Foto: Daniel Westergren

Befriande bibelläsning: Levande ord befriar till handling i gemenskap

När man läser en bibeltext måste det bli en enhet mellan församlingen, Bibeln och den verklighet som finns däremellan. Allt syftar till förändring, förståelse som leder till handling.

Rafael Rodriguez da Silva, koordinator för CEBI.

Det är en mäktig bok, Bibeln. Det förstod Martin Luther, som såg till att denna livsavgörande skrift översattes till språk som folket förstod. Befriande bibelläsning är på samma sätt en metod för att göra Bibelns berättelser meningsfulla för oss som läser dem idag – och därigenom förändra verkligheten.

- Detta är folkets sätt att läsa Bibeln. Den öppnar sig för en på det här viset, den där boken, säger Birgitta Priem Haglund, diakon i Nybro pastorat, som i flera år har lett grupper med utgångspunkt i befriande bibelläsning.

Samhörighet och mening, två djupa mänskliga behov som söker tillfredsställelse. Genom Bibeln och genom att låta sin son Jesus bli människa ger Gud oss verktyg för att finna detta. Men varje berättelse i Bibeln skrevs i en viss tid och i ett visst sammanhang. På vilket sätt kan dessa texter levandegöras och tala till oss här och nu?

- För det mesta när vi traditionellt sett läser en bibeltext så börjar vi i texten och försöker förstå den. Men i befriande bibelläsning börjar man i församlingens liv, i människornas verklighet. Med det som utgångspunkt ser man på vilket sätt bibeltexten kan belysa denna verklighet.

Orden kommer – via tolk – från Soave Buscemi. Hon är katolsk teolog och medarbetare på det ekumeniska befrielseteologiska bibelcentret CEBI i Brasilien. I nio år har hon regelbundet kommit till Sverige för att introducera fler i detta förhållningssätt till Bibeln, som denna vecka när församlingsaktiva samlas på S:t Sigfrids folkhögskola för olika nivåer av bibelläsning.

Befriande bibelläsning, eller folklig bibelläsning, utgår alltid från en gemenskap. Personerna i gruppen börjar med att dela sina liv, vilka utmaningar och glädjeämnen man har just nu.

När man därefter läser bibeltexter hjälper dessa till att belysa den verklighet man befinner sig i och ger i nästa steg kraft till att förändra, i gemenskap med andra människor. Församling – Bibel – verklighet, en triangel med tre delar som måste ske i samklang med varandra.

- Att jobba med bibeltexter på det här sättet ger befrielse. Det är i gemenskapen vi kan dela liv och tro och se hur Gud talar till oss även idag, säger Arne Johansson, pensionär som är aktiv i Lessebo-Hovmantorps pastorat.

Soave kallar det för politisk läsning. Tolkningen är personlig, men aldrig individuell. Den gemensamma läsningen syftar till att förändra verkligheten och människors levnadsvillkor, att bana väg för Guds rike.

Det teologiska sammanhanget är den befrielseteologi som växte fram i Latinamerika på 1960- och 70-talen. Bibeln och den kristna traditionen ses som berättelsen om människans befrielse från fattigdom, förtryck och slaveri.

Detta tolkningsperspektiv ger bibelberättelserna mening och visar hur Gud uppenbarar sitt eget väsen genom att ta ställning för den lilla människan. Guds rike hittar vi i kampen för befrielse och inte sällan i ifrågasättandet av världsliga maktstrukturer.

- När man läser en bibeltext måste det bli en enhet mellan församlingen, Bibeln och den verklighet som finns däremellan. Allt syftar till förändring, förståelse som leder till handling, säger Rafael Rodriguez da Silva, koordinator för CEBI.

De problem som Bibeln kan belysa och inspirera till engagemang kring kan i Brasilien vara brist på dricksvatten eller mark för att odla eller bygga bostäder. Men vilka är de utsatta, fattiga och orättvist behandlade i Sverige idag? Vilka är de som Jesus skulle röra sig bland och tala till om den befrielse som Gud ger genom Jesus?

- Där kan t.ex. profeten Amos tala tydligt in i vår verklighet, om hur flyktingar får rätt att komma till ett land och få sin trygghet, om att vi måste öppna våra gränser, säger Soave och Rafael fyller i:

- Jesus använder alltid skrifterna på ett provocerande sätt, han provocerar oss i livet och i församlingarna, både då och nu.

Det där provocerandet kan skapa konflikter mellan Bibelns ord och de liv vi lever. Men det är just poängen, menar Soave och Rafael. När Bibeln blir levande, inte bara en text, då leder det till förändring, då leder det till liv.

- Berättelsen blir kött i gemenskapen, där blir den verklighet, den inkarneras. Och det krävs människor för det, annars är Bibeln en död bok, säger Birgitta Priem Haglund.

Befriande bibelläsning har alltid till syfte att skapa gemenskap och näringen hämtas i tilliten till varandra och av att hela tiden vilja nå framåt, tillsammans. En stor del i att läsa Bibeln tillsammans på detta sätt handlar därför om att på ett förtroendefullt sätt dela livets bekymmer och glädjeämnen med varandra.

Men att dela livets erfarenheter är inte alltid enkelt. Melina Blomqvist, en av ett 10-tal nyfikna som gick en heldags introduktionskurs, tog från dagen med sig just ordet tillit.

- Både tillit till att vara en del av ett stort sammanhang där vi bär tillsammans och tillit till vad Bibeln kan vara för oss. Det är verkligen ett förnyat sätt att gå in i och möta texterna, säger Melina Blomqvist, en av ett 10-tal nyfikna som samlades på S:t Sigfrids folkhögskola för en heldagsintroduktion.

Det kritiska förhållningssättet och ifrågasättandet av samhällsordningen ger alla människor möjlighet att se sin roll som aktörer som kan förändra historien.

- Styrkan är att var och en som är med tolkar med samma auktoritet den text man jobbar med, man tolkar utifrån sitt eget liv och sin egen livssituation. Teologens uppgift kan vara att komma med den kontext i vilken texten blev till, men det behövs inte alltid, säger Birgitta.

Arne Johansson kallar det för folkbildning.

- När din berättelse möter min berättelse och vår berättelse möter Guds berättelse, då sker det ett växande på det personliga planet och förändring av vår kontext.

Daniel Westergren