempel vara tandproblem, berättar Britt Jonasson. Vi kan hjälpa till med ansökan till fonder om bidrag, men det behövs en uppskattning av vad behandlingen kommer att kosta. Då kan vi stötta med avgiften för ett första tandläkarbesök.

Samarbetet på diakonimottagningen har gjort att diakonerna ser mer av varandras arbete i andra sammanhang också. I över ett halvår förra året höll de igång Hjälp att handla och tog emot inköpslistor per telefon, handlade och körde ut kassar. Sedan tog Kalmar kommun över den uppgiften, och nu planerar Britt Jonasson och kollegorna för ett försök med en samtalsgrupp om sorg, en i en lång rad men den första digitala.

– Under det här året har vi alla fått mer kontakt med ekonomisk och social nöd här i Kalmar, säger hon. Jag tror att det har betytt mycket att vi har kunnat hålla diakonimottagningen öppen hela tiden, att vi har kunnat fortsätta att möta människor som befinner sig i besvärliga livssituationer.

”Nej, bröder, välj ut sju män bland er som har gott anseende och är fyllda av ande och vishet, så sätter vi dem till sådana uppgifter”, säger de tolv till lärjungarna i första församlingen i Apostlagärningarna. ”Sådana uppgifter” är bland annat matutdelningen, och de sju vise männen blev de första diakonerna.

I början av februari blir arbetsstyrkan på diakonimottagningen i Kalmar fulltalig – socionomen Julian Renhorn börjar i S:ta Birgitta församling. Vid nyår kom Jan Fellenius till Två Systrars församling. Sedan tidigare finns Britt Jonasson i Heliga Korsets församling, Ingrid Svedjenäs i Kalmar domkyrkoförsamling och Annika Johansson i Kalmar S:t Johannes församling. Tillsammans med Katarina Borgemo och Beate Fotland på Kalmar Stadsmission blir de sju.

Text: Anna Braw

Bilder: Kristina Lindberg

 

Foto: Kristina Lindberg