Bortglömda bokskatter lyfts fram ur dammet

Bokhistorikern Martin Kjellgren har snart varit runt i samtliga kyrkor i Växjö stift som är tillståndspliktiga enligt kulturmiljölagen. Det vill säga närmare 300 kyrkor.  

Bokinventeringen är ett stiftsprojekt som bekostas av den kyrkoantikvariska ersättningen. Martin Kjellgren har tidigare gjort en liknande inventering i Linköpings stift. För Växjö stifts del inleddes projektet sommaren 2021. I mitten av maj avslutas fältarbetet och sedan vidtar det stora jobbet – att skriva klart alla protokoll och rapporter till församlingarna.
– Syftet är att vi ska få koll på våra kulturhistoriskt värdefulla böcker och hjälpa församlingarna i deras förvaltning av vårt gemensamma kulturarv, berättar stiftsantikvarie Maria Brynielsson.

Martin Kjellgren är fil dr i historia och har bland annat forskat om kunskapens spridning och gränser under reformationstiden, med fokus på medicin, magi, astrologi och apokalyptik. Han har också skrivit boken ”Böckernas ordning” som är en handbok i att hantera äldre böcker. Boken skickades ut till alla församlingar i Växjö stift när den kom.

Böckerna han tittar på under inventeringen är framför allt de som är äldre än 200 år. Men även yngre handböcker i bra skick kan vara intressant. Likaså kyrkbiblar och praktband, det vill säga böcker som är så vackert bundna att de har kulturhistoriskt värde bara genom hantverket. 
– Det vanligaste jag hittar är det offentliga trycket. Svensk författningssamling, kungörelser, förordningar och lagar, plakat och grejer. Näst vanligast är det där som man kanske tänker sig, alltså psalmböcker, handböcker och biblar, berättar Martin Kjellgren.

Även medicinska handböcker från 1700-talet är vanligt förekommande. 
– Prästen och klockaren skulle se till att det fanns en rudimentär medicinsk kompetens och skulle kunna utföra vissa behandlingar. Även när vaccineringarna kom igång i början av 1800-talet så var det klockarens uppgift att sköta detta, berättar Martin Kjellgren.

Det mest unika han har stött på då?
– Det är svårt att säga, det finns så mycket. Riktigt fina böcker är sällsynta, det dyker upp kanske någon i varje pastorat som är riktigt spännande. Men musikhandskrifter har jag hittat en del, de äldsta från 1100- och 1200-talet.

Men ett fynd som fick honom att hoppa högt var när han i Jäts kyrka stötte på fragment av en tidigare helt okänd almanacka från tidigt 1600-tal av Sigfrid Forsius, präst, almanacksförfattare och astrolog. 
– De flesta andra skulle säkert inte ha tänkt på det överhuvudtaget, men eftersom jag har forskat om almanackor så var det här ett riktigt guldkorn för mig.

Martins viktigaste redskap är mobilkameran. Med den dokumenterar han boksamlingarnas ryggar och sedan lite mer i detalj de böcker som han bedömer ska finnas med på inventarielistorna. Förutom dokumentation så ger han också förslag, främst kring förvaringen.
– Förvaringen är a och o, det är viktigt med jämn luftfuktighet och jämn, ganska låg temperatur. Textilier och böcker vill ha ungefär samma klimat och luftfuktighet, så det kan vara en god idé att förvara dem i samma miljö.

För skojs skull gjorde han en mycket grov uträkning på antal hyllmeter han gått igenom när han gjorde inventeringen i Linköpings stift.
– Jag räknade ut att jag gått igenom minst 2,7 kilometer hyllkilometer. I Växjö stift är det sannolikt mer, då det finns fler kyrkor. Men då ska man komma ihåg att den allra största delen av dem har jag bara gått förbi.

Framöver kommer Martin Kjellgren att arbeta med ett nationellt kae-projekt, att skapa en databas över kyrkans boksamlingar. 

Charlotte Granrot Frenberg