Påsken i Vattholma pastorat 2026

Palmsöndagen inleder stilla veckan. Palmsöndagen var den dag då Jesus red in i Jerusalem och folket hyllade honom genom att lägga sina mantlar och palmblad på vägen där han red. Judarna väntade att deras konung skulle komma, han om skulle befria dem från förtryck. Många såg i Jesus den befriare de väntat på. Därför möttes han av hosiannarop och glädje i Jerusalem. Intåget förde Jesus närmare korset, och var början på en vecka med förräderi, död och uppståndelse. 

Blåmåndag kallas främst den måndag som följde fastlagssöndagen. Somliga kallar även måndagen i stilla veckan blåmåndag. Varför dagen har ett så besynnerligt namn finns det inga säkra uppgifter om, men man tror att det var pga att man klädde kyrkorna i blått (som är fastetidens färg). Dagen efter fastlagssöndagen har även kallats för korvmåndagen, fläskmåndagen eller bullmåndagen och vi kan ana att folk passade på att äta upp sig inför fastetiden!

Vittisdag var den sista dagen man fick äta ljust mjöl under passionstiden, den senare delen av fastetiden.

Dymmelonsdag är en påminnelse om Judas som förrådde Jesus genom en kyss. Förr var det vanligt att man bytte kläppen i kyrkklockan mot en gjord av trä. Idag förekommer det att man virar in kläppen i något mjukt material, som gör att klockan inte ringer lika klart och starkt som vanligt. 

Skärtorsdag är både en glädjedag och en allvarsam dag. Ordet skär kommer från fornnordiskan och betyder ren, vacker eller klar. Vi finner ordet skär även i skärseld, och anar att det har med rening att göra. Jesus bjöd sina lärjungar till en måltid och inledde den med att tvätta deras fötter. Gemenskapen kring bordet, brödet och vinet, kom att bli den första nattvarden – men även deras sista måltid tillsammans. Jesus anade det, och när han gav dem brödet och vinet uppmanade han dem att varje gång de firade nattvard tillsammans, minnas honom. Brödet och vinet blev en symbol för hans kropp och blod som snart skulle offras. Om detta visste lärjungarna ännu inget, och det han sa berörde dem så djupt att de aldrig glömde det. Än idag firar vi nattvard tillsammans och minns den sista måltiden. 

Långfredag är kyrkans stora sorgedag. Jesus hade arresterats på natten, ställts inför rätta och dömts till döden för att han hade utgivit sig för att vara Guds son och av judarna kallades judarnas konung. Han fördes till Golgata där han korsfästes tillsammans med två rövare. När han dog doldes solen av ett mörker som föll över jorden och förhänget i templet gick itu. På kvällen tog Josef av Arimataia hand om Jesu kropp, eftersom den inte fick hänga kvar över påsken, lindade in den i linnelindor och la den i en klippgrav. Good Friday och Vendredi saint (den heliga fredagen) är några av många namn på denna dag, som kanske ger en annan bild av dagen. Långfredagen handlar om Guds kärleks dubbla styrka; att kärleken är så stark att den gick i döden och besegrade döden för vår skull. 

Påskdagen är ursprungligen en judisk festdag som man firade som påminnelse om judarnas uttåg ur Egypten. Ordet påsk kommer av det hebreiska ordet pasach, som betyder gå förbi. I 2:a Mosebok kan vi läsa att Mose uppmanade folket att slakta ett lamm och stryka lite av lammets blod på husets dörrpost. Då skulle Gud gå förbi dessa hus, och familjerna skulle räddas. I kristen tradition firar vi att Jesus uppstod på den tredje dagen. Redan på natten börjar firandet! Vi står vända mot öster, soluppgången, och väntar in ljusets återkomst – uppståndelsen. Ljus tänds i kyrkan och lovsången tar fart! Påskdagen är ett bevis för att döden inte är slutet och att kärleken kan övervinna allt. Fram till 13 augusti 1823 var det förbjudet att spela musik i kyrkorna mellan fastlagssöndagen och påskdagen.

Annandag påsk är en dag full av glädje och lovsång! I Bibeln berättas att människor började förstå vad som faktiskt har hänt – då de mötte Jesus. Först kände de inte igen honom, men när han tog brödet, bröt det och gav åt dem, öppnades deras ögon. Vi får vara hans vittnen och genom sång, ord och handlingar berätta om Jesu liv.